Att få elever intresserade av demokrati och hållbar utveckling

Artikel nr 5 2014: 15-åringar debatterar hållbar utveckling i Turkiet

Emmastina_stor

Lärarna Emma Söderholm och Stina Ekmark arbetar på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Emma Söderholm och Stina Ekmark har skrivit en utvecklingsartikel om sina pedagogiska metoder för att få sina elever intresserade av demokrati och frågor som rör hållbar utveckling ur ett lokalt perspektiv.
Projektet genomfördes som ett ungdomsparlament i samarbete med staden Adalar i Turkiet.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi ville skriva en utvecklingsartikel för att sprida våra erfarenheter och resultat när det gäller ungdomars engagemang i och kunskap om den demokratiska processen. Det är särskilt viktigt eftersom forskning visar att intresset för politiskt engagemang sjunker markant bland ungdomar.

– Dessutom ville vi medvetandegöra eleverna om det internationella perspektivet, att de är EU- och världsmedborgare och därför behöver träna och utveckla sina internationella kommunikativa förmågor.

Vad handlar artikeln om?

– Artikeln handlar om våra pedagogiska metoder för att få eleverna intresserade av demokrati, frågor om hållbar utveckling ur ett lokalt perspektiv samt de resultat som projektet erhöll. Projektet genomfördes som ett ungdomsparlament i samarbete med Adalar, en stad utanför Istanbul i Turkiet.

– Adalar och Nacka kommun är vänorter och har samarbetat inom olika områden tidigare men inte så här riktat mot ungdomar och lokala demokratiska frågor. I projektet deltog ungdomar, lärare och kommunala tjänstemän från båda länderna.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi genomförde digitala elevenkäter såväl före som efter genomfört projekt. Enkäterna visade att fler elever blev mer intresserade av politik och demokratisk påverkan efter projektets genomförande. Andelen ungdomar som efter projektet kan tänka sig att engagera sig partipolitiskt ökade. De svenska ungdomarnas syn på turkiska ungdomar förändrades, deras fördomar utmanades vilket de också själva beskrev i sina utvärderingar.

– Elevernas förmågor att presentera olika frågor i storgrupp, på engelska med IT-stöd utvecklades och deras kunskaper om närsamhället och miljöfrågor ökade. Enkäterna visade också att eleverna inte ansåg att de lärt sig mer om den demokratiska processen, den tyckte de att de redan hade tillräckliga kunskaper om.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi arbetar mer ämnesövergripande tillsammans och också mer målinriktat mot specifika förmågor vilket gynnar våra respektive ämnen. Vi involverar även andra pedagoger i nya projekt där vi arbetar utifrån detta arbetssätt.

– Vi arbetar även mer målinriktat med utvärderingar efter avslutade arbetsområdet för att undersöka elevernas uppfattning om resultat och metoder samt deras metakognitiva förmåga.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har tillsammans med eleverna presenterat resultaten för ordföranden i Nacka kommunstyrelse, utbildningsnämndens ledamöter, Myrsjöskolans personal och allmänheten i Nacka genom lokaltidningen samt Skolverkets expert på värdegrundsfrågor Hugo Wester.

John Miller

Stina Ekmark är förstelärare, speciallärare, SO- och svensklärare på Myrsjöskolans högstadium, Nacka kommun.
E-post: stek@nacka.se

Emma Söderholm är svensk- och engelsklärare på Myrsjöskolans högstadium, Nacka kommun.
E-post: emmsod01@nacka.se

Sidan publicerades 2014-04-08 11:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Hållbar utveckling vidgar ekonomiämnet

– Ofta känner vi att vi inte kan påverka något och det är deprimerande. Men här ser eleverna att det faktiskt går att göra något. Ekonomiläraren Carina Bladh undervisar sina elever i ekologiska fotavtryck.

Ämnesöverskridande projekt om hållbar utveckling

Ett ämnesöverskridande projekt om hållbar utveckling stimulerade både läraren Bodil Merkel och hennes elever. "I projektet fick eleverna en större tilltro till möjligheten att påverka sin framtid, vilket är ett av skolans uppdrag. Vi lärde oss om handledarens och lärarrollens betydelse", säger hon.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnsieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser