Elever med särskild begåvning och dyslexi kan få höga resultat på läsförståelsetester, vilket innebär att deras dyslexi maskeras. Det visar Tove Ekelund i sin avhandling, där hon också fann att få elever hade fått stöd som stimulerade deras särbegåvning.

Vuxna som arbetar i förskolan behöver vara lyhörda för förskolebarns upplevelser – situationer som vuxna inte förväntar sig är integritetskänsliga kan vara det för barn. Det konstaterar Josefin Forsberg Koel i sin avhandling om barns integritet i förskolan.

Vetenskapscenter fungerar som ett komplement till den undervisning eleverna möter i skolan och gör eleverna till medproducenter, bland annat i programmering. Det visar Maria Sparfs forskning om stem i undervisningen.

Hur kan elever undersöka musikskapande genom kroppsliga ljud och emojis? Det har Dan Alkenäs studerat i sin avhandling om kollektivt musikskapande i skolan.

I undervisningen på förskolan behövs tid och friutrymme för att förskollärarna ska kunna stärka och utveckla kunskap om barns aktörskap. Det menar Kristina Melker, som forskat om förskollärares lärande i relation till förskolans undervisning.

Det finns en stor potential i att låta elever programmera i matematikundervisningen. Men det finns också utmaningar, menar Anna Sjödahl som forskat om programmering i matematikundervisning i grundskolans årskurs 1.

Att inte låsa sig vid att skrivande måste se ut på ett visst sätt kan ge ett mervärde i skrivprocessen. Det menar Mindy Svenlin som forskat om kollaborativt skrivande i en gymnasieskola.

När rektorer får möjlighet att hela tiden reflektera över och ompröva sitt ledarskap i den dagliga yrkespraktiken finns goda möjligheter att skapa förändring. Det visar Emelie Johanssons forskning.