Ämnesöverskridande projekt om hållbar utveckling

Dokument
Undervisning & Lärande nr 1 2013
Fakta

”I projektet fick eleverna en större tilltro till möjligheten att påverka sin framtid, vilket är ett av skolans uppdrag.”

Bodil Merkel är utbildad gymnasielärare och arbetar på Gymnasieskolan Spyken i Lund.

Artikel nr 1 2013: Hållbar utveckling och stadsplanering – Elevers och lärares kompetenser i samspel

Bodil Merkel har skrivit om ett ämnesöverskridande projekt om hållbar utveckling på gymnasiet.

 

Ett elevuppdrag om stadsplanering och hållbar utveckling på en gymnasieskola i Lund var utvecklande både för lärarna och eleverna. Lärarna vann på gemensam reflektion och eleverna fick större förståelse och stärkt självkänsla.

Varför ville du skriva en artikel?

– Det blev så fin kvalitet när lärarna jobbade tillsammans i pedagogiska grupper i projektet. Jag ville bevara det. Med tanke på att så mycket kring skolan är negativt ville jag hålla kvar det som fokuserade på kvalitet. Vi lärare har ett inifrånperspektiv. Jag ville skriva om detta i form av något framåtsyftande och glädjande. Att skriva gör också att man utvecklas. Man tänker ett varv till och blir inspirerad.

Vad handlar artikeln om?

– Att inom ramen för Best practice beskriva en ämnesöverskridande arbetsprocess i stadsplanering och hållbar utveckling. Den handlar om implementeringen av GY11, om läroplansanalys och att hitta den pedagogiska betydelsen av entreprenöriellt lärande. Lärare skapar tillsammans ett elevuppdrag i en arbetsprocess där vi innefattar allt eleven ska utveckla vad gäller kompetenser, inte bara ämneskunskaper.

Vad har du sett för resultat?

– Arbetsprocessen var väldigt effektiv, eftersom projektet var avgränsat i tid. Trots att det var ett så komplicerat begrepp som hållbar utveckling var kunskapsutvecklingen god. Det var tydligt vid utvärderingen att eleverna fått större förståelse, de hade lätt att se sambandet hur olika ämnen samverkade i projektet och de blev stärkta i sin självkänsla genom kontakten med experter utanför skolan. De hade en kreativ process och stöttade varandra.

– I projektet fick eleverna en större tilltro till möjligheten att påverka sin framtid, vilket är ett av skolans uppdrag. Vi lärde oss om handledarens och lärarrollens betydelse. Hur man som lärare bemöter elevfrågor är avgörande för om eleverna behåller bollen och gör projektet till sitt. Vi hade hela tiden möjligheter till reflektion.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag var handledare för kollegorna i gruppen. Sedan dess försöker jag hela tiden bära med mig känslan i projektet och sättet att jobba på. Varje läsår sedan projektet i artikeln har jag haft nya utåtriktade projekt med andra kollegor.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Hela året hade vi interna redovisningar. Jag fick också uppdraget att redovisa projektet på gemensamma kompetensdagar i kommunen. Jag åkte till Upplands Väsby för att presentera projektet i LearnIT24-nätverket, och delade med mig av min manual om elevdrivet arbetssätt till skolledare och lärare.

– Jag värnar om den gemensamma reflektionen och ser till att den finns i vardagen. Det är inte så vanligt att gymnasieskolor har den organisationen. Man får kämpa lite för det. Året efter gjorde vi ett projekt på samhällsprogrammet, om fred och säkerhet. Vi anslöt oss till ett Dag Hammarskjöld-tema och jobbade med den lokala FN-gruppen i Lund. Vi hyrde en scen där eleverna hade uppdraget att väcka engagemang och påverka. I år har vi samarbetat med en dramatiker i ett teaterprojekt inom svenska och engelska. Det här arbetssättet blir en motvikt mot ämnessplittring. Inifrånperspektivet är renande. Då vet man varför man är lärare!

Gunilla Nordin

Bodil Merkel är utbildad gymnasielärare med magisterexamen i utbildningsvetenskap. Hon arbetar på Gymnasieskolan Spyken i Lund.

 

 

Sidan publicerades 2013-02-20 14:21 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-04-01 15:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolan och hållbar omställning

På vilket sätt ska skolan och undervisningen bidra till hållbar utveckling? Det har Ellen Almers undersökt i en artikel om handlingskompetens.

Att få elever intresserade av demokrati och hållbar utveckling

Genom att genomföra ett ungdomsparlament i Turkiet fick eleverna på Myrsjöskolans högstadium i Nacka kommun ta praktisk del av den demokratiska processen.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnsieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser