2012-02-13 00:00  1301 Dela:

Yrkeslärare i förändring

Annica Lagström

Född 1958
i Norrköping

Disputerade
2012-02-03

vid Göteborgs universitet

Läs abstract och ladda ner avhandlingen nedan


AVHANDLING
Lärlingslärare en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När lärlingsutbildningen startade på ett antal modellskolor 2007 förstod jag att detta skulle komma att innebära en stor förändring för de vård- och yrkeslärare som skulle arbeta med denna till stor del arbetsplatsförlagda utbildningsform. Frågan var hur deras arbete och arbetsvillkor skulle komma att förändras när ansvaret för elevernas lärande till stor del överlämnas till handledare på arbetsplatser.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om vad som formar lärlingslärarens uppdrag om hur lärlingsläraren arbetar.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Lärlingslärarens uppdrag leder till att en delvis ny yrkesroll konstrueras. Den formas av ett gränsöverskridande arbete som ofta präglas av de omständigheter som styr verksamheter utanför skolan. Specifika arbetsvillkor gäller för lärlingslärarna som har sitt arbete till stor del förlagt utanför skolan. För en majoritet innebär uppdraget som lärlingslärare att vara på resande fot, ständigt tillgänglig på mobilen. I stort sett samtliga lärare arbetar helt på egen hand och ibland upplevs ensamarbetet svårt. Läraren måste ha breda ämnes- och yrkeskunskaper och vara insatt i olika verksamheter för att kunna bedöma kvaliteten på en APL-plats och ha förståelse för handledarens roll och arbetssituation. Med nya uppgifter, nya villkor och nya arbetsstrategier verkar lärlingsläraren i ett nytt sammanhang. Kanske är det så att yrkeslärare, som arbetar inom lärlingsutbildningen, står inför ett paradigmskifte, där undervisning får en undanskymd plats. Lärlingslärarens arbete blir riktat mer mot enskilda elever än mot grupper.

Vad överraskade dig?

– Lärlingsläraren arbetar i många fall med elever i stort behov av ett socialt stöd. Den energi och det engagemang som dessa lärare la ner på enskilda elever hade en större omfattning än vad jag föreställt mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare och skolledare inom den gymnasiala lärlings- och yrkesutbildningen. Beslutsfattare och lärarutbildare.

Sidan publicerades 2012-02-13 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 17:40 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Marcus Larsson: Full ersättning till friskolor är orättvist

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.