Yrkeslärares bakgrund har stor betydelse för undervisningen

Eleverna på industritekniskt program utbildas till olika industriarbetare utifrån vem deras lärare är, visar Hamid Asgharis forskning. Gemensamt för yrkeslärarna är att de försöker fostra eleverna till yrkesutövare som kan klara av jobbet – inte bara kunskapsmässigt utan också socialt.

Hamid Asghari
Hamid Asghari

Född 1967
I Teheran, Iran

Disputerade 2014-10-31
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Från uppväxt till lärargärning. En livsberättelsestudie med åtta yrkeslärare på industritekniska programmet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som ingenjör och har även arbetat som verkstadsmekaniker och yrkeslärare i ett antal år. Jag var intresserad av yrkeslärarnas livsberättelser, att undersöka vilken betydelse deras livserfarenheter har för skolan och utbildningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om yrkeslärares berättelser om deras möten med elever, och undervisningen av dem. Lärarna berättar också om sina liv och tidigare erfarenheter från när de själva var yrkeselever, lärlingar och yrkesutövare på industriföretag. Tre av lärarna som deltog i studien har universitetsutbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevernas utbildning är starkt beroende av vilka lärare de möter under sin utbildning. Lärarna sätter spår i elevernas liv och eleverna utbildas till olika industriarbetare utifrån vem deras lärare är. Lärarnas erfarenheter har stor betydelse för undervisningen och min studie visar att de har egna mål med undervisningen. Mål som inte nödvändigtvis är samma som Skolverket eller styrdokumenten sätter upp för utbildningen – det är ett viktigt resultat.

– Ur lärarnas berättelser framträder fyra olika mål: Ett mål är att skapa förutsättningar för yrkeseleverna att klara av skolan. Det handlar inte så mycket om resultat, mer om att göra det roligt och spännande i skolan så att eleverna stannar kvar och bli färdiga med sin utbildning. Många av eleverna på det här programmet har negativa erfarenheter från grundskolan och har fått veta att de inte duger i jämförelse med elever som är duktiga i exempelvis matematik, engelska och svenska. Yrkeslärarna försöker i många fall vända en negativ trend hos sina elever genom att stärka deras självförtroende och få dem att kanske för första gången känna att de duger och att de är duktiga på det praktiska arbetet.

– Ett annat mål är att skapa förutsättningar för eleverna att få jobb direkt efter utbildningen. Det handlar inte om att exempelvis kunna svarva perfekt, mer om att eleverna ska vara socialt kompetenta och kunna bete sig som en yrkesutövare. Ett mål handlar om att skapa förutsättningar för eleverna att studera vidare på universitetet. Det var främst ett mål hos de lärare som själva är akademiker. Det sista målet handlar om att forma yrkeseleverna till stolta industriarbetare. Yrkeslärarna använder sig av olika strategier för att uppnå de här målen.

Vad överraskade dig?

– Att utbildningen skilde sig åt så mycket beroende på läraren. För mig är det en självklarhet att yrkeslärare utgår från att lära sina elever yrkeskunskaper, att exempelvis lära dem svetsa, fräsa och svarva. Denna självklarhet försvann under forskningsprocessen. För många yrkeslärare i min studie var inte kunskaper i svetsning, fräsning och svarvning det viktigaste. För dem var det viktigare att eleven lär sig social kompetens, att vara skötsam, att komma i tid, att meddela försening, att ha samarbetsvilja, att respektera skolans regler, lärare och klasskamrater och så vidare. Lärarna i min studie brinner alla för sina elever – men vad som är det bästa för eleven bestäms utifrån lärarens egna erfarenheter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, politiker och forskare – kunskapen om industritekniskt program är inte så stor. Avhandlingen fokuserar även mycket på relationen mellan lärare och elever.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-02-17 16:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Innehållet i yrkesutbildningar befäster klass

Mattias Nylund har analyserat den innehållsliga reformeringen av gymnasieskolans yrkesinriktade program under perioden 1970-2010. ”Studien är gjord utifrån ett vidare samhällsperspektiv där jag beaktat att merparten av eleverna vid yrkesutbildningar har arbetarbakgrund”, säger han.

Fördjupad kunskap viktigt i yrkesutbildningar

Elevernas kunskaper från tidigare erfarenheter fyller en viktig funktion i de tekniska yrkesutbildningarna. Det visar Nina Kilbrinks avhandling om hur tidigare kunskaper är nödvändigt i ett föränderligt samhälle med en snabb teknisk utveckling.

Dubbelt så vanligt att funktionsnedsatta elever utsätts för mobbning

Det finns ett tydligt samband mellan nättrakasserier och psykisk ohälsa och det räcker att ha blivit utsatt en gång för att det ska påverka måendet. Värst utsatta för såväl mobbning som psykisk ohälsa är elever med adhd/add, visar Maria Fridh i sin forskning.

Svag koppling mellan lärares bedömning av elevtexter och undervisning

Det finns ingen tydlig koppling mellan lärares bedömningar av elevers texter och beslut om skrivundervisning. Lärare behöver utveckla mer kunskaper om hur bedömningar kan forma undervisningen, menar forskaren Per Blomqvist.

Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Så påverkar styrningen arbetet på Skolverket

Eva Maria Magnusson har undersökt och problematiserat Skolverkets styrning under de senaste 20 åren har. Ett överraskande resultat är att myndighetens inre normer och sättet att utforma handläggningen inte har förändrats märkbart under perioden.  

Digitala verktyg stärker svaga elever i matematik

Knappt 20 timmars träning med ett kbt-baserat program i matematik hjälper elever som halkat efter att hämta hem en hel termins undervisning. Det visar Martin Hassler Hallstedt i sin studie om digitala verktyg i matematikundervisningen.

Skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp

Många skolsköterskor undviker att prata om sexuella övergrepp. Lisbet Enghs forskning visar också att bristande tillit till andra samhällsinstanser kan försvåra skolsköterskans arbete att stödja barn som far illa.

Övermäktigt för skolan att implementera preventionsprogram

Bristande ledarskap är ett av flera problem vid implementering av preventionsprogram i skolor. Det konstaterar Maria Ingemarson i sin avhandling om effektutvärdering av ett program med syfte att öka trivseln och minska problembeteenden.

Digitalt berättande bjuder på möjligheter till kreativitet men också pedagogiska utmaningar

Digitalt berättande i förskolan ger utrymme för kreativitet och meningsskapande – men ibland har barn och lärare svårt att hitta gemensamt fokus, visar Ewa Skantz Åberg.

Brist på resurser och kompetensutveckling sinkar läsundervisning

Yngre lärare använder betydligt fler lässtrategier i sin undervisning jämfört med sina äldre kollegor. En förklaring är att lärare med längre erfarenhet inte fått tillräcklig kompetensutveckling, menar forskare Lena Eckerholm.

Muntligt berättande hos enspråkiga och flerspråkiga barn

Barns förmåga att berätta är kopplad till goda språkkunskaper i ett specifikt språk. Men det är inte givet att berättarförmågan går att överföra till ett annat språk som barnet inte behärskar lika bra, visar Josefin Lindgren i sin avhandling.

Barns sätt att hantera moraliska frågor synliggjort

Magnus Karlsson har i sin avhandling synliggjort förskolebarns moraliska arbete. Resultaten visar att barn tar över vuxnas regler och perspektiv men att de också hanterar moraliska frågor på egen hand.

Komplext uppdrag att vara lärare på sfi

Att vara lärare inom sfi är ett komplext uppdrag. Utöver att lära sig svenska, behöver många elever även lära sig att läsa och skriva. Det påverkar lärarnas yrkesidentitet, konstaterar Helena Colliander.

Nätbaserad vidareutbildning för yrkesverksamma utvecklar även lärarna

Lärare på distansutbildning för yrkesverksamma lär inte bara ut, de lär sig också själva. Framför allt om arbetspraktiken, visar Monika Hattinger som forskat om kompetensutveckling i samarbete mellan högskola och industri.

Lärare saknar tid att diskutera med varandra

Lärare hinner inte interagera med sina kollegor och har svårt att separera arbete från fritid och få tid till återhämtning. Elinor Schads forskning vittnar om brist på struktur, både hos enskilda lärare och på organisationsnivå.

Konferenser
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Oro för att inte passa in kan ge unga smärta i kroppen

Oro för att inte passa in i kompisgänget kan bidra till att ungdomar drabbas av fysisk smärta. Värst utsatta är tjejer. Det visar en avhandling av psykologiforskaren Matilda Wurm vid Örebro universitet.

Hur stor är risken att barn med adhd även drabbas av andra sjukdomar?

Löper barn med adhd större risk att utveckla andra sjukdomar som vuxna? Den frågeställningen har Henrik Larsson, forskare vid Örebro universitet fått en halv miljon kronor för att studera.

Oetiskt forskningsprojekt på Mittuniversitet

Ett forskningsprojekt på Mittuniversitet i Östersund går långt över gränsen för vad som är etiskt acceptabelt, menar Centrala etikprövningsnämnden- som trots det inte kan stoppa studien.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats