Att arbeta med åtgärdsprogram

Artikel nr 1/2012: Åtgärdsprogram och lärares synsätt. En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola.

Malin AdrianssonOm ett åtgärdsprogram ska falla väl ut krävs en nära relation med både elev och föräldrar. Utformningen av undervisningen har också betydelse för skolprestationen.
Det visar Malin Adriansson i sin kartläggning av högstadielärares arbete med åtgärdsprogram.

Varför ville du skriva en artikel?

– Jag har varit lärare i sexton år och på den tiden mer och mer fått upp ögonen för elever jag oroat mig för. Jag började arbeta som speciallärare och sedan gick jag Lärarlyftet, för att bygga på min kompetens. Där fanns en kurs om åtgärdsprogram som jag tyckte verkade matnyttig och den innehöll flera fältstudier. Enligt skollagen ska alla lärare utforma åtgärdsprogram, men det är upp till varje lärare att tolka hur man ska gå till väga. Jag ville kartlägga arbetet med åtgärdsprogrammen på min skola och se hur vi utformade och klarade det.

 Vad handlar artikeln om?

– Syftet var att kartlägga hur högstadielärarna på min skola i Nacka arbetar med åtgärdsprogram. Jag ville kartlägga vilka åtgärder som föreslogs och försöka belysa hur verksamma dessa åtgärder är. Detta gjordes genom litteraturstudier, enkäter som lärare fått besvara och genom att jag gått igenom 200 elevers dokumentation. Av dessa hade 50 elever åtgärdsprogram i något ämne, vilket förvånade mig.

Vad har du sett för resultat?

– Många erfarna lärare har ofta fler, alternativa åtgärder. Deras program är mer riktade mot att skapa åtgärder i undervisningen som stödjer eleven. De gör muntliga prov, har regelbundna möten med eleven och tätare kontakt med föräldrarna. Dessa lärare talar med ett ”vi” i sitt arbete med eleven.

– Andra lärare har det svårare med åtgärdsprogrammen. De uppmanar eleven att göra rätt, snarare än arbetar tillsammans med elev och föräldrar. Föräldrarna har då svårt att veta vad det är eleven ska göra och vilken förmåga som ska visas upp. Ett bakomliggande problem är att lärare ibland skriver åtgärdsprogram för att det ska göras. Någon fortbildning i frågan har inte genomförts.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag inser hur mycket de små åtgärderna kan göra för enskilda elever. Två minuter med en lärare kan betyda mer än man tror. Vi har redan börjat tänka alltmer på det viset i arbetslaget. Vi försöker se eleven tidigare för att inte låta det gå för långt.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag har börjat prata mer med kollegorna om åtgärdsprogram och en del vill också att jag ska titta på deras program. I den nya skollagen ställs det andra krav än tidigare och föräldrarna kan nu överklaga ett åtgärdsprogram. Alla lärare är oroliga för detta. Jag har också blivit ombedd att delta i en arbetsgrupp i Nacka som på kommunnivå ska ta fram en handledning om åtgärdsprogram.

Malin Adrianson är lärare i svenska, engelska, franska samt speciallärare på Myrsjöskolan.

e-post: malin.adriansson@nacka.se

Text: Gunilla Nordin

Sidan publicerades 2012-02-28 16:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-08-20 11:19 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Böcker viktigt även för de allra yngsta

Hur kan man arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen i förskolan? Förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson visar i sitt projekt hur viktigt det är att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Metakommunikation och visuellt stöd hjälper barn med hörselnedsättning

Vilka lärandestrategier utvecklar språket för barn med hörselnedsättning? Johanna Fredman, Emma Haddadi Ederyd samt fritidspedagog Johanna Melin på Alviksskolans hörselklasser fick syn på vad som verkligen fungerar.

Bokprojektet utvecklade samarbetet mellan barnen

Jessica Fredins utvecklingsartikel handlar om en skapande språkresa på en förskola i Nacka. Inspirerade av filmen Frost skapade barnen en ljudbok med bilder och sång – och en teaterföreställning.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang

Att koppla skolämnen till aktuella samhällsfrågor ökar elevers kunskap och engagemang, visar Stina Ekmarks och Emma Söderholms artikel. I deras ämnesövergripande projekt fick en grupp elever åka till Grekland och dela ut förnödenheter till flyktingar, medan den andra delade ut mat till EU-migranter i Orminge.

Elever lär sig inte slöjdens ämnesspråk

Elever snappar inte med självklarhet upp slöjdens ämnesspråk. Och att kasta in digitala hjälpmedel, som att flippa klassrummet, hjälper inte, konstaterar språklärarna Laila Guvå och Maria Stevanovic.

Fritids bra miljö för språkutveckling

Fritidsverksamheten är en viktig miljö för barns språkutveckling, konstaterar lektor Petra Magnusson, som tillsammans med en grupp fritidspedagoger provat att under tre terminer arbeta fokuserat med kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Bättre samtal på moderna språk med speed-dating

Speed-dating visade sig vara en bra form för att få eleverna i moderna språk att utveckla sin kommunikation. Lärarna David Aguirre Alvarado och Cajsa Hansen på Myrsjöskolan i Nacka har sett sina elever bli mer självsäkra som målspråkstalare.

Lärande lärare: Kollegialt kunskapande om läskompetens

I denna artikel beskriver fyra lärare i Nacka en lärcykel bland ämneslärare i svenska på gymnasiet. Resultatet visar bland annat på en ökad medvetenhet om lässtrategier som metod för förbättrad läsförståelse bland eleverna.

Nacka Nairobi: Om att dokumentera ett internationellt utbytesprojekt

Vilka möjligheter, men också utmaningar, kan förekomma när utbyten och långsiktiga samarbeten byggs upp mellan två skolor? Magnus Rosshagen beskriver i denna artikel ett långvarigt utbytesprojekt mellan MediaGymnasiet i Nacka strand och Our Lady of Fatima Secondary school i Kenyas huvudstad Nairobi.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolforskningsinstitutets översikt: Digitala lärresurser i matematikundervisningen

Skolforskningsinstitutet har nu släppt den nya översikten Digitala lärresurser i matematikundervisningen. Rapporten kommer i två versioner, en för förskola och en för grundskola/gymnasieskola.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.