Mer lek på rasterna och ökad koncentration i klassrummet. Effekterna av en rastpedagog blev enbart positiva, visar fritidslärarna Charlie Österlund, Viktor Dickson Gänger samt rastpedagog Niclas Sjöstrand i sin utvecklingsartikel.

Djupdykning i ett författarskap under en period väcker intresse för klassisk poesi. Det visar Martin Flodkvist Hjort i sin utvecklingsartikel.

Genom att uttrycka lutningen som en kvot istället för ett heltal blev eleverna bättre på uppgifter som handlar om lutningen av linjära funktioner. Det visar Camilla Ekström, Victor Dahlberg och Birgitta Nilsson i sin utvecklingsartikel.

Mikaela Kjellgren beskriver i sin utvecklingsartikel ett projekt i ämnet bild där elevernas alster får möta en autentisk publik.

Annika Drougge och Fredrik Morin beskriver i sin utvecklingsartikel hur stillbilden kan användas som verktyg i språkundervisning inom komvux och sfi som anpassad utbildning.

Kristina Ekmark och Teresia Lenander Midow visar i sin utvecklingsartikel hur en tydlig metod och noga övervägda gruppindelningar kan stärka språk och gestaltning hos elever med NPF.

En reflektionsbok som följer eleverna från årskurs 4 till 6 ökar motivationen, särskilt hos killar. Det ser Helena Häger, lärare på Järla skola i Nacka och som skrivit en artikel om ett sätt att få elever att fundera över sitt lärande.

Språket har blivit en självklar utgångspunkt för det mesta som sker på Fridtunaskolans fritidshem. Och resultaten märks i elevernas språk.

Det brister ofta vid övergångar från låg- till mellanstadiet. I regel beror det på att det saknas systematik kring överlämning av elevinformation mellan stadierna, visar Sara Eklund och Monica Rundqvist i sin utvecklingsartikel. Artikeln har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Datadriven skolutveckling.

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.