Yrkeslärares bakgrund har stor betydelse för undervisningen

Eleverna på industritekniskt program utbildas till olika industriarbetare utifrån vem deras lärare är, visar Hamid Asgharis forskning. Gemensamt för yrkeslärarna är att de försöker fostra eleverna till yrkesutövare som kan klara av jobbet – inte bara kunskapsmässigt utan också socialt.

Hamid Asghari
Hamid Asghari

Född 1967
I Teheran, Iran

Disputerade 2014-10-31
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Från uppväxt till lärargärning. En livsberättelsestudie med åtta yrkeslärare på industritekniska programmet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som ingenjör och har även arbetat som verkstadsmekaniker och yrkeslärare i ett antal år. Jag var intresserad av yrkeslärarnas livsberättelser, att undersöka vilken betydelse deras livserfarenheter har för skolan och utbildningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om yrkeslärares berättelser om deras möten med elever, och undervisningen av dem. Lärarna berättar också om sina liv och tidigare erfarenheter från när de själva var yrkeselever, lärlingar och yrkesutövare på industriföretag. Tre av lärarna som deltog i studien har universitetsutbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevernas utbildning är starkt beroende av vilka lärare de möter under sin utbildning. Lärarna sätter spår i elevernas liv och eleverna utbildas till olika industriarbetare utifrån vem deras lärare är. Lärarnas erfarenheter har stor betydelse för undervisningen och min studie visar att de har egna mål med undervisningen. Mål som inte nödvändigtvis är samma som Skolverket eller styrdokumenten sätter upp för utbildningen – det är ett viktigt resultat.

– Ur lärarnas berättelser framträder fyra olika mål: Ett mål är att skapa förutsättningar för yrkeseleverna att klara av skolan. Det handlar inte så mycket om resultat, mer om att göra det roligt och spännande i skolan så att eleverna stannar kvar och bli färdiga med sin utbildning. Många av eleverna på det här programmet har negativa erfarenheter från grundskolan och har fått veta att de inte duger i jämförelse med elever som är duktiga i exempelvis matematik, engelska och svenska. Yrkeslärarna försöker i många fall vända en negativ trend hos sina elever genom att stärka deras självförtroende och få dem att kanske för första gången känna att de duger och att de är duktiga på det praktiska arbetet.

– Ett annat mål är att skapa förutsättningar för eleverna att få jobb direkt efter utbildningen. Det handlar inte om att exempelvis kunna svarva perfekt, mer om att eleverna ska vara socialt kompetenta och kunna bete sig som en yrkesutövare. Ett mål handlar om att skapa förutsättningar för eleverna att studera vidare på universitetet. Det var främst ett mål hos de lärare som själva är akademiker. Det sista målet handlar om att forma yrkeseleverna till stolta industriarbetare. Yrkeslärarna använder sig av olika strategier för att uppnå de här målen.

Vad överraskade dig?

– Att utbildningen skilde sig åt så mycket beroende på läraren. För mig är det en självklarhet att yrkeslärare utgår från att lära sina elever yrkeskunskaper, att exempelvis lära dem svetsa, fräsa och svarva. Denna självklarhet försvann under forskningsprocessen. För många yrkeslärare i min studie var inte kunskaper i svetsning, fräsning och svarvning det viktigaste. För dem var det viktigare att eleven lär sig social kompetens, att vara skötsam, att komma i tid, att meddela försening, att ha samarbetsvilja, att respektera skolans regler, lärare och klasskamrater och så vidare. Lärarna i min studie brinner alla för sina elever – men vad som är det bästa för eleven bestäms utifrån lärarens egna erfarenheter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, politiker och forskare – kunskapen om industritekniskt program är inte så stor. Avhandlingen fokuserar även mycket på relationen mellan lärare och elever.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-02-17 16:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Innehållet i yrkesutbildningar befäster klass

Mattias Nylund har analyserat den innehållsliga reformeringen av gymnasieskolans yrkesinriktade program under perioden 1970-2010. ”Studien är gjord utifrån ett vidare samhällsperspektiv där jag beaktat att merparten av eleverna vid yrkesutbildningar har arbetarbakgrund”, säger han.

Fördjupad kunskap viktigt i yrkesutbildningar

Elevernas kunskaper från tidigare erfarenheter fyller en viktig funktion i de tekniska yrkesutbildningarna. Det visar Nina Kilbrinks avhandling om hur tidigare kunskaper är nödvändigt i ett föränderligt samhälle med en snabb teknisk utveckling.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogiska inriktningar påverkar personalens arbetsmiljö.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

David Didau: Konsten att ta sig ur “ledningsbubblan”

Som skolledare behöver du vara medveten om att du har makt över din personal. Detta innebär att personalen kommer att ändra sitt beteende, så att de följer dina önskemål. Om du vill bryta dig ut ur denna “ledningsbubbla”, måste du få människorna i din omgivning att lita på dig, skriver David Didau.

Specialpedagogiska skolmyndigheten instiftar ett eget barnombud

Nu vässar Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetet för att barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter att nå målet med sin utbildning och instiftar ett barnombud. Barnombudet har ett uppdrag för att stärka barnrättsperspektivet inom Specialskolan och ingår i myndighetens rättighetsgrupp.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats