Yrkeselever ser värdet i historiska kunskaper

Kristina Ledman
Kristina Ledman

Född 1972
i Umeå

Disputerade 2015-03-13
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Historia för yrkesprogrammen. Innehåll och betydelse i policy och praktik

I den senaste reformen av gymnasieskolan fick ämnet historia en plats bland de ämnen som är gemensamma för alla program. Men vilket innehåll ska ämnet ha och vilken funktion ska det fylla? Hur ser lärare och elever på ämnet och dess innehåll? Det har Kristina Ledman undersökt.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare i samhällskunskap och historia och undervisat på yrkesprogrammen. Mitt intresse för att forska fick en injektion när jag var med i en kollegas licentiatprojekt. Dessutom väcktes mitt intresse av förändringarna i den senaste reformen av gymnasieskolan, där historia fick en plats bland de gymnasiegemensamma ämnena trots att de totalt sett minskade. Hur kommer det sig att historia betraktas som ett så viktigt ämne? Vad blir det av kursen? Det var de frågorna jag började i.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen består av fyra olika delstudier om historieämnet på yrkesprogrammen. Delstudierna behandlar hur man kan förstå det nya historieämnet på gymnasiet, både utformningen och vilken funktion det förväntas fylla. Jag belyser det genom studier av policydokument samt intervjuer med lärare och elever.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det ena är att bilden av historieämnet helt klart är mångfacetterad och att det finns olika föreställningar om vad som är viktigast och vad ämnet ska bidra med. Det syns både i förarbeten till styrdokumenten, i policytexter och bland lärarna, men kommer även fram bland eleverna. En helt överordnad idé som alla är överens om är att historieämnet bidrar till utbildningens demokratiska uppdrag.

– Däremot går tankarna isär kring vilken kunskap som är viktigast. Det finns oändligt med kunskap som skulle kunna förmedlas, men begränsat med tid. Vilket urval som görs speglar värderingar och är på så sätt politiskt. Det finns röster som menar att betoningen på de senaste 200 åren gör historien för närsynt och att man tappar den förståelse som bara kan nås av det långa perspektivet. De menar att man berövar ungdomarna möjligheten att förhålla sig kritiskt till hur den äldre historien används av olika intressegrupper idag.

– De som förespråkar ett mer samtida innehåll vill ge utrymme för att försöka nå mål som handlar om kritiskt tänkande, källkritik och historisk metod. De menar att man måste arbeta med det historiska innehållet tillsammans med förmågorna om eleverna ska lära sig att förhålla sig kritiskt till historieskrivning. Annars lär vi dem att det bara finns en historia.

– När jag frågar elever är många intresserade av historia och ser ett värde i historiska kunskaper. De är intresserade av de stora, kanoniska händelserna som behandlas om och om igen i populärkulturen – andra världskriget, kalla kriget men även revolutionerna. Sedan betonar de att den samtida historien är viktig.

Vad överraskade dig?

– En sak som överraskade mig var hur viktig den omedelbara samtidshistorien är för eleverna. Det finns en diskurs om att eleverna på yrkesprogram är ganska ointresserade av teoretiska ämnen och gymnasiereformen bygger mycket på idén att för mycket teoretiska ämnen i yrkesutbildning leder till avhopp, men det var absolut inte det eleverna sa. De sa att det var viktigt att ha historisk kunskap som samhällsmedborgare men också i en framtid på arbetsmarknaden. Att ha kunskap i historia gav dem tillträde till en vuxentillvaro. Om man tänker att eleverna ska få kunskaper som gör dem till aktiva samhällsmedborgare så är det viktigt att historia inte bara är ”då” utan även hänger ihop med samtiden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, studenter och lärare inom historielärarutbildningar, men även andra forskare, politiker och tjänstemän som arbetar med utbildningspolicy. Jag menar att min forskning är av relevans utanför det historisk-didaktiska fältet, för dem som är intresserade av demokratisk utbildning och yrkesutbildning.

Annelie Drewsen

Sidan publicerades 2015-04-28 16:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-06 11:42 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Språkliga utmaningar i historia för andraspråkselever

Lotta Olvegård har i sin avhandling undersökt flerspråkiga elevers möten med lärobokstexter i historia för gymnasieskolan. ”Lärarens roll och det stöttande samtalet om vad som faktiskt står i lärotexterna är väldigt viktigt för de här eleverna”, säger hon.

Historielärares syn på ämnet skiljer sig åt

Historielärare uppfattar sitt ämne på olika sätt och deras undervisning har drag av flera olika synsätt, säger forskaren Mikael Berg. "Historielärare gör en rad ämnesdidaktiska val i sin yrkesutövning där de uttrycker sin ämnesförståelse."

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.