Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är i nästan lika hög grad matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Det visar en avhandling av Inge Dahlstedt.

Inge Dahlstedt
Inge Dahlstedt

Född 1974
Bor i Tygelsjö

Disputerade 2017-11-24
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Swedish Match? Education, Migration and Labor market Integration in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag började läsa sociologi i slutet av nittiotalet blev jag intresserad av klassfrågor. Därifrån är steget till migrations- och integrationsfrågor inte långt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om utbildningens roll för migranter och deras barn när de ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Avhandlingen innehåller flera delar men det viktigaste bidraget, enligt mig, är att jag tittat på matchningen mellan individernas arbete och utbildning. Och då har jag inte bara tittat på utbildningsnivå utan även på om de har yrkesinriktad utbildning eller en mer generell utbildning.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Alla yrkesutbildade, oavsett om det är på gymnasienivå eller universitetsnivå, har lättare få jobb på en matchande nivå, jämfört med de som har en mer generell utbildning. Det gäller oavsett var man är född. Men för utrikesfödda är skillnaden större. Den som har en yrkesutbildning är i nästan lika hög grad matchad på arbetsmarknaden som personer födda i Sverige, medan de med en mer generell utbildning oftare jobbar på en nivå som inte motsvarar den utbildning de har.

– Det kan finnas flera orsaker till detta. Flyttar man från ett land förlorar man en stor del av sitt humankapital. Viss utbildning, exempelvis juridik,  förlorar mer i migrationsprocessen. Annan utbildning förlorar mindre, som matematik. Dessutom är det svårare för en arbetsgivare att avgöra vilken kompetens ingenjören med examen från ett utländskt universitet har, jämfört med den som gått en välbekant utbildning i Sverige. Med en yrkesutbildning är det lättare att visa för arbetsgivaren vad man kan.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig större skillnader i matchning mellan inrikes- och utrikesfödda än vad jag kunde se. Det var också intressant att se hur mönstret för utrikesföddas barn, som alltså är födda i Sverige, i hög utsträckning liknade mönstret hos dem med svenskfödda föräldrar. Barn till migranter är i högre utsträckning sysselsatta och matchade än föräldrarna. Det ger hopp. Föräldrarna tar den stora stöten som barnen sedan jobbar igen. Det visar att vi kan behöva förändra hur vi ser på integration. Om vi istället tittade över flera generationer skulle vi få en mer nyanserad diskussion än vi har idag.

Vem har nytta av dina resultat?

– Forskningen och även politiker och beslutsfattare.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-03-23 10:48 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-04-12 11:13 av Hedda Lovén


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Fuskande forskare ska granskas ytterligare

Expertgruppen för oredlighet i forskning kopplas nu in i granskningen av en tidigare forskare vid Linköpings universitet.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.