Waldorfpedagogik i praktiken

Hur förvaltas arvet efter Rudolf Steiner, waldorfpedagogikens grundare, i dag? Det har Leif Tjärnstig studerat i sin avhandling om hur waldorflärare tänker, handlar och förstår undervisningen i klassrummet.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har i större delen av mitt liv arbetat som waldorflärare men har de senaste 15 åren ägnat mig åt forskning och utbildning av waldorflärare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det finns relativt lite forskning om hur det didaktiska handlandet inom waldorfpedagogiken egentligen ser ut. Hur tänker, handlar och förstår läraren undervisningen i klassrummet? Jag har använt mig av metoden ”simulated recall method”, då jag tillsammans med läraren tittat på klassrumssituationer som på något sätt är problematiska och försökt förstå varför läraren väljer att handla på ett visst sätt.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en tanke hos lärarna i studien om att eleverna måste prövas och utsättas, en form av utmaning och smärta, men det måste hela tiden avvägas så att det är produktivt. Det här spelet, där läraren läser av klassen och enskilda elever, pågår hela tiden och ser förmodligen rätt lika ut i alla klassrum.

– Ett annat resultat är att det lärande som eleverna till sist erfar alltid är oförutsägbart, oavsett vad lärarna planerar för. Det menar lärarna är en del av waldorfpedagogikens karaktär – individens frihet tar vid, vilket är intressant att lyfta fram i den kunskapsdebatt som pågår.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att lärarna skulle referera till vad de läst på lärarutbildningen men de relaterade inte till waldorfpedagogikens urkund, Rudolf Steiner, över huvud taget. De har frigjort sig från vad som hände år 1919 i Stuttgart där allt började, samtidigt som pedagogikens ursprung är närvarande i form av 100 år av kollektiv erfarenhet. Avhandlingen synliggör hur arvet efter Rudolf Steiner ser ut i klassrummet i dag.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det kan vara en intressant inlaga kring lärandeprocesser för alla som intresserar sig för didaktik. Hur lärarna hanterar situationer i klassrummet är av allmändidaktiskt intresse.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2020-03-12 14:39 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-03-18 16:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek, 1-2 december i Stockholm

Årlig konferens för dig som är skolbibliotekarie! Ta del av fördjupande föreläsningar om bl. a. att skapa engagemang hos läsovilliga elever, vikten av digital medborgarlitteracitet och skolbibliotekets roll i det nya medielandskapet, MIK i praktiken, modeller och effektiva lösningar för små och stora skolbibliotek samt ”shared reading” som metod för att växa språkligt, socialt och litterärt.

Splittrat historieämne utmaning för lärare och elever

Eleverna har inte bara att ta hänsyn till kunskapskraven i historieämnet – det finns även outtalade krav på etik och moral som utgår från skolans värdegrund. Det försvårar en likvärdig bedömning, visar Fredrik Alvéns avhandling.

Fokus på praktiska erfarenheter i lärarutbildningen

Blivande lärare lägger stor vikt vid praktiken under utbildningen. Detta på bekostnad av kollaborativt lärande och teori, konstaterar Marina Bendtsen.

Förhandlingen om Nordens historia i läroböckerna

Henrik Åström Elmersjö har undersökt föreningarna Nordens historieläroboksrevision från 1919 till 1972. "Syftet med hela revisionen var att avpolitisera historiebeskrivningen och istället lyfta fram en mer vetenskaplig diskussion. Likväl hade historikerna inom historieläroboksrevisionen svårt att se de andra nationernas perspektiv", säger han.

Få utbildade lärare på idrottsprogrammen

Forskaren Magnus Ferry har i sin avhandling studerat skolor med idrottsprofil. Han konstaterar att utbildningarna ofta saknar utbildade lärare.

Regionala utvecklingscentrum som ”mellanrum” för skola och lärosäte

Hur ska lärosäte-skola samarbeta, och vem har tolkningsföreträde? I sin avhandling har Lena Öijen studerat det statligt sanktionerade fenomenet Regionalt utvecklingscentrum, RUC – varför det kom till och varför det sedan upphörde.

Betygen påverkar val av bostadsort

Sofia Tanos avhandling visar att personer med höga betyg i årskurs 9 oftast väljer att flytta till storstäder efter sina studier. Betygen spelar också roll i bildandet av par, högutbildade träffar andra högutbildade.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Teckenspråk och svenska stärker NO-undervisning

I undervisningen i NO för döva och hörselskadade pendlar lärare och elever fritt mellan teckenspråk och det skrivna svenska språket. De flytande gränserna mellan språken fördjupar lärandet, konstaterar Camilla Lindahl i sin avhandling.

Undervisningens ”svarta låda”

Vad är det som gör skillnad för om en grupp elever utvecklar ett visst kunnande eller inte? Rebecka Florin Sädbom har forskat om hur lärare omsätter läro- och kursplanen i undervisningen och vad det innebär för elevernas måluppfyllelse – det som ibland kallas undervisningsgapet, eller undervisningens "svarta låda".  

Skolan sviker unga kvinnor med svåra erfarenheter

Det är svårt att förstå unga kvinnors problem i skolan om man inte förstår deras situation och vilka upplevelser de har bakom sig. Det konstaterar Anneli Nielsen. Hon menar att det inte krävs någon specifik metod för att hjälpa dem – det handlar om att ta sig tid att lyssna.

Måluppfyllelsen högre när barn sätter egna mål

Mål som barn med funktionshinder sätter upp för sig själva skiljer sig från målen som deras föräldrar sätter. Måluppfyllelsen är också högre när barnen sätter sina egna mål, visar Kristina Vroland Nordstrand i sin avhandling.

Överraskande lätt att få med språkperspektiv på fysiklektionerna

Forskaren Maria Kouns har undersökt hur fysiklärare kan jobba mer språkinriktat. ”Jag ville se hur en språkinriktad ämnesundervisning kan utvecklas i fysikämnet på gymnasiet”, säger hon.

Hälsocoach i skolan uppskattas av elever

Pernilla Hedström har i sin forskning utvärderat en hälsocoachintervention i en grundskola. Med lekfulla aktiviteter fick hälsocoachen med sig alla elever, även de som normalt inte tycker om ämnet idrott.

Variation gör musikpedagogiken mer kreativ

Eleverna bli mer självständiga och mindre beroende av lärarens instruktioner när musikundervisningen växlar mellan förmedlande av kunskap och kreativt utforskande. ”Den kreativa förmågan och kompetensen kan ses som en förutsättning för att leva i en föränderlig värld”, säger forskaren Anna Linge.

Machosnack på fordonsprogrammet påverkar lärandet

Hur ser språkjargongen ut på fordonsprogrammet och hur påverkar det lärandet? "Samtalen präglades av en klassisk maskulin samtalsstil som var konfronterande, man avbryter och har ett ofta nedsättande tilltalssätt", säger Katarina Kärnebro.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.

Boken om rektorn som gjorde rätt

Med sina ironiska och samtidigt allvarsamma beskrivningar av skolmiljön har lågstadieläraren Roberth Nordin fått tusentals läsare i böcker och på sociala medier.

Om skolorna stänger kan föräldrar bidra med struktur

Undervisningen vid högskolor, universitet och gymnasieskolor sker nu på distans för att bromsa pandemin. Näst på tur att stänga kan för- och grundskolor stå. Vilket stöd förväntas man som förälder ge sina barn när de inte får gå till skolan?