Aktiv delaktighet som grund för nära skolledarskap i anpassad skola

Ett nära ledarskap i anpassad skola bygger på aktivt samspel och delaktighet mellan flera olika professioner. Den slutsatsen drar Eva-Lis Svensson, skolledare i Ulricehamn och Karin Hansson, skolledare i Åstorp, i sin gemensamma utvecklingsartikel om skolledarskap i anpassad skola.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi arbetar båda som skolledare men i olika kommuner och träffades i samband med Ifous forsknings- och utvecklingsprogram Kunskapsuppdraget i anpassad skola. Vi fann snabbt likheter i hur vi tänkte och reflekterade kring skolledarskapets roll i allmänhet och under ett utvecklingsarbete i synnerhet. Vi upptäckte också att det fanns förvånansvärt lite skrivet om skolledarskap i anpassad skola, och utifrån vår nyfikenhet och vilja att fördjupa oss i ämnet bestämde vi oss för att skriva en artikel.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur pedagoger i anpassad skola uppfattar betydelsen av ett nära ledarskap i ett utvecklingsarbete. Artikeln beskriver hur vi har undersökt vad lärare ser som viktiga ledarskapshandlingar. Arbetet har skett i tre steg: genom enkäter, fokusgruppintervjuer samt digitala workshops över kommungränserna. Det senare innebar alltså att pedagoger från båda kommuner träffades digitalt för att diskutera betydelsen av ledarskap i det pågående utvecklingsarbetet.

Att alla yrkesgrupper är delaktiga i arbetet redan från början är en viktig aspekt för ett framgångsrikt utvecklingsarbete som stärker det kollegiala lärandet.

Vilka resultat har ni sett?

– Övergripande visar resultatet att ledarskap är avgörande för ett lyckat utvecklingsarbete. Ett tydligt och närvarande skolledarskap betyder mycket för lärarna, som i sin tur också beskriver en form av ledarskapsroll gentemot elevassisterna. Begreppet nära ledarskap som vi använder i artikeln, har formulerats utifrån lärarnas egna beskrivningar och handlar om ett aktivt, relationsskapande ledarskap i alla led och mellan olika professioner. Lärarna lyfte återkommande elevassistenternas betydelse, vilket framstår som särskilt centralt i anpassad skola. Att alla yrkesgrupper är delaktiga i arbetet redan från början är därmed en viktig aspekt för ett framgångsrikt utvecklingsarbete som stärker det kollegiala lärandet.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har båda fått fördjupad och stärkt insikt om vikten av att ett nära ledarskap i mångt handlar om att skapa ett gemensamt fokus i personalgruppen, hålla sig till målen och systematiskt stämma av arbetet. Vi har fortsatt att hålla kontakt, eftersom vi under projektet upptäckte hur värdefullt det är att bolla, diskutera och reflektera tillsammans med kollegor i andra kommuner.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi tar alla tillfällen i akt, att berätta om vårt arbete. Vi upplever båda att det finns en stor nyfikenhet, inte bara från anpassad skola, utan även från grundskolan. Även om ledarskapsrollen skiljer sig mellan skolformerna, visar vårt arbete att det också finns viktiga gemensamma utgångspunkter.