Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är i nästan lika hög grad matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Det visar en avhandling av Inge Dahlstedt.

Inge Dahlstedt
Inge Dahlstedt

Född 1974
Bor i Tygelsjö

Disputerade 2017-11-24
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Swedish Match? Education, Migration and Labor market Integration in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag började läsa sociologi i slutet av nittiotalet blev jag intresserad av klassfrågor. Därifrån är steget till migrations- och integrationsfrågor inte långt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om utbildningens roll för migranter och deras barn när de ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Avhandlingen innehåller flera delar men det viktigaste bidraget, enligt mig, är att jag tittat på matchningen mellan individernas arbete och utbildning. Och då har jag inte bara tittat på utbildningsnivå utan även på om de har yrkesinriktad utbildning eller en mer generell utbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Alla yrkesutbildade, oavsett om det är på gymnasienivå eller universitetsnivå, har lättare få jobb på en matchande nivå, jämfört med de som har en mer generell utbildning. Det gäller oavsett var man är född. Men för utrikesfödda är skillnaden större. Den som har en yrkesutbildning är i nästan lika hög grad matchad på arbetsmarknaden som personer födda i Sverige, medan de med en mer generell utbildning oftare jobbar på en nivå som inte motsvarar den utbildning de har.

– Det kan finnas flera orsaker till detta. Flyttar man från ett land förlorar man en stor del av sitt humankapital. Viss utbildning, exempelvis juridik,  förlorar mer i migrationsprocessen. Annan utbildning förlorar mindre, som matematik. Dessutom är det svårare för en arbetsgivare att avgöra vilken kompetens ingenjören med examen från ett utländskt universitet har, jämfört med den som gått en välbekant utbildning i Sverige. Med en yrkesutbildning är det lättare att visa för arbetsgivaren vad man kan.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig större skillnader i matchning mellan inrikes- och utrikesfödda än vad jag kunde se. Det var också intressant att se hur mönstret för utrikesföddas barn, som alltså är födda i Sverige, i hög utsträckning liknade mönstret hos dem med svenskfödda föräldrar. Barn till migranter är i högre utsträckning sysselsatta och matchade än föräldrarna. Det ger hopp. Föräldrarna tar den stora stöten som barnen sedan jobbar igen. Det visar att vi kan behöva förändra hur vi ser på integration. Om vi istället tittade över flera generationer skulle vi få en mer nyanserad diskussion än vi har idag.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskningen och även politiker och beslutsfattare.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-03-23 10:48 av
Sidan uppdaterades 2018-04-12 11:13 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.