Yrkesutbildning inom skönhetsvård kämpar med legitimitet

Studerande vid yrkesutbildningar inom hud- och spaterapi betonar teoretiska kunskaper framför omvårdnad och det praktiska hantverket. Eleonor Bredlöv har utforskat hur studenter vid yrkesutbildningar inom skönhetsvård skapas som professionella yrkesutövare.

Eleonor Bredlöv
Eleonor Bredlöv

Född 1982
Bor i Stockholm

Disputerade 2018-09-14
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Shaped for beauty: Vocational and gendered subjectivities in private education for the beauty industry

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad samhällsvetare med genusinriktning. Inför avhandlingsarbetet väcktes intresset att utforska yrkesutbildningar i relation till makt och kön. Att det skulle bli just skönhetsbranschen var inte givet men ju mer jag undersökte branschen desto mer relevant kändes det. Yrkesutbildade inom skönhetsbranschen har problem att uppnå erkännande och professionell legitimitet, dessutom är denna utbildningssektor kvinnodominerad och nästan helt outforskad. Här såg jag ett värde av att gå bortom den uppenbara feministiska kritiken.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det övergripande syftet är att undersöka hur könade yrkesidentiteter skapas inom utbildning för skönhetsbranschen. Avhandlingen innehåller flera delar varav en där jag analyserat hemsidor hos en rad utbildningsaktörer. Här har jag framför allt undersökt vem de vänder sig till, vem den tänkta studenten antas vara.

– Vidare har jag deltagit i undervisningen i två yrkesskolor som utbildar spa- och hudterapeuter. Här har jag observerat lektioner och intervjuat sammanlagt 20 studenter. Övergripande frågor är bland annat vilka kunskaper och egenskaper som lyfts vid de här utbildningarna. Hur kan man förstå detta utifrån ett maktperspektiv?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När studenterna pratar om sin utbildning betonar de att den innehåller ämnen som medicin, anatomi, biologi och kemi, alltså tunga teoretiska ämnen. De beskriver också den omvårdnad som yrket kräver, men denna hamnar, tillsammans med det praktiska hantverket, i skuggan av de medicinska kunskaperna. Jag kopplar detta till bredare föreställningar om att omvårdnad är ett slags medfödd egenskap hos kvinnor, inte riktig kunskap. Här går det att dra en tydlig parallell till framför allt vårdyrken där erfarenhet och kunskap kring omvårdnad har en betydligt lägre status än den teoretiska, medicinska kunskapen. Detta får konsekvenser för yrkesutbildningars fokus.

– Utifrån utbildningsföretagens hemsidor framträder bilden av den tänkta studenten som tävlingsinriktad, driven och fullt införstådd med att ta ansvar för sin egen framtid och karriär. Det senare är också något som utbildningsföretaget är tydliga med när de rekryterar – skolan tillhandahåller utbildning, resten är upp till dig själv. Ett annat resultat visar hur nära utbildningsföretagen är kopplade till branschens ekonomiska sektor, exempelvis erbjuds rabatt på skönhetsprodukter om man anmäler sig till kurser. Det är intressant att se vad som händer med kunskap och yrkesutövning i en så starkt kommersialiserad bransch.

Vad överraskade dig?

– Jag hade inledningsvis en tanke om att undersöka studenternas förhållande till skönhetsideal – reproduceras dessa, eller finns det något motstånd här där mer alternativa sätt att se på skönhet framträder? I själva verket var skönhetsideal något för givet taget som inte diskuterades. Istället för att prata om ”skönhet” så beskrevs istället hud- och spaterapi i termer av omvårdnad av hud och kropp.

Vem har nytta av dina resultat?

– Utbildningsaktörer inom området, inte minst utifrån resultaten kring hur olika yrkeskunskaper viktas. Jag hoppas också att de kan vara till nytta för framtida yrkesforskning där även makt och kön tas i beaktning.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-09-28 09:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-02 12:16 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.

Tidiga insatser är det viktigaste för eleverna

Strukturerna. Det är dem Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, närstuderar i sin forskning. Och de strukturer som styr skolan är ofta inte gynnsamma för elever med stort behov av stöd, menar hon. ”Alla borde inte behöva nå samma mål samtidigt”.

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.