Intervjuer
Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen
Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering
En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning
För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.”Adhd som diagnos avhumaniserar”
Genom diagnosen adhd reduceras förståelsen för vad det är att vara och bli till som människa, ett slags avhumanisering. Det menar Mattias Nilsson Sjöberg som utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv kritiskt granskat diagnosen adhd och hur den påverkar vår syn på mänskligt beteende.Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel
Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare
Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor
Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning
Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan
Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare
Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen
Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken
Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus
Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.Skolan viktig för barn i samhällsvård
Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det
Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form – som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning
Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning
Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper
I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.Den läsande flickan – hyllad och kritiserad
Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu
Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.
Läs mer och prenumerera här!Fortbildning
Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021
Svenska för högstadiet och gymnasiet
Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.
Läs mer och boka din plats här!Kommande disputationer
-
Kommunikation i slöjd och hantverksbaserad undervisning
2021-02-05 Joakim Andersson
Göteborgs universitet
-
Teacher Identity as Discourse: A Case Study of Students in Swedish Teacher Education
2021-02-12 Johan Christensson
Stockholms universitet
-
”Det handlar egentligen inte om maten, det handlar om allt annat” Upplevelser av skollunchen hos elever, lärare och rektorer i Sverige.
2021-02-26 Linda Berggren
Umeå universitet
5 mest lästa på FoU
Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT
Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.
Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser
Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.
Tuff barndom ökar risken för sämre livsvillkor
En svår uppväxt leder ofta till sämre förutsättningar och sämre hälsa som vuxen. Det visar en ny undersökning gjord av forskare vid Uppsala universitet.
After Covid, will digital learning be the new normal?
Schools have embraced apps and remote classes in the past year. Some see benefits in virtual learning but others fear the impact on disadvantaged children and privatisation by stealth.
En trygg och säker förskola
Som en garant för rättssäkerhet och likvärdighet på Malmös förskolor. Så beskriver Emma Germundsson materialet Trygg och säker förskola. ”Nu blir nästa steg hur vi kan använda oss av Trygg och säker förskola för att utveckla vår verksamhet”, säger hon.