Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi betonar teoretiska kunskaper framför omvårdnad och det praktiska hantverket. Eleonor Bredlöv har utforskat hur studenter vid yrkesutbildningar inom skönhetsvård skapas som professionella yrkesutövare.

Eleonor Bredlöv
Eleonor Bredlöv

Född 1982
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-09-14
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Shaped for beauty: Vocational and gendered subjectivities in private education for the beauty industry

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad samhällsvetare med genusinriktning. Inför avhandlingsarbetet väcktes intresset att utforska yrkesutbildningar i relation till makt och kön. Att det skulle bli just skönhetsbranschen var inte givet men ju mer jag undersökte branschen desto mer relevant kändes det. Yrkesutbildade inom skönhetsbranschen har problem att uppnå erkännande och professionell legitimitet, dessutom är denna utbildningssektor kvinnodominerad och nästan helt outforskad. Här såg jag ett värde av att gå bortom den uppenbara feministiska kritiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det övergripande syftet är att undersöka hur könade yrkesidentiteter skapas inom utbildning för skönhetsbranschen. Avhandlingen innehåller flera delar varav en där jag analyserat hemsidor hos en rad utbildningsaktörer. Här har jag framför allt undersökt vem de vänder sig till, vem den tänkta studenten antas vara.

– Vidare har jag deltagit i undervisningen i två yrkesskolor som utbildar spa- och hudterapeuter. Här har jag observerat lektioner och intervjuat sammanlagt 20 studenter. Övergripande frågor är bland annat vilka kunskaper och egenskaper som lyfts vid de här utbildningarna. Hur kan man förstå detta utifrån ett maktperspektiv?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När studenterna pratar om sin utbildning betonar de att den innehåller ämnen som medicin, anatomi, biologi och kemi, alltså tunga teoretiska ämnen. De beskriver också den omvårdnad som yrket kräver, men denna hamnar, tillsammans med det praktiska hantverket, i skuggan av de medicinska kunskaperna. Jag kopplar detta till bredare föreställningar om att omvårdnad är ett slags medfödd egenskap hos kvinnor, inte riktig kunskap. Här går det att dra en tydlig parallell till framför allt vårdyrken där erfarenhet och kunskap kring omvårdnad har en betydligt lägre status än den teoretiska, medicinska kunskapen. Detta får konsekvenser för yrkesutbildningars fokus.

– Utifrån utbildningsföretagens hemsidor framträder bilden av den tänkta studenten som tävlingsinriktad, driven och fullt införstådd med att ta ansvar för sin egen framtid och karriär. Det senare är också något som utbildningsföretaget är tydliga med när de rekryterar – skolan tillhandahåller utbildning, resten är upp till dig själv. Ett annat resultat visar hur nära utbildningsföretagen är kopplade till branschens ekonomiska sektor, exempelvis erbjuds rabatt på skönhetsprodukter om man anmäler sig till kurser. Det är intressant att se vad som händer med kunskap och yrkesutövning i en så starkt kommersialiserad bransch.

Vad överraskade dig?

– Jag hade inledningsvis en tanke om att undersöka studenternas förhållande till skönhetsideal – reproduceras dessa, eller finns det något motstånd här där mer alternativa sätt att se på skönhet framträder? I själva verket var skönhetsideal något för givet taget som inte diskuterades. Istället för att prata om ”skönhet” så beskrevs istället hud- och spaterapi i termer av omvårdnad av hud och kropp.

Vem har nytta av dina resultat?

– Utbildningsaktörer inom området, inte minst utifrån resultaten kring hur olika yrkeskunskaper viktas. Jag hoppas också att de kan vara till nytta för framtida yrkesforskning där även makt och kön tas i beaktning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-09-28 09:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-02 12:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik inom vuxenutbildningen, 24 okt 2018

Skolportens temadag är speciellt framtagen för dig som undervisar i matematik inom vuxenutbildningen. Dagen innehåller både praktiska klassrumsnära inslag och teoretiska bidrag för att inspirera dig i ditt arbete. Här får du möjlighet att under en dag ta del av föreläsningar med vuxenutbildning som ramverk och matematik i fokus!

Vuxenutbildning i fokus, 23 okt i Stockholm

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana.

Långdraget för många på språkintroduktionsprogrammet

Språkintroduktionsprogrammet är för likformigt för att kunna möta nyanlända elevers olika behov. Den slutsatsen drar Mirjam Hagström som forskat om nyanlända ungdomars erfarenheter av att komma till Sverige.

Historieundervisning skapar vi-känsla bland yngre elever

Ämnet historia skapar en stark vi-känsla, och oavsett bakgrund ser elever på mellanstadiet den svenska historien som sin. Forskaren Karin Sandberg förvånas över elevernas praktiska syn på ämnet.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Regnbågsbarn osynliggörs i skolan

Det finns en stor okunskap i skolan om regnbågsbarn och de problem som uppstår på grund av deras familjeförhållanden. Det menar Per Nordén som forskat om barn som har en eller flera föräldrar som definierar sig som homosexuella, bisexuella eller transpersoner.

Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Som ett sätt att vinna erkännande lyfter studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi fram teoretiska kunskaper snarare än omvårdnad och det praktiska hantverket. Det är ett av resultaten i Eleonor Bredlövs forskning.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogisk inriktning påverkar personalens arbetsmiljö.

Finska rektorer måste undervisa

För att jobba som rektor i Finland krävs förutom formell behörighet även att man bedriver viss klassundervisning. – Men mängden administration och praktiska vardagsuppgifter är förvånansvärt stor. Att få mer tid för pedagogiska diskussioner står högt på rektorernas önskelista, berättar Siv Saarukka som doktorerat på vad det innebär att vara skolledare i Finland.

Lika Värde nr 3, 2018

Arbetet med att tillgängliggöra lärmiljön kan genomföras på många olika sätt. Det kan omfatta en hel kommun, att utvecklas i små steg i en skola eller att göra det möjligt för en enskild elev att genomföra sin drömutbildning. Det kan du läsa om i höstens nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde. (pdf)

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet, som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Tidig upptäckt och tidiga insatser till barn med autism

Det är ofta först i skolåldern som de barn som har en lindrig form av autism diagnosticeras. Det leder till stora psykiska hälsoproblem. Nils Haglund har i sin avhandling vid institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet sökt belysa tre väsentliga områden inom forskningen om autismspektrumstörning. (s. 11)

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats