Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för djup evolutionär tid och väcker också starka känslor hos elever och studenter. Det visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Jörgen Stenlund
Jörgen Stenlund

Född 1959
Bor i Örebro

Disputerade 2023-02-10
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Visualizing the abyss of time. Students’ interpretation of visualized deep evolutionary time

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en lång erfarenhet som gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen och har även arbetat i många år som lärarutbildare. Genom åren har jag på olika sätt ägnat mig åt visuell kommunikation. Intresset för undervisning om evolution och inte minst djup evolutionär tid har jag alltid haft med mig och min forskning kombinerar på ett lyckosamt sätt dessa olika intresseområden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur gymnasieelever och universitetsstudenter tolkar och förstår olika slags visualisering av djup evolutionär tid. Tidigare forskning visar att djup evolutionär tid som omfattar kolossala tidsskalor med miljardtals år är svårt att förstå och greppa för många elever. Jag har undersökt och jämfört hur olika former av visuell kommunikation kan bidra till ökad förståelse av djup evolutionär tid. Elever har dels studerat statiska bilder, dels tagit del av animationer där de själva kan påverka uppspelningen. I ytterligare en studie fick studenter och elever tillsammans med mig arbeta med ett släktträd på ett bord som kan liknas vi en jättestor surfplatta med rika möjligheter till interaktivitet, bland annat genom att zooma in och ut i trädet.

– Under avhandlingens gång upptäckte jag att visualiseringarna väckte starka känslor hos eleverna och studenterna. Det hördes många ”wow” och flera vittnade om stora aha-upplevelser. Det här ledde till ytterligare en studie om just känslomässiga reaktioner i relation till visualiserad kommunikation om djup evolutionär tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De visar att förståelsen för statiska bilder som visualisera djup evolutionär tid är relativt god men att den ofta kräver en viss förförståelse, exempelvis måste eleven redan på förhand kunna tolka bilden av ett släktträd som metafor. Animationer kan på andra sätt synliggöra långa tidsförlopp. Risken med animationer är bland annat att de kan innehålla ett informationsöverflöd som gör det svårt för eleverna att hänga med.

– Det interaktiva bordet som visualiserade ett livsträd bidrog till en annan, och i någon mening djupare förståelse för djup evolutionär tid hos eleverna och studenterna. Möjligheten att zooma in och ut visade sig vara särskilt viktig. Samtidigt blev visualiseringen vid bordet mer komplex,  jag såg att många elever missuppfattade vissa tidsaspekter. Jag ser stor potential i den här typen av visualisering men de behöver utvecklas, vilket också sker för närvarande.

– De känslor som väcktes hos eleverna och studenterna när de arbetade med de olika visualiseringarna handlar främst om förvåning, förvirring, nyfikenhet och förundran. Känslorna som visualiseringen gav upphov till är bland annat kopplade till insikter om biologisk mångfald, släktskap och gemensamt ursprung. Sammanfattningsvis visar resultaten att det finns stora fördelar, men också viss risk för missuppfattningar, då interaktiva visualiseringar utnyttjas vid lärande om djup evolutionär tid.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs framför allt av de starka känslouttrycken hos eleverna och studenterna. Känslorna vittnar om en djupare insikt bland annat om livets gemensamma ursprung, biologiskt släktskap och biologisk mångfald vilket gav upphov till exempelvis förundran och förvåning. Nästa steg är hur känslorna som dessa skulle kunna fungera som verktyg i undervisning till exempel i biologi och hållbar utveckling.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare i biologi, men även i ämnen som geografi, naturkunskap, fysik och matematik, kan få användning av resultaten. En annan målgrupp är de som utvecklar visualiseringar. Avhandlingen är också ett bidrag till den fortsatta forskningen. I slutänden hoppas jag såklart att resultaten kommer eleverna till del genom en ökad förståelse för djup evolutionär tid, inte minst för att den kunskapen också är viktig i flera hållbarhetsfrågor.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2023-02-01 15:38 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2023-02-02 12:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Biologi

Välkommen på Skolportens konferens i biologi för högstadiet och gymnasiet. Inspirerande föreläsningar med ny didaktisk forskning för dig som undervisar i biologi/naturkunskap. Delta i Stockholm 26–27 sept eller via webbkonferensen 3–21 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 aug!

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Visuell kemi ofta utan eftertanke

Vilken roll spelar animationer, bilder, experiment och fysiska modeller i kemiundervisningen på gymnasieskolan? Det har Emelie Patron forskat om.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer