Dela:

Yrkesetiken behöver synliggöras i lärarutbildningen

Marita Cronqvist har i sin avhandling undersökt hur blivande lärare lär sig yrkesetik. Hon konstaterar att yrkesetiken är osynlig i utbildningen och hoppas med sina resultat kunna bidra till en förändring.

Marita Cronqvist
Marita Cronqvist

Född år 1964
i Malmö

Disputerade 2015-06-12
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Yrkesetik i lärarutbildning – en balanskonst

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i religion i grunden och har ofta undervisat om etik. Yrkesetik är ett väldigt svårt begrepp eftersom det inte syns, det är ofta underförstått vad det är för något. Det finns även fackliga yrkesetiska principer för lärare, men de är inte heller konkreta eller tydliga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om vad yrkesetik är och hur man lär sig det. Jag ville ta reda på vad yrkesetik egentligen innebär i mötet mellan pedagoger och barn i vardagen. Yrkesetiken är en tyst kunskap som ofta sitter i kroppen hos de som har lång erfarenhet. För att kunna ringa in yrkesetiken valde jag därför att prata med lärarstudenter kring hur man kan hantera frågor om etik, samt när de tycker att moral och etik blir synligt i mötet med barnen. Utifrån deras berättelser har jag försökt hitta olika innebörder av vad yrkesetik handlar om.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag har ringat in sju olika innebördselement för yrkesetik. Utifrån dem kan man på ett mer konkret sätt diskutera och prata om vad yrkesetik egentligen innebär.

– Angelägna yrkesetiska frågor utifrån innebördselementen är: Vad i situationen kan bli mångtydigt och vilka val är möjliga? Vilka yttre hinder kan uppstå och hur kan de förhindras? Hur kan relationer, känslor och attityder vävas samman med läro- eller ämnesstoffet? Hur kan pedagogens erfarenheter bidra? Hur kan varje barn inkluderas och bli delaktigt? Hur kan en positiv atmosfär av trygghet, glädje och respekt skapas? Vad kan förändras eller förbättras till nästa tillfälle utifrån reflektionen?

– Yrkesetiken kan, som ett av innebördselementen lyfter fram, hindras eller försvåras av yttre faktorer. Det är inte alltid självklart att man som pedagog kan hantera situationer fullt ut som man vill. Det kan handla om att man har för stora barngrupper, dåligt schema eller dåliga lokaler.

– Lärarstudenterna lyfter själva fram att man som lärare är ett föredöme, att man behöver vara närvarande och kunna använda sitt omdöme efter den aktuella situationen eftersom lärarrollen handlar så mycket om vad som händer här och nu. Det handlar mycket om vad man egentligen gör, inte vad man har haft för planer att göra.

Vad överraskade dig?

– Att det var så tydligt för studenterna att lärande hänger samman med relationer och att relationsbyggandet är viktigt. Studenterna i studien konstaterar själva att de under VFU:n har svårt att hinna skapa de relationer till eleverna som är så viktiga för att kunna undervisa.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att mina resultat kan göra nytta för lärarutbildningen och att jag får möjlighet att förbättra delarna om yrkesetiken som är osynliga i utbildningen idag.

Sidan publicerades 2015-09-10 11:30 av


Relaterat

Stora förändringar i rekrytering till läraryrket

Emil Bertilsson har kartlagt vilka som söker till lärarutbildningar. Hans forskning visar att elever med höga betyg eller höga poäng på högskoleprovet alltmer väljer bort lärarutbildningar.

Studenter med invandrarbakgrund exkluderas på lärarutbildningen

Hur bemöts studenter med utomeuropeisk bakgrund på lärarutbildningen? Det har forskaren Zahar Bayati studerat.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser