Yrkeslärares bakgrund har stor betydelse för undervisningen

Eleverna på industritekniskt program utbildas till olika industriarbetare utifrån vem deras lärare är, visar Hamid Asgharis forskning. Gemensamt för yrkeslärarna är att de försöker fostra eleverna till yrkesutövare som kan klara av jobbet – inte bara kunskapsmässigt utan också socialt.

Hamid Asghari
Hamid Asghari

Född 1967
I Teheran, Iran

Disputerade 2014-10-31
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Från uppväxt till lärargärning. En livsberättelsestudie med åtta yrkeslärare på industritekniska programmet

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund som ingenjör och har även arbetat som verkstadsmekaniker och yrkeslärare i ett antal år. Jag var intresserad av yrkeslärarnas livsberättelser, att undersöka vilken betydelse deras livserfarenheter har för skolan och utbildningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om yrkeslärares berättelser om deras möten med elever, och undervisningen av dem. Lärarna berättar också om sina liv och tidigare erfarenheter från när de själva var yrkeselever, lärlingar och yrkesutövare på industriföretag. Tre av lärarna som deltog i studien har universitetsutbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att elevernas utbildning är starkt beroende av vilka lärare de möter under sin utbildning. Lärarna sätter spår i elevernas liv och eleverna utbildas till olika industriarbetare utifrån vem deras lärare är. Lärarnas erfarenheter har stor betydelse för undervisningen och min studie visar att de har egna mål med undervisningen. Mål som inte nödvändigtvis är samma som Skolverket eller styrdokumenten sätter upp för utbildningen – det är ett viktigt resultat.

– Ur lärarnas berättelser framträder fyra olika mål: Ett mål är att skapa förutsättningar för yrkeseleverna att klara av skolan. Det handlar inte så mycket om resultat, mer om att göra det roligt och spännande i skolan så att eleverna stannar kvar och bli färdiga med sin utbildning. Många av eleverna på det här programmet har negativa erfarenheter från grundskolan och har fått veta att de inte duger i jämförelse med elever som är duktiga i exempelvis matematik, engelska och svenska. Yrkeslärarna försöker i många fall vända en negativ trend hos sina elever genom att stärka deras självförtroende och få dem att kanske för första gången känna att de duger och att de är duktiga på det praktiska arbetet.

– Ett annat mål är att skapa förutsättningar för eleverna att få jobb direkt efter utbildningen. Det handlar inte om att exempelvis kunna svarva perfekt, mer om att eleverna ska vara socialt kompetenta och kunna bete sig som en yrkesutövare. Ett mål handlar om att skapa förutsättningar för eleverna att studera vidare på universitetet. Det var främst ett mål hos de lärare som själva är akademiker. Det sista målet handlar om att forma yrkeseleverna till stolta industriarbetare. Yrkeslärarna använder sig av olika strategier för att uppnå de här målen.

Vad överraskade dig?

– Att utbildningen skilde sig åt så mycket beroende på läraren. För mig är det en självklarhet att yrkeslärare utgår från att lära sina elever yrkeskunskaper, att exempelvis lära dem svetsa, fräsa och svarva. Denna självklarhet försvann under forskningsprocessen. För många yrkeslärare i min studie var inte kunskaper i svetsning, fräsning och svarvning det viktigaste. För dem var det viktigare att eleven lär sig social kompetens, att vara skötsam, att komma i tid, att meddela försening, att ha samarbetsvilja, att respektera skolans regler, lärare och klasskamrater och så vidare. Lärarna i min studie brinner alla för sina elever – men vad som är det bästa för eleven bestäms utifrån lärarens egna erfarenheter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, politiker och forskare – kunskapen om industritekniskt program är inte så stor. Avhandlingen fokuserar även mycket på relationen mellan lärare och elever.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2015-02-17 16:07 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Innehållet i yrkesutbildningar befäster klass

Mattias Nylund har analyserat den innehållsliga reformeringen av gymnasieskolans yrkesinriktade program under perioden 1970-2010. ”Studien är gjord utifrån ett vidare samhällsperspektiv där jag beaktat att merparten av eleverna vid yrkesutbildningar har arbetarbakgrund”, säger han.

Fördjupad kunskap viktigt i yrkesutbildningar

Elevernas kunskaper från tidigare erfarenheter fyller en viktig funktion i de tekniska yrkesutbildningarna. Det visar Nina Kilbrinks avhandling om hur tidigare kunskaper är nödvändigt i ett föränderligt samhälle med en snabb teknisk utveckling.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Äldre elever får för lite dagsljus och rörelse

Elever på högstadiet får alldeles för lite av både rörelse och solljus under skoldagen. Det konstaterar Peter Pagels som forskat om skolgårdens och rastens betydelse för elevers hälsa.

Inkluderande undervisning kräver tydliga strategier

Elaine Kotte har forskat om lärarteam som strävar efter i inkluderande lärmiljöer. Resultaten visar att lärare är positivt inställda och sätter stor vikt vid samtliga elevers rätt till gemenskap i undervisningen. Samtidigt är lärarna medvetna om  att detta är svårt att genomföra i praktiken.

Preventiva metoder effektiva mot psykisk ohälsa hos skolungdomar

Ångest, depression och sociala problem minskar hos elever som får ta del av förebyggande metoder mot psykisk ohälsa. Det visar Hans Löfgrens forskning.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Vardagsfungerande hos barn som är för tidigt födda

Anna Karin Anderssons forskning visar att för tidig födsel har mindre betydelse för barns vardagsfungerande än beteendeproblem som exempelvis hyperaktivitet.

Så påverkar utbildning och hälsa personers inkomst

Ett års extra utbildning betyder omkring 5-6 procents högre årsinkomst från 35-årsåldern ända in i pensionsåldern. Det visar Elisabeth Lång som forskat om hur olika faktorer påverkar arbetsmarknaden och hur mycket personer tjänar.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Rektors pedagogiska ledarskap styrs av kontexten

Det finns mycket sagt och skrivet om pedagogiskt ledarskap men väldigt lite om vad det faktiskt innebär i praktiken. Anette Forssten Seiser har aktionsforskat i ämnet med resultat att pedagogiskt ledarskap är något som måste jobbas fram utifrån den kontext man befinner sig i.

Svårt för lärare att bedöma multimodala elevarbeten

Trots goda intentioner har lärare svårt att formulera en multimodal språk- och kunskapsutvecklande uppgift och samtidigt bedöma den ur ett multimodalt perspektiv. Det visar Eva Borgfeldt i sin avhandling.

Intelligens viktigare än personlighetsdrag för elevers chanser att lyckas

Det räcker inte att uppmuntra elever att anstränga sig om de saknar kognitiva färdigheter och inte vet hur de ska göra. Skolan bör därför rikta in sig på att utveckla elevernas kognitiva förmågor, visar Elias Johannessons forskning.

Skrivundervisningen behöver erbjuda elever konkreta redskap och modeller

Att vara konkret och ge redskap för hur texten byggs upp skapar goda möjligheter för eleverna att lyckas med skrivuppgifter. Det visar Daroon Yassin Falk som utforskat skrivundervisningen i årskurs 3.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Tema: Inkludering

Tema: Inkludering

Vad innebär inkludering? Stor temaartikel. Dessutom: Intervju med Gloria Ray Karlmark som skrev historia som den första svarta eleven i en helvit skola. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Film: Tips för att må bra

Inspirera dina elever att göra hälsofrämjande aktiviteter för att må bra. Visa och sprid gärna filmen till alla elever på skolan.  Filmen är framtagen för Youmo.se, som är en sajt från UMO, ungdomsmottagningen på nätet.  

Västeråsforskning om cerebral pares: Skolidrott ger ofta effekt hela livet

Sannolikheten att en person med cerebral pares ska bli fysiskt aktiv som vuxen fördubblas om personen var fysiskt aktiv i tonåren. Det visar en ny studie från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Viktig å diskutere barnehagekvalitet, selv når voksne kan bli støtt

Barnehageforskning er et minefelt i et land der nesten alle barn er i barnehage. Mange aktører ønsker helst å få bekreftet at alt står bare bra til.

IQ i Norden: Uppgång och fall

Våra samhällen blir allt bättre, så mycket bättre att till och med intelligensen ökar bland medborgarna. Så har den utvecklingsoptimistiska bilden sett ut – och den bekräftades också länge av IQ-mätningar i flera länder. Men nu faller intelligensen i de nordiska länderna. Det är en stark varningssignal för det svenska samhället, skriver Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.

Fysisk aktivitet skyddar mot symptom på depression

Det är nu tio år sedan forskare genomförde en stor undersökning av tusen fyraåringar i Trondheim. Här är studiens senaste forskningsresultat om bland annat övervikt hos barn.

Rikskonferens
För högstadielärare i svenska

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!