2012-02-13 00:00  1301 Dela:

Yrkeslärare i förändring

Annica Lagström

Född 1958
i Norrköping

Disputerade
2012-02-03

vid Göteborgs universitet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
Lärlingslärare en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När lärlingsutbildningen startade på ett antal modellskolor 2007 förstod jag att detta skulle komma att innebära en stor förändring för de vård- och yrkeslärare som skulle arbeta med denna till stor del arbetsplatsförlagda utbildningsform. Frågan var hur deras arbete och arbetsvillkor skulle komma att förändras när ansvaret för elevernas lärande till stor del överlämnas till handledare på arbetsplatser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vad som formar lärlingslärarens uppdrag om hur lärlingsläraren arbetar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärlingslärarens uppdrag leder till att en delvis ny yrkesroll konstrueras. Den formas av ett gränsöverskridande arbete som ofta präglas av de omständigheter som styr verksamheter utanför skolan. Specifika arbetsvillkor gäller för lärlingslärarna som har sitt arbete till stor del förlagt utanför skolan. För en majoritet innebär uppdraget som lärlingslärare att vara på resande fot, ständigt tillgänglig på mobilen. I stort sett samtliga lärare arbetar helt på egen hand och ibland upplevs ensamarbetet svårt. Läraren måste ha breda ämnes- och yrkeskunskaper och vara insatt i olika verksamheter för att kunna bedöma kvaliteten på en APL-plats och ha förståelse för handledarens roll och arbetssituation. Med nya uppgifter, nya villkor och nya arbetsstrategier verkar lärlingsläraren i ett nytt sammanhang. Kanske är det så att yrkeslärare, som arbetar inom lärlingsutbildningen, står inför ett paradigmskifte, där undervisning får en undanskymd plats. Lärlingslärarens arbete blir riktat mer mot enskilda elever än mot grupper.

Vad överraskade dig?

– Lärlingsläraren arbetar i många fall med elever i stort behov av ett socialt stöd. Den energi och det engagemang som dessa lärare la ner på enskilda elever hade en större omfattning än vad jag föreställt mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och skolledare inom den gymnasiala lärlings- och yrkesutbildningen. Beslutsfattare och lärarutbildare.

Sidan publicerades 2012-02-13 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 17:40 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.