Att arbeta med åtgärdsprogram

Artikel nr 1/2012: Åtgärdsprogram och lärares synsätt. En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola.

Malin AdrianssonOm ett åtgärdsprogram ska falla väl ut krävs en nära relation med både elev och föräldrar. Utformningen av undervisningen har också betydelse för skolprestationen.
Det visar Malin Adriansson i sin kartläggning av högstadielärares arbete med åtgärdsprogram.

Varför ville du skriva en artikel?

– Jag har varit lärare i sexton år och på den tiden mer och mer fått upp ögonen för elever jag oroat mig för. Jag började arbeta som speciallärare och sedan gick jag Lärarlyftet, för att bygga på min kompetens. Där fanns en kurs om åtgärdsprogram som jag tyckte verkade matnyttig och den innehöll flera fältstudier. Enligt skollagen ska alla lärare utforma åtgärdsprogram, men det är upp till varje lärare att tolka hur man ska gå till väga. Jag ville kartlägga arbetet med åtgärdsprogrammen på min skola och se hur vi utformade och klarade det.

 Vad handlar artikeln om?

– Syftet var att kartlägga hur högstadielärarna på min skola i Nacka arbetar med åtgärdsprogram. Jag ville kartlägga vilka åtgärder som föreslogs och försöka belysa hur verksamma dessa åtgärder är. Detta gjordes genom litteraturstudier, enkäter som lärare fått besvara och genom att jag gått igenom 200 elevers dokumentation. Av dessa hade 50 elever åtgärdsprogram i något ämne, vilket förvånade mig.

Vad har du sett för resultat?

– Många erfarna lärare har ofta fler, alternativa åtgärder. Deras program är mer riktade mot att skapa åtgärder i undervisningen som stödjer eleven. De gör muntliga prov, har regelbundna möten med eleven och tätare kontakt med föräldrarna. Dessa lärare talar med ett ”vi” i sitt arbete med eleven.

– Andra lärare har det svårare med åtgärdsprogrammen. De uppmanar eleven att göra rätt, snarare än arbetar tillsammans med elev och föräldrar. Föräldrarna har då svårt att veta vad det är eleven ska göra och vilken förmåga som ska visas upp. Ett bakomliggande problem är att lärare ibland skriver åtgärdsprogram för att det ska göras. Någon fortbildning i frågan har inte genomförts.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag inser hur mycket de små åtgärderna kan göra för enskilda elever. Två minuter med en lärare kan betyda mer än man tror. Vi har redan börjat tänka alltmer på det viset i arbetslaget. Vi försöker se eleven tidigare för att inte låta det gå för långt.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag har börjat prata mer med kollegorna om åtgärdsprogram och en del vill också att jag ska titta på deras program. I den nya skollagen ställs det andra krav än tidigare och föräldrarna kan nu överklaga ett åtgärdsprogram. Alla lärare är oroliga för detta. Jag har också blivit ombedd att delta i en arbetsgrupp i Nacka som på kommunnivå ska ta fram en handledning om åtgärdsprogram.

Malin Adrianson är lärare i svenska, engelska, franska samt speciallärare på Myrsjöskolan.

e-post: malin.adriansson@nacka.se

Text: Gunilla Nordin

Sidan publicerades 2012-02-28 16:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-08-20 11:19 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.