Skolportens lärarpanel

Delar av Skolportens lärarpanel. Med på bild: Catherine Couturier (t v), Johanna Lundström (mitten), Hans H Dahlkvist (längst bak), Marie Gladh och Magnus Blixt (främst). Foto: Linnea Bengtsson.

Skolportens lärarpanel består av 12 personer, samtliga med lärarutbildning i grunden eller som studerar till lärare.

Deras uppdrag är att till varje nummer av Skolportens forskningsmagasin välja ut den mest intressanta avhandlingen – Skolportens favorit – bland de som senast publicerats på skolporten.se/avhandlingar. Forskaren som skrivit avhandlingen intervjuas i Skolportens forskningsmagasin. Där publicerar vi även panelens motivering – varför blev just denna avhandling utvald?

Att lyfta fram den pedagogiska forskning som är intressant ur ett lärarperspektiv menar Skolporten är särskilt viktigt. Lärarpanelen har funnits i sin nuvarande form sedan år 2008.

I bilagan Pedagogisk forskning 2017 firar vi Skolportens lärarpanel. Läs mer här!


Panelens urvalskriterier

Praktisk relevans: Ämnet ska berika verksamheten och göra det möjligt att utveckla den utifrån nya perspektiv, insikter och kunskaper. När beprövad erfarenhet paras med eller kontrasteras mot aktuell forskning finns möjlighet för reell skolutveckling.

Läraryrkets professionalisering: Ämnet och avhandlingen ska styrka de verksammas professionalisering – kunskapsbas, autonomi, yrkesspråk och yrkesetik.

Avhandlingens språk: Språket ska vara lättillgängligt. Om avhandlingen dessutom finns som nedladdningsbar pdf och med svenskt abstrakt möjliggörs större spridning, vilket påverkar bedömningen.


Panelister

Eddie Andersson, ämneslärare 7-9, i Stockholm.
Magnus Blixt, rektor, arbetat som lärare i grundskolan.
Agneta Blücher, gymnasielärare i svenska och historia.
Fredrik Brännström, arbetar som grundskollärare.
Catherine Couturier, F-3 lärare, arbetar samtidigt på att ta en licentiat i teknikdidaktik.
Hans H Dahlkvist, lektor, docent, arbetar vid ett vuxengymnasium.
Marie Gladh, fil mag specialpedagogik, specialpedagog, kvalificerad handläggare av elever i behov av särskilt stöd.
Maria Lindahl, arbetar på en förskola med barn i åldrarna 1-5 år.
Johanna Lundström, gymnasielärare i kemi och biologi.
Inga-Lill Mårtensson, ämneslärare i svenska och franska, Stockholm.
Marlizia Do Nascimento Cortez, lärare i historia upp till gymnasiet inkl spets, spanska åk 4-9 samt svenska som andraspråk åk 4-9.
Mari Björinder,​ utbildad speciallärare i matematikutveckling, handledare för Läslyftet och arbetar 20 procent på Mälardalens högskola.

Ansvariga från Skolporten:

Hedda Lovén, webb- och redaktionsansvarig, hedda.loven@skolporten.se, 08-5622 68 04.
Moa Duvarci Engman, chefredaktör Skolportens forskningsmagasin, redaktör forskning & skola, moa.engman@skolporten.se, 08-5622 68 09.

Sidan publicerades 2017-10-12 11:32 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-29 15:38 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema sambedömning
  Nytt nr ute nu!

Tema sambedömning

Ligger skolans likvärdighetsproblem i betygssättningen – och stavas lösningen i så fall sambedömning? Dessutom: Intervju med den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek, som inte skräder orden när det gäller lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Vardagsanknuten matematikundervisning ger sämre resultat

Hur bör mattelärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? En ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik ger en tydlig fingervisning. Att lägga tid på att eleverna lär sig saker utantill verkar leda till bättre inlärning, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken till elevernas vardag.

”Mer forskning innan reformer genomförs”

Debatten om huruvida ett fokus på kunskapssyn är produktivt för skolan fortsätter. Malin Tväråna varnar för att denna lägger ut dimridåer för det som spelar roll – det som händer i klassrummet. Hon efterlyser därför praktikgrundade studier om hur undervisning egentligen fungerar.

Hur utnyttja skolforskning bättre? – Ny brittisk rapport analyserar utbildningens ekosystem

I en ny rapport från the Royal Society och the British Academy analyseras användningen av utbildningsvetenskaplig forskning och samverkan mellan de olika aktörerna i utbildningens ”ekosystem” i Storbritannien. Karin Hermansson, FoU-ansvarig på Ifous, sammanfattar slutsatserna och kommenterar rapporten. (pdf)

Cracking the school breakfast code

Historically, stigma and issues of accessibility have kept many hungry students from eating school breakfast. Schools nationwide serve about 57 low-income children breakfast for every 100 who participate in the school lunch program. Here’s the good news: participation is rising. Try these tips for growth from schools that are successfully feeding students the most important meal of the day.

Förskolechefens vardag under lupp

Bemanningen i förskolan är ofta knapp och barngrupperna upplevdes som för stora av fler än 40 procent av de tillfrågade förskolecheferna. Det visar Lärarförbundets rapport om förskolechefer.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats