Visuell kemi ofta utan eftertanke

Visuella representationer som bilder, fysiska modeller och animationer används ofta utan djupare eftertanke av lärare i kemi. Det konstaterar Emelie Patron som forskat om vilken roll visuella representationer har i kemiundervisningen på gymnasiet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare i kemi och biologi och bortsett från några vikariat började jag forska ganska direkt efter examen. På forskarutbildningen upptäckte jag att det inte finns så mycket forskning om hur visuell kommunikation används i kemiklassrummet och bestämde mig därför för att undersöka det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om vilken roll visuella representationer har i undervisningen i ämnet kemi på gymnasiet. Med visuella representationer menas exempelvis animationer, bilder, experiment och fysiska modeller. Avhandlingen bygger på tre studier där jag i den första intervjuat 12 kemilärare på gymnasiet om hur de resonerar kring användning av visuella representationer i sin undervisning. Vad använder de och vilka didaktiska val gör de? I den andra studien har jag observerat kemiundervisningen i tre olika klasser på gymnasiet med fokus på hur visuella representationer används. Den tredje studien består av intervjuer med drygt 20 gymnasieelever om hur de upplever visuella representationer i undervisning, bidrar de till deras lärande, fungerar vissa representationer bättre än andra?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den första studien visar att lärare inte reflekterar i särskilt hög grad kring hur och varför de använder visuella representationer i kemiundervisningen. De flesta lärare gör som de ”brukar”. Fungerar inte en viss representation så testar läraren en annan vid nästa lektion. Det här görs utan någon djupare eftertanke eller utifrån ett medvetet didaktiskt val. Jag blev inte särskilt förvånad över det här resultatet då jag vet att visuella representationer inte ges särskilt stort utrymme i lärarutbildningen.

– Genom observationerna har jag identifierat fem kvalitativt skilda sätt som lärare ”packar upp” eller hanterar visuella representationer. De första två sätten är lärarcentrerade medan de sistnämnda tre är elevcentrerade:

  1. Uppackning som antagande, här ger läraren inte någon ytterligare information utan utgår från att eleverna förstår representationen utan förklaring.
  2. Läraren kan också lägga till en muntlig förklaring till den visuella representationen.
  3. Med det tredje sättet synliggör läraren ytterligare aspekter till den ursprungliga representationen, som att exempelvis rita ut de fria elektronparen i en strukturformel.
  4. Det fjärde sättet innebär att läraren lägger till en visuell representation i samma teckensystem, exempelvis genom att rita en strukturformel av en vattenmolekyl som tillägg till en vattenmolekyl som visualiseras med enbart bokstäver och siffror (empirisk formel).
  5. Vid det femte sättet lägger läraren till ytterligare en dimension, exempelvis en fysisk modell av en molekyl som möjliggör för eleverna att se även den tredimensionella strukturen av molekylen.

– Intervjuerna med eleverna bekräftar att de elevcentrerade sätten fungerar bäst för elevernas meningsskapande. Eleverna pekar också på att de ofta behöver lärarens muntliga hjälp för att förflytta sig mellan olika visuella representationer.

Vad överraskade dig?

– Jag hade inte förväntat mig att kunna identifiera de fem kvalitativt skilda sätt som lärare hanterar visuella representationer, inte heller att de olika sätten så tydligt kan kategoriseras i lärar-, respektive elevcentrerade.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att lärare i alla naturvetenskapliga ämnen kan ha det. Men även lärarutbildningen, jag menar att visuella representationer måste ges större plats här. Avhandlingen är också ett bidrag till forskningsfältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-03-10 20:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Biologi

Välkommen på Skolportens konferens i biologi för högstadiet och gymnasiet. Inspirerande föreläsningar med ny didaktisk forskning för dig som undervisar i biologi/naturkunskap. Delta i Stockholm 26–27 sept eller via webbkonferensen 3–21 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 aug!

Få bevisrelaterade uppgifter i matematikböcker på gymnasieskolan

Matematisk bevisföring upplevs ofta som svårt. Men läromedel i matematik erbjuder få tillfällen för gymnasieelever att lära sig det, visar Andreas Bergwalls avhandling.

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser