Hoppa till sidinnehåll
Naturvetenskap

Ytligt lärande i kemi på gymnasiet

Publicerad:11 januari
Uppdaterad:21 februari
Åsa Lasson
Skribent:Åsa Lasson

Elever på gymnasiet lär sig mycket utantill i kemi och får ytliga kunskaper i ämnet. Det gäller även elever som har höga betyg, visar Ylva Hamnell-Pamments avhandling.

Ylva Hamnell-Pamment.
Ylva Hamnell-Pamment

Bor i Lund
Född år 1977

Disputerade 2023-10-27
vid Lunds universitet

Avhandling

Sensemaking in chemistry at upper secondary school

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Mitt intresse började när jag undervisade i biokemi vid Stockholms universitet för mer än tio år sedan, innan jag utbildade mig till lärare. Jag blev väldigt fascinerad av studenternas lärande, framförallt att de hade väldigt svårt att koppla teori till praktik under laborationer. När jag började jobba som lärare hade jag svårt att släppa de här frågorna och valde därför att doktorera.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om begripliggörande av kemi i gymnasieskolan. Jag har tittat på hur elever på olika språklig nivå och olika prestationsnivå gör kemi begripligt för sig själva. Hur de bygger en förklaring för en observation. Jag har också tittat på hur erfarna lärare hjälper elever att göra kemi begripligt under laborationer.

– Avhandlingen består av fem fallstudier på fem väldigt olika skolor där det finns högpresterande elever, lågpresterande elever och elever med olika prestationsnivå. Skolorna ligger i storstad, småstad och i en universitetsstad, och jag har tittat på både det svenska skolsystemet och på International Baccalaureate (IB).

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Dels kunde jag se att de elever som har höga betyg i kemi på de här skolorna också har ett väldigt välutvecklat språk. Jag såg också att elever som talar ett annat språk än skolspråket hemma har större svårigheter med att länka samman teori och olika fenomen, jämfört med elever som talar skolspråket hemma.

– Mina resultat visar också att eleverna lär sig kemi ytligt och mycket utantill, och att en ganska liten andel av eleverna använder förklaringar som är både strukturerade och välutvecklade. Ändå hade nästan hälften av eleverna i studien A och B i kemi. Det fanns också brister hos eleverna i det som kallas ett strukturerat naturvetenskapligt tankesätt. Något som tidigare forskning har visat är viktigt för lärande i naturvetenskap.

– Lärarna å sin sida använder väldigt många tekniker för att hjälpa eleverna i klassrummet. De vägleder, uppmuntrar eleverna och ger kommentarer som stärker elevernas självförtroende.

Jag hoppas att resultaten kan bidra till att kemilärare funderar över hur man kan stimulera ett naturvetenskapligt tankesätt och mer djupinlärning.

Vad överraskade dig?

– Eleverna fick en modell för hur man ska bygga naturvetenskaplig förklaring i kemi och det var många som hade svårt att relatera till den. Eleverna kunde inte riktigt förstå vilka begrepp de skulle använda som förklaringsbegrepp och vilka begrepp de skulle använda som observationsbegrepp. Det förvånade mig. Jag blev också förvånad över det ytliga lärandet och utantillärandet på så pass höga betygsnivåer. Då har jag ändå tittat på elever som har valt naturvetenskap eller kemi.

– Jag vill verkligen betona att det är viktigt att inte skuldbelägga lärare. De gör väldigt mycket för att göra kemi begripligt för eleverna. Men det är viktigt att man som lärare planerar sin undervisning så att man kan lägga mer tid på vissa begrepp, så att eleverna får med sig djupare kunskaper. Detta gäller både för högstadiet och gymnasiet.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten kan bidra till att kemilärare funderar över hur man kan stimulera ett naturvetenskapligt tankesätt och mer djupinlärning. Universitetslärare vittnar om att eleverna inte kan förklara basala begrepp när de kommer till universitetet, och det är väldigt svårt för universitetet att jobba vidare på det.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev