Skolportens lärarpanel

Delar av Skolportens lärarpanel. Med på bild: Catherine Couturier (t v), Johanna Lundström (mitten), Hans H Dahlkvist (längst bak), Marie Gladh och Magnus Blixt (främst). Foto: Linnea Bengtsson.

Skolportens lärarpanel består av 12 personer, samtliga med lärarutbildning i grunden eller som studerar till lärare.

Deras uppdrag är att till varje nummer av Skolportens forskningsmagasin välja ut den mest intressanta avhandlingen – Skolportens favorit – bland de som senast publicerats på skolporten.se/avhandlingar. Forskaren som skrivit avhandlingen intervjuas i Skolportens forskningsmagasin. Där publicerar vi även panelens motivering – varför blev just denna avhandling utvald?

Att lyfta fram den pedagogiska forskning som är intressant ur ett lärarperspektiv menar Skolporten är särskilt viktigt. Lärarpanelen har funnits i sin nuvarande form sedan år 2008.

I bilagan Pedagogisk forskning 2017 firar vi Skolportens lärarpanel. Läs mer här!


Panelens urvalskriterier

Praktisk relevans: Ämnet ska berika verksamheten och göra det möjligt att utveckla den utifrån nya perspektiv, insikter och kunskaper. När beprövad erfarenhet paras med eller kontrasteras mot aktuell forskning finns möjlighet för reell skolutveckling.

Läraryrkets professionalisering: Ämnet och avhandlingen ska styrka de verksammas professionalisering – kunskapsbas, autonomi, yrkesspråk och yrkesetik.

Avhandlingens språk: Språket ska vara lättillgängligt. Om avhandlingen dessutom finns som nedladdningsbar pdf och med svenskt abstrakt möjliggörs större spridning, vilket påverkar bedömningen.


Panelister

Eddie Andersson, ämneslärare 7-9, i Stockholm.
Magnus Blixt, rektor, arbetat som lärare i grundskolan.
Agneta Blücher, gymnasielärare i svenska och historia.
Fredrik Brännström, arbetar som grundskollärare.
Catherine Couturier, F-3 lärare, arbetar samtidigt på att ta en licentiat i teknikdidaktik.
Hans H Dahlkvist, lektor, docent, arbetar vid ett vuxengymnasium.
Marie Gladh, fil mag specialpedagogik, specialpedagog, kvalificerad handläggare av elever i behov av särskilt stöd.
Maria Lindahl, arbetar på en förskola med barn i åldrarna 1-5 år.
Johanna Lundström, gymnasielärare i kemi och biologi.
Inga-Lill Mårtensson, ämneslärare i svenska och franska, Stockholm.
Marlizia Do Nascimento Cortez, lärare i historia upp till gymnasiet inkl spets, spanska åk 4-9 samt svenska som andraspråk åk 4-9.
Mari Björinder,​ utbildad speciallärare i matematikutveckling, handledare för Läslyftet och arbetar 20 procent på Mälardalens högskola.

Ansvariga från Skolporten:

Hedda Lovén, webb- och redaktionsansvarig, hedda.loven@skolporten.se, 08-5622 68 04.
Moa Duvarci Engman, chefredaktör Skolportens forskningsmagasin, redaktör forskning & skola, moa.engman@skolporten.se, 08-5622 68 09.

Sidan publicerades 2017-10-12 11:32 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-29 15:38 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Fuskande forskare ska granskas ytterligare

Expertgruppen för oredlighet i forskning kopplas nu in i granskningen av en tidigare forskare vid Linköpings universitet.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.