Vittnesmål i undervisningen kräver eftertanke

Marie Hållander visade en våldsscen från krigets Irak för en gymnasieklass. Reaktionen blev tystnad. Det fick henne att börja fundera på vittnesmålets pedagogiska möjligheter.

Marie Hållander
Marie Hållander

Född 1981
Bor i Skärholmen

Disputerade 2016-11-18
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Det omöjliga vittnandet: Om vittnesmålets pedagogiska möjligheter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag undervisade en klass i gymnasiet där jag tillsammans med eleverna såg en våldsscen från kriget i Irak, Collateral Murder, där människor beskjuts från en helikopter. Efteråt blev det helt tyst. Även jag blev tyst och visste inte hur jag skulle hantera tystnaden. Efter det började jag fundera kring vad vittnesmål kan ha för betydelse i undervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vittnesmålets pedagogiska möjligheter och vad vi lärare gör med de här historiska såren i undervisningen. Jag har bland annat tittat på händelsen ovan och Forum för levande historias material riktat till grundskolans senare år samt gymnasieskolan utifrån tre aspekter; representation, subjektivitet och känslor i klassrummet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att det finns både möjligheter och omöjligheter. Vittnesmål färgas av politiska förståelser av världen och där vissa vittnesmål får större utrymme än andra. De ingår i en global kapitalistisk världsbild samtidigt som det finns en etisk dimension i att lyssna på dem som vittnar.

– Sedan lyfts känslor ofta fram som ett sätt att arbeta med de demokratiska målen. När vi föreställer oss att elever ska känna empati så bestämmer vi vilken relation de ska ha till vittnesmålen men de kan lika väl skapa låsta positioner och gränser mellan människor. Kärleken till nationen bygger till exempel lika mycket på idén om hatet mot den andra.

Vad överraskade dig?

– Ju mer jag läste, desto tydligare blev det att språket brister och inte låter oss helt förstå händelser och vittnesmål, som Alan Kurdis kropp där på stranden. Utifrån Primo Levi och Giorgio Agamben kan man säga att den som kliver fram och vittnar endast kan berätta en liten del av historien, de som finns bakom vittnena, de som inte överlevde, bär det sanna vittnesmålet. Den förståelsen är bra att ha med sig in i undervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare i samhällsvetenskap och humanistiska ämnen, men även forskare och allmänheten som är intresserad av filosofi, vittnesmål och undervisning.

Annika Larsson Sjöberg

 

Sidan publicerades 2016-12-28 10:16 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-01-19 10:02 av Susanne Sawander


Relaterat

Tradition och tidsbrist utmanar religionslärare

Tradition kontra förnyelse och en ständig brist på tid. Detta präglar i mångt och mycket religionsläraruppdraget, visar Linda Jonsson i sin avhandling.

Konkurrenskraft i fokus i gymnasiala utbildningar

Det finns en förväntan att gymnasieeleven ska utveckla en konkurrenskraft under utbildningen. Det konstaterar Maria Terning som utforskat synen på gymnasieeleven i utbildningspolitiska texter.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Helen Dwyer har utforskat hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå. Resultaten visar att planering och implementering påverkas av upplevda hotbilder och samhälleliga sårbarhetsområden.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Digitaliseringsprojekt i Sverige, Norge och Danmark utvecklade undervisningen

I sin avhandling har Sara Willermark studerat ett treårigt nordiskt EU-projekt om undervisning över nationsgränser med stöd av digital teknik. Resultaten visar att lärarna stärktes i sin profession trots många utmaningar.

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Vardagsfungerande hos barn som är för tidigt födda

Anna Karin Anderssons forskning visar att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

Skrivundervisningen behöver erbjuda elever konkreta redskap och modeller

Att vara konkret och ge redskap för hur texten byggs upp skapar goda möjligheter för eleverna att lyckas med skrivuppgifter. Det visar Daroon Yassin Falk som utforskat skrivundervisningen i årskurs 3.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Lika värde nr 4, 2018

Utvecklingsarbete kan genomföras på många olika sätt. Det kan vara stora projekt för en hel verksamhet och det kan vara små förändringar i det vardagliga arbetet. I årets sista nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde kan du läsa om utvecklingsarbeten som utgått från sin verksamhet och som haft barn, elever eller vuxenstuderande i fokus. (pdf)

Fler elever stannar hemma, vad kan du göra?

Frågorna till myndigheten gällande lång och olovlig frånvaro ökar. Om du vill hjälpa en elev som riskerar problematisk frånvaro finns det några framgångsfaktorer: var uppmärksam på ströfrånvaro, satsa på tidiga insatser, ha tät kontakt med vårdnadshavare och skapa en systematik i skolans frånvarorutiner.

Avhandling: Fria skolvalet förstärker ojämlikhet

De som bor på landsbygden, går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller tillhör olika minoriteter kan inte utnyttja det fria skolvalets möjligheter. Den slutsatsen kommer Anna-Maria Fjellman fram till i sin avhandling.

”Skolan har tappat fokus på det sociala klimatet”

Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet, arbetar med att utveckla ett verktyg för att kartlägga hur eleverna mår i klassrummet.