Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är i nästan lika hög grad matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Det visar en avhandling av Inge Dahlstedt.

Inge Dahlstedt
Inge Dahlstedt

Född 1974
Bor i Tygelsjö

Disputerade 2017-11-24
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Swedish Match? Education, Migration and Labor market Integration in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag började läsa sociologi i slutet av nittiotalet blev jag intresserad av klassfrågor. Därifrån är steget till migrations- och integrationsfrågor inte långt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om utbildningens roll för migranter och deras barn när de ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Avhandlingen innehåller flera delar men det viktigaste bidraget, enligt mig, är att jag tittat på matchningen mellan individernas arbete och utbildning. Och då har jag inte bara tittat på utbildningsnivå utan även på om de har yrkesinriktad utbildning eller en mer generell utbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Alla yrkesutbildade, oavsett om det är på gymnasienivå eller universitetsnivå, har lättare få jobb på en matchande nivå, jämfört med de som har en mer generell utbildning. Det gäller oavsett var man är född. Men för utrikesfödda är skillnaden större. Den som har en yrkesutbildning är i nästan lika hög grad matchad på arbetsmarknaden som personer födda i Sverige, medan de med en mer generell utbildning oftare jobbar på en nivå som inte motsvarar den utbildning de har.

– Det kan finnas flera orsaker till detta. Flyttar man från ett land förlorar man en stor del av sitt humankapital. Viss utbildning, exempelvis juridik,  förlorar mer i migrationsprocessen. Annan utbildning förlorar mindre, som matematik. Dessutom är det svårare för en arbetsgivare att avgöra vilken kompetens ingenjören med examen från ett utländskt universitet har, jämfört med den som gått en välbekant utbildning i Sverige. Med en yrkesutbildning är det lättare att visa för arbetsgivaren vad man kan.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig större skillnader i matchning mellan inrikes- och utrikesfödda än vad jag kunde se. Det var också intressant att se hur mönstret för utrikesföddas barn, som alltså är födda i Sverige, i hög utsträckning liknade mönstret hos dem med svenskfödda föräldrar. Barn till migranter är i högre utsträckning sysselsatta och matchade än föräldrarna. Det ger hopp. Föräldrarna tar den stora stöten som barnen sedan jobbar igen. Det visar att vi kan behöva förändra hur vi ser på integration. Om vi istället tittade över flera generationer skulle vi få en mer nyanserad diskussion än vi har idag.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskningen och även politiker och beslutsfattare.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-03-23 10:48 av
Sidan uppdaterades 2018-04-12 11:13 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser