Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är i nästan lika hög grad matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Det visar en avhandling av Inge Dahlstedt.

Inge Dahlstedt
Inge Dahlstedt

Född 1974
Bor i Tygelsjö

Disputerade 2017-11-24
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Swedish Match? Education, Migration and Labor market Integration in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag började läsa sociologi i slutet av nittiotalet blev jag intresserad av klassfrågor. Därifrån är steget till migrations- och integrationsfrågor inte långt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om utbildningens roll för migranter och deras barn när de ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Avhandlingen innehåller flera delar men det viktigaste bidraget, enligt mig, är att jag tittat på matchningen mellan individernas arbete och utbildning. Och då har jag inte bara tittat på utbildningsnivå utan även på om de har yrkesinriktad utbildning eller en mer generell utbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Alla yrkesutbildade, oavsett om det är på gymnasienivå eller universitetsnivå, har lättare få jobb på en matchande nivå, jämfört med de som har en mer generell utbildning. Det gäller oavsett var man är född. Men för utrikesfödda är skillnaden större. Den som har en yrkesutbildning är i nästan lika hög grad matchad på arbetsmarknaden som personer födda i Sverige, medan de med en mer generell utbildning oftare jobbar på en nivå som inte motsvarar den utbildning de har.

– Det kan finnas flera orsaker till detta. Flyttar man från ett land förlorar man en stor del av sitt humankapital. Viss utbildning, exempelvis juridik,  förlorar mer i migrationsprocessen. Annan utbildning förlorar mindre, som matematik. Dessutom är det svårare för en arbetsgivare att avgöra vilken kompetens ingenjören med examen från ett utländskt universitet har, jämfört med den som gått en välbekant utbildning i Sverige. Med en yrkesutbildning är det lättare att visa för arbetsgivaren vad man kan.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig större skillnader i matchning mellan inrikes- och utrikesfödda än vad jag kunde se. Det var också intressant att se hur mönstret för utrikesföddas barn, som alltså är födda i Sverige, i hög utsträckning liknade mönstret hos dem med svenskfödda föräldrar. Barn till migranter är i högre utsträckning sysselsatta och matchade än föräldrarna. Det ger hopp. Föräldrarna tar den stora stöten som barnen sedan jobbar igen. Det visar att vi kan behöva förändra hur vi ser på integration. Om vi istället tittade över flera generationer skulle vi få en mer nyanserad diskussion än vi har idag.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskningen och även politiker och beslutsfattare.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-03-23 10:48 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-04-12 11:13 av Hedda Lovén


Relaterat

Nyanländas lärande, 13 sept i Malmö

Ta del av intressanta föreläsningar och exempel från praktiken med fokus på hur skolan kan erbjuda nyanlända elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Konferensen vänder sig till dig som möter nyanlända elever på högstadiet och gymnasiet. Välkommen!

Specialpedagogik för gymnasiet, 17-18 sept

Specialpedagogisk kompetens gör skillnad i gymnasiet! Nu anordnar Skolporten en specialpedagogisk konferens som riktar sig till dig som arbetar på gymnasiet och möter elever i behov av särskilt stöd. Du spelar en avgörande roll för många elever och det är viktigt att du får ta del av både aktuell forskning och praktiska exempel inom området. Välkommen till en alltid lika relevant konferens med fokus på möjligheter!

Processdrama får elever att agera annorlunda

Att använda processdrama i undervisningen innebär ett kollektivt byggande av innehåll. Det är roligt samtidigt som eleverna lär sig, visar Eva Hallgren i sin avhandling.

Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade över att inte kunna inkludera elever med beteendepropblem. Men problemen tillskrivs ändå eleverna, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Lärare saknar kunskap om användning av digitala skrivtavlor

Många lärare saknar kunskap om hur digitala skrivtavlor kan användas i undervisningen. Det är förvånande att skolhuvudmän investerar stora summor i digital teknik utan att veta hur den ska användas, konstaterar forskaren Tor Ahlbäck.

Juridiska processer förväntas lösa skolans problem

Judit Novak har forskat om Skolinspektionen och kontrollen av skolväsendet. Resultaten visar att juridiska processer tar allt större plats i skolan och att fokus riktas alltmer på lagefterlevnad än pedagogiska frågor.

Fossiler hjälper elever förstå långa tidsperspektiv

Elisabeth Einarsson har utöver sin forskning om Kritaperioden för 80 miljoner år sedan, tagit fram ett skolmaterial för hjälpa elever att förstå långa tidsperspektiv  

Unga som skadar sig själva saknar trygga vuxenrelationer

Unga som skadar sig själva saknar ofta trygga vuxenrelationer. Inger Ekman har utforskat ungdomars egna berättelser om självskadande handlingar. I 40 procent av berättelserna lyfts problem i skolan som främsta orsaken till att de mår dåligt.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Engagerade vuxna ökar små barns inlevelseförmåga

För att människor ska fungera socialt är det viktigt att kunna förstå andras perspektiv. Forskare är oeniga om när barn utvecklar den inlevelseförmågan. Många anser att det sker först i fyraårsåldern, men forskning vid Lunds universitet visar att barn kan visa denna förmåga tidigare – om de upplever situationerna tillsammans med engagerade vuxna.

Vad lär sig eleverna av din undervisning?

Mei Kuin Lais forskning visar att elever inte alltid lär sig vad läraren tänkt av undervisningen. Hon betonar vikten av att samla in och studera data från det egna klassrummet för att undersöka vad eleverna de facto lär sig.

Why teens should understand their own brains (and why their teachers should, too!)

Human brains are still developing throughout our teenage and early adult years. Knowing more about the way they work can teach us about how schools can work, too.

Förskolebarn löser problem med matematiska handlingar i legoleken

Problemlösning är en viktig matematisk aktivitet som barnen utför i legoleken och en förutsättning för matematisk utveckling. För att barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla denna matematiska aktivitet behövs det matematisk kompetent förskolepersonal som är närvarande och deltagande i barns lekaktiviteter som kan stötta och utveckla barns problemlösande, menar Anders Albinsson, LiU.

6 tips for picking the right projection tech

Choosing interactive projection technology is an important decision that can affect students’ learning environment and their collaborative activities, writes Chad Lewis, director of technology at Tampa Preparatory School. Lewis explains how his school used a six-question criterion to evaluate projection technology, considering both compatibility and student needs.