Visuell kemi ofta utan eftertanke

Visuella representationer som bilder, fysiska modeller och animationer används ofta utan djupare eftertanke av lärare i kemi. Det konstaterar Emelie Patron som forskat om vilken roll visuella representationer har i kemiundervisningen på gymnasiet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare i kemi och biologi och bortsett från några vikariat började jag forska ganska direkt efter examen. På forskarutbildningen upptäckte jag att det inte finns så mycket forskning om hur visuell kommunikation används i kemiklassrummet och bestämde mig därför för att undersöka det.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om vilken roll visuella representationer har i undervisningen i ämnet kemi på gymnasiet. Med visuella representationer menas exempelvis animationer, bilder, experiment och fysiska modeller. Avhandlingen bygger på tre studier där jag i den första intervjuat 12 kemilärare på gymnasiet om hur de resonerar kring användning av visuella representationer i sin undervisning. Vad använder de och vilka didaktiska val gör de? I den andra studien har jag observerat kemiundervisningen i tre olika klasser på gymnasiet med fokus på hur visuella representationer används. Den tredje studien består av intervjuer med drygt 20 gymnasieelever om hur de upplever visuella representationer i undervisning, bidrar de till deras lärande, fungerar vissa representationer bättre än andra?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den första studien visar att lärare inte reflekterar i särskilt hög grad kring hur och varför de använder visuella representationer i kemiundervisningen. De flesta lärare gör som de ”brukar”. Fungerar inte en viss representation så testar läraren en annan vid nästa lektion. Det här görs utan någon djupare eftertanke eller utifrån ett medvetet didaktiskt val. Jag blev inte särskilt förvånad över det här resultatet då jag vet att visuella representationer inte ges särskilt stort utrymme i lärarutbildningen.

– Genom observationerna har jag identifierat fem kvalitativt skilda sätt som lärare ”packar upp” eller hanterar visuella representationer. De första två sätten är lärarcentrerade medan de sistnämnda tre är elevcentrerade:

  1. Uppackning som antagande, här ger läraren inte någon ytterligare information utan utgår från att eleverna förstår representationen utan förklaring.
  2. Läraren kan också lägga till en muntlig förklaring till den visuella representationen.
  3. Med det tredje sättet synliggör läraren ytterligare aspekter till den ursprungliga representationen, som att exempelvis rita ut de fria elektronparen i en strukturformel.
  4. Det fjärde sättet innebär att läraren lägger till en visuell representation i samma teckensystem, exempelvis genom att rita en strukturformel av en vattenmolekyl som tillägg till en vattenmolekyl som visualiseras med enbart bokstäver och siffror (empirisk formel).
  5. Vid det femte sättet lägger läraren till ytterligare en dimension, exempelvis en fysisk modell av en molekyl som möjliggör för eleverna att se även den tredimensionella strukturen av molekylen.

– Intervjuerna med eleverna bekräftar att de elevcentrerade sätten fungerar bäst för elevernas meningsskapande. Eleverna pekar också på att de ofta behöver lärarens muntliga hjälp för att förflytta sig mellan olika visuella representationer.

Vad överraskade dig?

– Jag hade inte förväntat mig att kunna identifiera de fem kvalitativt skilda sätt som lärare hanterar visuella representationer, inte heller att de olika sätten så tydligt kan kategoriseras i lärar-, respektive elevcentrerade.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag tänker att lärare i alla naturvetenskapliga ämnen kan ha det. Men även lärarutbildningen, jag menar att visuella representationer måste ges större plats här. Avhandlingen är också ett bidrag till forskningsfältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-03-10 20:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Biologi

Välkommen på Skolportens konferens i biologi för högstadiet och gymnasiet. Inspirerande föreläsningar med ny didaktisk forskning för dig som undervisar i biologi/naturkunskap. Delta i Stockholm 26–27 sept eller via webbkonferensen 3–21 okt. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 31 aug!

Få bevisrelaterade uppgifter i matematikböcker på gymnasieskolan

Matematisk bevisföring upplevs ofta som svårt. Men läromedel i matematik erbjuder få tillfällen för gymnasieelever att lära sig det, visar Andreas Bergwalls avhandling.

Nyanserad bild av religion bland gymnasieelever

Gymnasieelever har en källkritisk blick på de bilder av religion som de möter i såväl etablerade medier som sociala medier. Samtidigt uppskattar de religionsundervisningen, visar Anna Wrammerts forskning.  

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen, fångar elevernas intresse och stärker den pedagogiska relationen. Det visar Ola Henricsson som forskat om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

What can educators do to incite lasting change? Build stronger relationships

Creating a feedback loop instead of a top-down information flow and building strong relationships among students, teachers, administrators and parents, along with businesses and other community groups, are some of the changes leaders can make to improve the education system, according to educators and researchers at a recent Education Week forum. Administrators and teachers also should avoid assumptions about parents and keep the focus on students’ best interests, the panelists said.

How to build better small-group reading instruction

Small group reading instruction can be improved by creating more heterogenous groups where students of different but similar skill levels work together, recommends special education professor Matthew Burns. Burns suggests that educators focus on grouping students by the skillsets they lack, rather than by general reading levels, to make it easier to address specific challenges.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer