Att få elever intresserade av demokrati och hållbar utveckling

Artikel nr 5 2014: 15-åringar debatterar hållbar utveckling i Turkiet

Emmastina_stor

Lärarna Emma Söderholm och Stina Ekmark arbetar på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Emma Söderholm och Stina Ekmark har skrivit en utvecklingsartikel om sina pedagogiska metoder för att få sina elever intresserade av demokrati och frågor som rör hållbar utveckling ur ett lokalt perspektiv.
Projektet genomfördes som ett ungdomsparlament i samarbete med staden Adalar i Turkiet.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi ville skriva en utvecklingsartikel för att sprida våra erfarenheter och resultat när det gäller ungdomars engagemang i och kunskap om den demokratiska processen. Det är särskilt viktigt eftersom forskning visar att intresset för politiskt engagemang sjunker markant bland ungdomar.

– Dessutom ville vi medvetandegöra eleverna om det internationella perspektivet, att de är EU- och världsmedborgare och därför behöver träna och utveckla sina internationella kommunikativa förmågor.

Vad handlar artikeln om?

– Artikeln handlar om våra pedagogiska metoder för att få eleverna intresserade av demokrati, frågor om hållbar utveckling ur ett lokalt perspektiv samt de resultat som projektet erhöll. Projektet genomfördes som ett ungdomsparlament i samarbete med Adalar, en stad utanför Istanbul i Turkiet.

– Adalar och Nacka kommun är vänorter och har samarbetat inom olika områden tidigare men inte så här riktat mot ungdomar och lokala demokratiska frågor. I projektet deltog ungdomar, lärare och kommunala tjänstemän från båda länderna.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi genomförde digitala elevenkäter såväl före som efter genomfört projekt. Enkäterna visade att fler elever blev mer intresserade av politik och demokratisk påverkan efter projektets genomförande. Andelen ungdomar som efter projektet kan tänka sig att engagera sig partipolitiskt ökade. De svenska ungdomarnas syn på turkiska ungdomar förändrades, deras fördomar utmanades vilket de också själva beskrev i sina utvärderingar.

– Elevernas förmågor att presentera olika frågor i storgrupp, på engelska med IT-stöd utvecklades och deras kunskaper om närsamhället och miljöfrågor ökade. Enkäterna visade också att eleverna inte ansåg att de lärt sig mer om den demokratiska processen, den tyckte de att de redan hade tillräckliga kunskaper om.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi arbetar mer ämnesövergripande tillsammans och också mer målinriktat mot specifika förmågor vilket gynnar våra respektive ämnen. Vi involverar även andra pedagoger i nya projekt där vi arbetar utifrån detta arbetssätt.

– Vi arbetar även mer målinriktat med utvärderingar efter avslutade arbetsområdet för att undersöka elevernas uppfattning om resultat och metoder samt deras metakognitiva förmåga.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har tillsammans med eleverna presenterat resultaten för ordföranden i Nacka kommunstyrelse, utbildningsnämndens ledamöter, Myrsjöskolans personal och allmänheten i Nacka genom lokaltidningen samt Skolverkets expert på värdegrundsfrågor Hugo Wester.

John Miller

Stina Ekmark är förstelärare, speciallärare, SO- och svensklärare på Myrsjöskolans högstadium, Nacka kommun.
E-post: stek@nacka.se

Emma Söderholm är svensk- och engelsklärare på Myrsjöskolans högstadium, Nacka kommun.
E-post: emmsod01@nacka.se

Sidan publicerades 2014-04-08 11:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Hållbar utveckling vidgar ekonomiämnet

– Ofta känner vi att vi inte kan påverka något och det är deprimerande. Men här ser eleverna att det faktiskt går att göra något. Ekonomiläraren Carina Bladh undervisar sina elever i ekologiska fotavtryck.

Ämnesöverskridande projekt om hållbar utveckling

Ett ämnesöverskridande projekt om hållbar utveckling stimulerade både läraren Bodil Merkel och hennes elever. "I projektet fick eleverna en större tilltro till möjligheten att påverka sin framtid, vilket är ett av skolans uppdrag. Vi lärde oss om handledarens och lärarrollens betydelse", säger hon.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.