3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

3D-MODELLERA MERA! En undersökning av 3D-modellering inom slöjdämnet

Mikaela Assmundsson, slöjdlärare på Myrsjöskolan i Nacka.

En 3D-skrivare i textilslöjden utökar inte bara antalet formgivningssätt, fler elever blir också intresserade av ämnet. Slöjdläraren Mikaela Assmundsson på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om hur hon arbetat med 3D-printing och 3D-modellering på textilslöjden.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Tillsammans med andra slöjdlärare arbetade jag tidigare arbetat med ett projekt med videobaserade instruktionsfilmer i textilslöjden. Det ledde mig in på att undersöka användningen av 3D-skrivare och 3D-modellering i samma ämne. Kravet på digitalisering omfattar ju numer också slöjdämnet men samtidigt finns det just ingen forskning om 3D-printing i slöjden. Jag har alltid varit intresserad av ny teknik och anser att slöjden också måste utvecklas i takt med nya formgivningssätt.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett projekt i textilslöjden där eleverna arbetade med att designa hängen och smycken med hjälp av 3D-modellering och 3D-skrivare. Artikeln handlar om projektet i sig och om hur digitala tekniker kan implementeras i textilslöjden. Men också om hur slöjdämnet belyses och diskuteras i media med koppling till programmering och digitala medier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen. Skrivaren utvecklade också slöjden för elever som är intresserade av teknik. Den nya tekniken kan också vara utmanade för både elever och slöjdlärare eftersom det krävs att man lär sig programmet. En del elever kände sig till en början inte bekväma med tekniken utan ville hellre arbeta med traditionella metoder och med händerna.  Men efter ett tag blev de mer bekväma. Sammantaget visar projektet att 3d-skrivare och 3d-modellering i slöjden bidrar till fler formgivningssätt men också till att kunskapsmässigt bredda ämnet.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det har varit både lärorikt och inspirerande att få möjlighet att utforska slöjdämnets potential. Fler och fler slöjdlärare har börjat med 3D-skrivare i undervisningen och jag hoppas att vi kan lära av varandra. Samtidigt är det viktigt att inte pressa in teknik i ämnet utan låta 3D-tekniken komma in där den passar. Digital teknik ska inte vara ett självändamål i sig utan ska liksom allt annat i slöjden utvecklas efter behov i linje med rådande kursplan.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Kollegor och övrig skolpersonal är mycket positiva och det är såklart jätteroligt. Jag har haft ett par mindre workshops för övriga slöjdlärare på skolan. I framtiden hoppas jag få möjlighet att leda workshops för andra slöjdlärare i kommunen och landet. Vi har också haft utställningar med elevernas arbete.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-10-03 15:10 av
Sidan uppdaterades 2018-11-21 10:58 av


Relaterat

Olika förhållningssätt till kursplanen bland slöjdlärare

Det finns två sätt att som slöjdlärare förhålla sig till kursplanen, visar Åsa Jeansson. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Den andra gruppen lägger upp undervisningen utifrån läroplanens kunskapskrav.

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer