Dela:

Vittnesmål i undervisningen kräver eftertanke

Marie Hållander visade en våldsscen från krigets Irak för en gymnasieklass. Reaktionen blev tystnad. Det fick henne att börja fundera på vittnesmålets pedagogiska möjligheter.

Marie Hållander
Marie Hållander

Född 1981
Bor i Skärholmen

Disputerade 2016-11-18
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Det omöjliga vittnandet: Om vittnesmålets pedagogiska möjligheter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag undervisade en klass i gymnasiet där jag tillsammans med eleverna såg en våldsscen från kriget i Irak, Collateral Murder, där människor beskjuts från en helikopter. Efteråt blev det helt tyst. Även jag blev tyst och visste inte hur jag skulle hantera tystnaden. Efter det började jag fundera kring vad vittnesmål kan ha för betydelse i undervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vittnesmålets pedagogiska möjligheter och vad vi lärare gör med de här historiska såren i undervisningen. Jag har bland annat tittat på händelsen ovan och Forum för levande historias material riktat till grundskolans senare år samt gymnasieskolan utifrån tre aspekter; representation, subjektivitet och känslor i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns både möjligheter och omöjligheter. Vittnesmål färgas av politiska förståelser av världen och där vissa vittnesmål får större utrymme än andra. De ingår i en global kapitalistisk världsbild samtidigt som det finns en etisk dimension i att lyssna på dem som vittnar.

– Sedan lyfts känslor ofta fram som ett sätt att arbeta med de demokratiska målen. När vi föreställer oss att elever ska känna empati så bestämmer vi vilken relation de ska ha till vittnesmålen men de kan lika väl skapa låsta positioner och gränser mellan människor. Kärleken till nationen bygger till exempel lika mycket på idén om hatet mot den andra.

Vad överraskade dig?

– Ju mer jag läste, desto tydligare blev det att språket brister och inte låter oss helt förstå händelser och vittnesmål, som Alan Kurdis kropp där på stranden. Utifrån Primo Levi och Giorgio Agamben kan man säga att den som kliver fram och vittnar endast kan berätta en liten del av historien, de som finns bakom vittnena, de som inte överlevde, bär det sanna vittnesmålet. Den förståelsen är bra att ha med sig in i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i samhällsvetenskap och humanistiska ämnen, men även forskare och allmänheten som är intresserad av filosofi, vittnesmål och undervisning.

Annika Larsson Sjöberg

 

Sidan publicerades 2016-12-28 10:16 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-01-19 10:02 av Susanne Sawander


Relaterat

Tradition och tidsbrist utmanar religionslärare

Tradition kontra förnyelse och en ständig brist på tid. Detta präglar i mångt och mycket religionsläraruppdraget, visar Linda Jonsson i sin avhandling.

Konkurrenskraft i fokus i gymnasiala utbildningar

Det finns en förväntan att gymnasieeleven ska utveckla en konkurrenskraft under utbildningen. Det konstaterar Maria Terning som utforskat synen på gymnasieeleven i utbildningspolitiska texter.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Fragmentiserade fakta i läromedel i juridik

Läromedel i juridik domineras av fragmentiserade fakta om juridiska regler. Det visar Mona-Lisa Henriksson som menar att ämnet behöver innehålla både juridisk problemlösning och moraliskt meningsskapande för att bli relevant för elever och samhälle.

Ojämlikt i matematikundervisningen

I Sverige finns det en tydlig ojämlikhet i matematikkunskaperna utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Det menar forskaren Victoria Rolfe.

Komplex process bakom programmering i teknikämnet

Elever förstår sina egna programmerade konstruktioner på ett sätt och programmerade vardagsföremål på ett annat sätt. Det konstaterar Anne-Marie Cederqvist som har undersökt mellanstadieelevers förståelse av struktur och funktion i olika programmerade tekniska lösningar.

Metaforer kan skapa mening i naturvetenskap

Elevers användning av metaforer kan visa tecken på naturvetenskapligt meningsskapande. Det visar Alma Jahic Pettersson som undersökt mellanstadieelevers meningsskapande i undervisning om kroppens näringsupptag.

Traditionella sånger vanligt i musikundervisningen

Sång är ett viktigt moment i klassrumsundervisningen för årskurs 4 och sångrepertoaren är relativt traditionell. Det visar David Johnson i sin avhandling om hur musiklärare undervisar i sång.

Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Med ett elevperspektiv belyser forskaren Jonas Lindbäck en förortsskola där utbildning är viktigt och samhörigheten stark.

Lyhört bemötande får elever med autism att delta i läs- och skrivundervisning

Ett lyhört bemötande som rymmer både bekräftelse och utmaningar kan få elever med diagnos inom autismspektrum att delta i literacypraktiker, vilket skapar möjlighet till lärande. Det visar Stina Gårlins forskning om läs- och skrivpraktiker i en resursskola.

Fysisk beröring okomplicerat i idrott och hälsa

De flesta elever tycker att fysisk beröring från läraren är okomplicerat och helt naturligt i ämnet idrott och hälsa. Men det finns kulturella skillnader, visar Annica Caldeborg som med sitt elevperspektiv fyller en kunskapslucka i forskningen.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Lärarstudenter skapar sin läraridentitet i interaktion med andra

Läraridentiteten byggs upp i interaktion med andra under utbildningens gång. Det visar Johan Christensson som belyser hur lärarstudenter med hjälp av erfarenheter från utbildningen, praktiken på skolor och vardagslivet skapar sin läraridentitet.  

Situation och stress påverkar val av ord

Att välja fel ord vid inlärning av ett nytt språk handlar oftast inte om att man inte vet vad som är rätt utan om olika situationsfaktorer, exempelvis stress. Det visar Lari-Valtteri Suhonen som forskat om vanligt förekommande svårigheter vid språkinlärning och dess orsaker.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Tidiga insatser i förskolan – en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa

Förskolan når de allra flesta barn och där finns därför goda möjligheter att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Men vad vet vi om de faktorer som påverkar de små barnens psykiska mående? Vad kan forskningen lära oss om hur förskolan kan arbeta för att nå framgång i sitt hälsofrämjande arbete?

”Marknadens stora intresse för förskolan måste upp på agendan”

Förskolan har fått begränsad uppmärksamhet inom utbildningspolitiken, men ett stort intresse från skolmarknaden. Det behövs en kritiskt granskande hållning till ett starkt förändrat förskolelandskap, skriver Ingegerd Tallberg Broman, professor emerita vid Malmö universitet, lärarutbildare, förskoleforskare.

Forskning: Destruktiva chefer vanligare i offentlig sektor

Mer än var tredje svensk anser sig ha en destruktiv chef, visar ny forskning. Och läget är värst inom offentlig sektor. ”Jag är förvånad över att så lite görs åt ett så omfattande problem”, säger forskaren och psykologen Robert Lundmark vid Umeå universitet.

Lärarguide för mer aktiva elever

Syftet med denna guide är att inspirera dig som lärare att integrera fysisk aktivitet i skoldagen, med stöd från Generation Peps kostnadsfria digitala skolverktyg som du kan läsa mer om på www.pepskola.se. Guiden ger dig också en introduktion till TikTok och hur du kan använda och inspireras av innehåll från plattformen, samt tipsar om vidare läsning kring mental hälsa och digital kunskap från några av våra partners. (pdf)

Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.