Visuell kemi ofta utan eftertanke

Visuella representationer som bilder, fysiska modeller och animationer används ofta utan djupare eftertanke av lärare i kemi. Det konstaterar Emelie Patron som forskat om vilken roll visuella representationer har i kemiundervisningen på gymnasiet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare i kemi och biologi och bortsett från några vikariat började jag forska ganska direkt efter examen. På forskarutbildningen upptäckte jag att det inte finns så mycket forskning om hur visuell kommunikation används i kemiklassrummet och bestämde mig därför för att undersöka det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om vilken roll visuella representationer har i undervisningen i ämnet kemi på gymnasiet. Med visuella representationer menas exempelvis animationer, bilder, experiment och fysiska modeller. Avhandlingen bygger på tre studier där jag i den första intervjuat 12 kemilärare på gymnasiet om hur de resonerar kring användning av visuella representationer i sin undervisning. Vad använder de och vilka didaktiska val gör de? I den andra studien har jag observerat kemiundervisningen i tre olika klasser på gymnasiet med fokus på hur visuella representationer används. Den tredje studien består av intervjuer med drygt 20 gymnasieelever om hur de upplever visuella representationer i undervisning, bidrar de till deras lärande, fungerar vissa representationer bättre än andra?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den första studien visar att lärare inte reflekterar i särskilt hög grad kring hur och varför de använder visuella representationer i kemiundervisningen. De flesta lärare gör som de ”brukar”. Fungerar inte en viss representation så testar läraren en annan vid nästa lektion. Det här görs utan någon djupare eftertanke eller utifrån ett medvetet didaktiskt val. Jag blev inte särskilt förvånad över det här resultatet då jag vet att visuella representationer inte ges särskilt stort utrymme i lärarutbildningen.

– Genom observationerna har jag identifierat fem kvalitativt skilda sätt som lärare ”packar upp” eller hanterar visuella representationer. De första två sätten är lärarcentrerade medan de sistnämnda tre är elevcentrerade:

  1. Uppackning som antagande, här ger läraren inte någon ytterligare information utan utgår från att eleverna förstår representationen utan förklaring.
  2. Läraren kan också lägga till en muntlig förklaring till den visuella representationen.
  3. Med det tredje sättet synliggör läraren ytterligare aspekter till den ursprungliga representationen, som att exempelvis rita ut de fria elektronparen i en strukturformel.
  4. Det fjärde sättet innebär att läraren lägger till en visuell representation i samma teckensystem, exempelvis genom att rita en strukturformel av en vattenmolekyl som tillägg till en vattenmolekyl som visualiseras med enbart bokstäver och siffror (empirisk formel).
  5. Vid det femte sättet lägger läraren till ytterligare en dimension, exempelvis en fysisk modell av en molekyl som möjliggör för eleverna att se även den tredimensionella strukturen av molekylen.

– Intervjuerna med eleverna bekräftar att de elevcentrerade sätten fungerar bäst för elevernas meningsskapande. Eleverna pekar också på att de ofta behöver lärarens muntliga hjälp för att förflytta sig mellan olika visuella representationer.

Vad överraskade dig?

– Jag hade inte förväntat mig att kunna identifiera de fem kvalitativt skilda sätt som lärare hanterar visuella representationer, inte heller att de olika sätten så tydligt kan kategoriseras i lärar-, respektive elevcentrerade.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att lärare i alla naturvetenskapliga ämnen kan ha det. Men även lärarutbildningen, jag menar att visuella representationer måste ges större plats här. Avhandlingen är också ett bidrag till forskningsfältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-03-10 20:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Biologi

Välkommen på Skolportens konferens i biologi för högstadiet och gymnasiet. Aktuella föreläsare ger dig som undervisar i biologi/naturkunskap ämnesfördjupning, ny didaktisk forskning och inspirerande verktyg. Delta i Stockholm den 26–27 sept eller via webbkonferensen 3–21 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31/8!

Få bevisrelaterade uppgifter i matematikböcker på gymnasieskolan

Matematisk bevisföring upplevs ofta som svårt. Men läromedel i matematik erbjuder få tillfällen för gymnasieelever att lära sig det, visar Andreas Bergwalls avhandling.

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Klassrumsklimat viktig faktor bakom mobbning

Marlene Bjäreheds forskning visar att den moraliska kompass som råder i klassrummet har betydelse för om och hur mobbning uppstår och upprätthålls.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.