Att få elever intresserade av demokrati och hållbar utveckling

Artikel nr 5 2014: 15-åringar debatterar hållbar utveckling i Turkiet

Emmastina_stor

Lärarna Emma Söderholm och Stina Ekmark arbetar på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Emma Söderholm och Stina Ekmark har skrivit en utvecklingsartikel om sina pedagogiska metoder för att få sina elever intresserade av demokrati och frågor som rör hållbar utveckling ur ett lokalt perspektiv.
Projektet genomfördes som ett ungdomsparlament i samarbete med staden Adalar i Turkiet.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi ville skriva en utvecklingsartikel för att sprida våra erfarenheter och resultat när det gäller ungdomars engagemang i och kunskap om den demokratiska processen. Det är särskilt viktigt eftersom forskning visar att intresset för politiskt engagemang sjunker markant bland ungdomar.

– Dessutom ville vi medvetandegöra eleverna om det internationella perspektivet, att de är EU- och världsmedborgare och därför behöver träna och utveckla sina internationella kommunikativa förmågor.

Vad handlar artikeln om?

– Artikeln handlar om våra pedagogiska metoder för att få eleverna intresserade av demokrati, frågor om hållbar utveckling ur ett lokalt perspektiv samt de resultat som projektet erhöll. Projektet genomfördes som ett ungdomsparlament i samarbete med Adalar, en stad utanför Istanbul i Turkiet.

– Adalar och Nacka kommun är vänorter och har samarbetat inom olika områden tidigare men inte så här riktat mot ungdomar och lokala demokratiska frågor. I projektet deltog ungdomar, lärare och kommunala tjänstemän från båda länderna.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi genomförde digitala elevenkäter såväl före som efter genomfört projekt. Enkäterna visade att fler elever blev mer intresserade av politik och demokratisk påverkan efter projektets genomförande. Andelen ungdomar som efter projektet kan tänka sig att engagera sig partipolitiskt ökade. De svenska ungdomarnas syn på turkiska ungdomar förändrades, deras fördomar utmanades vilket de också själva beskrev i sina utvärderingar.

– Elevernas förmågor att presentera olika frågor i storgrupp, på engelska med IT-stöd utvecklades och deras kunskaper om närsamhället och miljöfrågor ökade. Enkäterna visade också att eleverna inte ansåg att de lärt sig mer om den demokratiska processen, den tyckte de att de redan hade tillräckliga kunskaper om.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi arbetar mer ämnesövergripande tillsammans och också mer målinriktat mot specifika förmågor vilket gynnar våra respektive ämnen. Vi involverar även andra pedagoger i nya projekt där vi arbetar utifrån detta arbetssätt.

– Vi arbetar även mer målinriktat med utvärderingar efter avslutade arbetsområdet för att undersöka elevernas uppfattning om resultat och metoder samt deras metakognitiva förmåga.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har tillsammans med eleverna presenterat resultaten för ordföranden i Nacka kommunstyrelse, utbildningsnämndens ledamöter, Myrsjöskolans personal och allmänheten i Nacka genom lokaltidningen samt Skolverkets expert på värdegrundsfrågor Hugo Wester.

John Miller

Stina Ekmark är förstelärare, speciallärare, SO- och svensklärare på Myrsjöskolans högstadium, Nacka kommun.
E-post: stek@nacka.se

Emma Söderholm är svensk- och engelsklärare på Myrsjöskolans högstadium, Nacka kommun.
E-post: emmsod01@nacka.se

Sidan publicerades 2014-04-08 11:33 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Hållbar utveckling vidgar ekonomiämnet

– Ofta känner vi att vi inte kan påverka något och det är deprimerande. Men här ser eleverna att det faktiskt går att göra något. Ekonomiläraren Carina Bladh undervisar sina elever i ekologiska fotavtryck.

Ämnesöverskridande projekt om hållbar utveckling

Ett ämnesöverskridande projekt om hållbar utveckling stimulerade både läraren Bodil Merkel och hennes elever. "I projektet fick eleverna en större tilltro till möjligheten att påverka sin framtid, vilket är ett av skolans uppdrag. Vi lärde oss om handledarens och lärarrollens betydelse", säger hon.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer