Yrkeslärares bakgrund har stor betydelse för undervisningen

Eleverna på industritekniskt program utbildas till olika industriarbetare utifrån vem deras lärare är, visar Hamid Asgharis forskning. Gemensamt för yrkeslärarna är att de försöker fostra eleverna till yrkesutövare som kan klara av jobbet – inte bara kunskapsmässigt utan också socialt.

Hamid Asghari

Född 1967
I Teheran, Iran

Disputerade 2014-10-31
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Från uppväxt till lärargärning. En livsberättelsestudie med åtta yrkeslärare på industritekniska programmet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som ingenjör och har även arbetat som verkstadsmekaniker och yrkeslärare i ett antal år. Jag var intresserad av yrkeslärarnas livsberättelser, att undersöka vilken betydelse deras livserfarenheter har för skolan och utbildningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om yrkeslärares berättelser om deras möten med elever, och undervisningen av dem. Lärarna berättar också om sina liv och tidigare erfarenheter från när de själva var yrkeselever, lärlingar och yrkesutövare på industriföretag. Tre av lärarna som deltog i studien har universitetsutbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevernas utbildning är starkt beroende av vilka lärare de möter under sin utbildning. Lärarna sätter spår i elevernas liv och eleverna utbildas till olika industriarbetare utifrån vem deras lärare är. Lärarnas erfarenheter har stor betydelse för undervisningen och min studie visar att de har egna mål med undervisningen. Mål som inte nödvändigtvis är samma som Skolverket eller styrdokumenten sätter upp för utbildningen – det är ett viktigt resultat.

– Ur lärarnas berättelser framträder fyra olika mål: Ett mål är att skapa förutsättningar för yrkeseleverna att klara av skolan. Det handlar inte så mycket om resultat, mer om att göra det roligt och spännande i skolan så att eleverna stannar kvar och bli färdiga med sin utbildning. Många av eleverna på det här programmet har negativa erfarenheter från grundskolan och har fått veta att de inte duger i jämförelse med elever som är duktiga i exempelvis matematik, engelska och svenska. Yrkeslärarna försöker i många fall vända en negativ trend hos sina elever genom att stärka deras självförtroende och få dem att kanske för första gången känna att de duger och att de är duktiga på det praktiska arbetet.

– Ett annat mål är att skapa förutsättningar för eleverna att få jobb direkt efter utbildningen. Det handlar inte om att exempelvis kunna svarva perfekt, mer om att eleverna ska vara socialt kompetenta och kunna bete sig som en yrkesutövare. Ett mål handlar om att skapa förutsättningar för eleverna att studera vidare på universitetet. Det var främst ett mål hos de lärare som själva är akademiker. Det sista målet handlar om att forma yrkeseleverna till stolta industriarbetare. Yrkeslärarna använder sig av olika strategier för att uppnå de här målen.

Vad överraskade dig?

– Att utbildningen skilde sig åt så mycket beroende på läraren. För mig är det en självklarhet att yrkeslärare utgår från att lära sina elever yrkeskunskaper, att exempelvis lära dem svetsa, fräsa och svarva. Denna självklarhet försvann under forskningsprocessen. För många yrkeslärare i min studie var inte kunskaper i svetsning, fräsning och svarvning det viktigaste. För dem var det viktigare att eleven lär sig social kompetens, att vara skötsam, att komma i tid, att meddela försening, att ha samarbetsvilja, att respektera skolans regler, lärare och klasskamrater och så vidare. Lärarna i min studie brinner alla för sina elever – men vad som är det bästa för eleven bestäms utifrån lärarens egna erfarenheter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, politiker och forskare – kunskapen om industritekniskt program är inte så stor. Avhandlingen fokuserar även mycket på relationen mellan lärare och elever.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-02-17 16:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Innehållet i yrkesutbildningar befäster klass

Mattias Nylund har analyserat den innehållsliga reformeringen av gymnasieskolans yrkesinriktade program under perioden 1970-2010. ”Studien är gjord utifrån ett vidare samhällsperspektiv där jag beaktat att merparten av eleverna vid yrkesutbildningar har arbetarbakgrund”, säger han.

Fördjupad kunskap viktigt i yrkesutbildningar

Elevernas kunskaper från tidigare erfarenheter fyller en viktig funktion i de tekniska yrkesutbildningarna. Det visar Nina Kilbrinks avhandling om hur tidigare kunskaper är nödvändigt i ett föränderligt samhälle med en snabb teknisk utveckling.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Svårt förena mentorskap med undervisning

Medan mentorsuppdraget kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov i stunden, styrs lärarnas undervisningsarbete utifrån fasta tidsramar. De båda uppdragen är svåra att förena, visar Helena Wallström i sin avhandling.

Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Kraven i 2011 års skolreform på tydligt mätbara prestationer har inneburit ett hinder för flera av lärarna i avhandlingen, menar forskaren Anders Persson.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?