Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.
Köp digitala lösnummer!
Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.
Läs intervjunHåbo kommun
Stockholm stads utbildningsförvaltning
Stockholm stads utbildningsförvaltning
Stockholm stads utbildningsförvaltning
Stockholm stads utbildningsförvaltning
Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.
Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.
Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.
Expertgruppen för oredlighet i forskning kopplas nu in i granskningen av en tidigare forskare vid Linköpings universitet.
Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.