3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

3D-MODELLERA MERA! En undersökning av 3D-modellering inom slöjdämnet

Mikaela Assmundsson, slöjdlärare på Myrsjöskolan i Nacka.

En 3D-skrivare i textilslöjden utökar inte bara antalet formgivningssätt, fler elever blir också intresserade av ämnet. Slöjdläraren Mikaela Assmundsson på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om hur hon arbetat med 3D-printing och 3D-modellering på textilslöjden.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Tillsammans med andra slöjdlärare arbetade jag tidigare arbetat med ett projekt med videobaserade instruktionsfilmer i textilslöjden. Det ledde mig in på att undersöka användningen av 3D-skrivare och 3D-modellering i samma ämne. Kravet på digitalisering omfattar ju numer också slöjdämnet men samtidigt finns det just ingen forskning om 3D-printing i slöjden. Jag har alltid varit intresserad av ny teknik och anser att slöjden också måste utvecklas i takt med nya formgivningssätt.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett projekt i textilslöjden där eleverna arbetade med att designa hängen och smycken med hjälp av 3D-modellering och 3D-skrivare. Artikeln handlar om projektet i sig och om hur digitala tekniker kan implementeras i textilslöjden. Men också om hur slöjdämnet belyses och diskuteras i media med koppling till programmering och digitala medier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen. Skrivaren utvecklade också slöjden för elever som är intresserade av teknik. Den nya tekniken kan också vara utmanade för både elever och slöjdlärare eftersom det krävs att man lär sig programmet. En del elever kände sig till en början inte bekväma med tekniken utan ville hellre arbeta med traditionella metoder och med händerna.  Men efter ett tag blev de mer bekväma. Sammantaget visar projektet att 3d-skrivare och 3d-modellering i slöjden bidrar till fler formgivningssätt men också till att kunskapsmässigt bredda ämnet.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det har varit både lärorikt och inspirerande att få möjlighet att utforska slöjdämnets potential. Fler och fler slöjdlärare har börjat med 3D-skrivare i undervisningen och jag hoppas att vi kan lära av varandra. Samtidigt är det viktigt att inte pressa in teknik i ämnet utan låta 3D-tekniken komma in där den passar. Digital teknik ska inte vara ett självändamål i sig utan ska liksom allt annat i slöjden utvecklas efter behov i linje med rådande kursplan.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Kollegor och övrig skolpersonal är mycket positiva och det är såklart jätteroligt. Jag har haft ett par mindre workshops för övriga slöjdlärare på skolan. I framtiden hoppas jag få möjlighet att leda workshops för andra slöjdlärare i kommunen och landet. Vi har också haft utställningar med elevernas arbete.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-10-03 15:10 av
Sidan uppdaterades 2018-11-21 10:58 av


Relaterat

Olika förhållningssätt till kursplanen bland slöjdlärare

Det finns två sätt att som slöjdlärare förhålla sig till kursplanen, visar Åsa Jeansson. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Den andra gruppen lägger upp undervisningen utifrån läroplanens kunskapskrav.

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

När lärare får forska om sin egna frågor sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Egna böcker stärker barnens självkänsla

I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser. Förskollärarna Elina Hentzel och Evelina Didriksson i Nacka har skrivit en artikel om ett årslångt projekt som även involverade vårdnadshavare.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.