Att arbeta med åtgärdsprogram

Artikel nr 1/2012: Åtgärdsprogram och lärares synsätt. En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola.

Malin AdrianssonOm ett åtgärdsprogram ska falla väl ut krävs en nära relation med både elev och föräldrar. Utformningen av undervisningen har också betydelse för skolprestationen.
Det visar Malin Adriansson i sin kartläggning av högstadielärares arbete med åtgärdsprogram.

Varför ville du skriva en artikel?

– Jag har varit lärare i sexton år och på den tiden mer och mer fått upp ögonen för elever jag oroat mig för. Jag började arbeta som speciallärare och sedan gick jag Lärarlyftet, för att bygga på min kompetens. Där fanns en kurs om åtgärdsprogram som jag tyckte verkade matnyttig och den innehöll flera fältstudier. Enligt skollagen ska alla lärare utforma åtgärdsprogram, men det är upp till varje lärare att tolka hur man ska gå till väga. Jag ville kartlägga arbetet med åtgärdsprogrammen på min skola och se hur vi utformade och klarade det.

 Vad handlar artikeln om?

– Syftet var att kartlägga hur högstadielärarna på min skola i Nacka arbetar med åtgärdsprogram. Jag ville kartlägga vilka åtgärder som föreslogs och försöka belysa hur verksamma dessa åtgärder är. Detta gjordes genom litteraturstudier, enkäter som lärare fått besvara och genom att jag gått igenom 200 elevers dokumentation. Av dessa hade 50 elever åtgärdsprogram i något ämne, vilket förvånade mig.

Vad har du sett för resultat?

– Många erfarna lärare har ofta fler, alternativa åtgärder. Deras program är mer riktade mot att skapa åtgärder i undervisningen som stödjer eleven. De gör muntliga prov, har regelbundna möten med eleven och tätare kontakt med föräldrarna. Dessa lärare talar med ett ”vi” i sitt arbete med eleven.

– Andra lärare har det svårare med åtgärdsprogrammen. De uppmanar eleven att göra rätt, snarare än arbetar tillsammans med elev och föräldrar. Föräldrarna har då svårt att veta vad det är eleven ska göra och vilken förmåga som ska visas upp. Ett bakomliggande problem är att lärare ibland skriver åtgärdsprogram för att det ska göras. Någon fortbildning i frågan har inte genomförts.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag inser hur mycket de små åtgärderna kan göra för enskilda elever. Två minuter med en lärare kan betyda mer än man tror. Vi har redan börjat tänka alltmer på det viset i arbetslaget. Vi försöker se eleven tidigare för att inte låta det gå för långt.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag har börjat prata mer med kollegorna om åtgärdsprogram och en del vill också att jag ska titta på deras program. I den nya skollagen ställs det andra krav än tidigare och föräldrarna kan nu överklaga ett åtgärdsprogram. Alla lärare är oroliga för detta. Jag har också blivit ombedd att delta i en arbetsgrupp i Nacka som på kommunnivå ska ta fram en handledning om åtgärdsprogram.

Malin Adrianson är lärare i svenska, engelska, franska samt speciallärare på Myrsjöskolan.

e-post: malin.adriansson@nacka.se

Text: Gunilla Nordin

Sidan publicerades 2012-02-28 16:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-08-20 11:19 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!