3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

3D-MODELLERA MERA! En undersökning av 3D-modellering inom slöjdämnet

Mikaela Assmundsson, slöjdlärare på Myrsjöskolan i Nacka.

En 3D-skrivare i textilslöjden utökar inte bara antalet formgivningssätt, fler elever blir också intresserade av ämnet. Slöjdläraren Mikaela Assmundsson på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om hur hon arbetat med 3D-printing och 3D-modellering på textilslöjden.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Tillsammans med andra slöjdlärare arbetade jag tidigare arbetat med ett projekt med videobaserade instruktionsfilmer i textilslöjden. Det ledde mig in på att undersöka användningen av 3D-skrivare och 3D-modellering i samma ämne. Kravet på digitalisering omfattar ju numer också slöjdämnet men samtidigt finns det just ingen forskning om 3D-printing i slöjden. Jag har alltid varit intresserad av ny teknik och anser att slöjden också måste utvecklas i takt med nya formgivningssätt.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett projekt i textilslöjden där eleverna arbetade med att designa hängen och smycken med hjälp av 3D-modellering och 3D-skrivare. Artikeln handlar om projektet i sig och om hur digitala tekniker kan implementeras i textilslöjden. Men också om hur slöjdämnet belyses och diskuteras i media med koppling till programmering och digitala medier.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen. Skrivaren utvecklade också slöjden för elever som är intresserade av teknik. Den nya tekniken kan också vara utmanade för både elever och slöjdlärare eftersom det krävs att man lär sig programmet. En del elever kände sig till en början inte bekväma med tekniken utan ville hellre arbeta med traditionella metoder och med händerna.  Men efter ett tag blev de mer bekväma. Sammantaget visar projektet att 3d-skrivare och 3d-modellering i slöjden bidrar till fler formgivningssätt men också till att kunskapsmässigt bredda ämnet.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det har varit både lärorikt och inspirerande att få möjlighet att utforska slöjdämnets potential. Fler och fler slöjdlärare har börjat med 3D-skrivare i undervisningen och jag hoppas att vi kan lära av varandra. Samtidigt är det viktigt att inte pressa in teknik i ämnet utan låta 3D-tekniken komma in där den passar. Digital teknik ska inte vara ett självändamål i sig utan ska liksom allt annat i slöjden utvecklas efter behov i linje med rådande kursplan.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Kollegor och övrig skolpersonal är mycket positiva och det är såklart jätteroligt. Jag har haft ett par mindre workshops för övriga slöjdlärare på skolan. I framtiden hoppas jag få möjlighet att leda workshops för andra slöjdlärare i kommunen och landet. Vi har också haft utställningar med elevernas arbete.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-10-03 15:10 av
Sidan uppdaterades 2018-11-21 10:58 av


Relaterat

Olika förhållningssätt till kursplanen bland slöjdlärare

Det finns två sätt att som slöjdlärare förhålla sig till kursplanen, visar Åsa Jeansson. Den ena gruppen tolkar ämnet utifrån ett traditionellt perspektiv med hantverkskunnandet i fokus. Den andra gruppen lägger upp undervisningen utifrån läroplanens kunskapskrav.

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Den värdefulla fritiden

Sedan den 1 juli får bara legitimerade lärare undervisa på fritidshemmet. Forskarna hoppas att det ska ge fritidslärarna ökad status och höja kvaliteten.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

Flerspråkig matematikklass ökar förståelsen för matte

Att kunna prata om matematik på flera olika språk stärker förståelsen för matte. Det visar Ulrika Ryan i en avhandling vid Malmö universitet. Hon har också sett hur hjälpsamhet och konkurrensförhållanden uppstår när eleverna möts i skolmatematiken.

Nyckeln till delaktighet

Kaxfaktorn har stigit rejält. Ordet är initiativ­tagaren Kerstin Gatus eget och beskriver elevernas ökade självförtroende. Det är följden av en unik utbildning, Anpassad IT, vid Mora folkhögskola för personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning.