Att arbeta med åtgärdsprogram

Artikel nr 1/2012: Åtgärdsprogram och lärares synsätt. En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola.

Malin AdrianssonOm ett åtgärdsprogram ska falla väl ut krävs en nära relation med både elev och föräldrar. Utformningen av undervisningen har också betydelse för skolprestationen.
Det visar Malin Adriansson i sin kartläggning av högstadielärares arbete med åtgärdsprogram.

Varför ville du skriva en artikel?

– Jag har varit lärare i sexton år och på den tiden mer och mer fått upp ögonen för elever jag oroat mig för. Jag började arbeta som speciallärare och sedan gick jag Lärarlyftet, för att bygga på min kompetens. Där fanns en kurs om åtgärdsprogram som jag tyckte verkade matnyttig och den innehöll flera fältstudier. Enligt skollagen ska alla lärare utforma åtgärdsprogram, men det är upp till varje lärare att tolka hur man ska gå till väga. Jag ville kartlägga arbetet med åtgärdsprogrammen på min skola och se hur vi utformade och klarade det.

 Vad handlar artikeln om?

– Syftet var att kartlägga hur högstadielärarna på min skola i Nacka arbetar med åtgärdsprogram. Jag ville kartlägga vilka åtgärder som föreslogs och försöka belysa hur verksamma dessa åtgärder är. Detta gjordes genom litteraturstudier, enkäter som lärare fått besvara och genom att jag gått igenom 200 elevers dokumentation. Av dessa hade 50 elever åtgärdsprogram i något ämne, vilket förvånade mig.

Vad har du sett för resultat?

– Många erfarna lärare har ofta fler, alternativa åtgärder. Deras program är mer riktade mot att skapa åtgärder i undervisningen som stödjer eleven. De gör muntliga prov, har regelbundna möten med eleven och tätare kontakt med föräldrarna. Dessa lärare talar med ett ”vi” i sitt arbete med eleven.

– Andra lärare har det svårare med åtgärdsprogrammen. De uppmanar eleven att göra rätt, snarare än arbetar tillsammans med elev och föräldrar. Föräldrarna har då svårt att veta vad det är eleven ska göra och vilken förmåga som ska visas upp. Ett bakomliggande problem är att lärare ibland skriver åtgärdsprogram för att det ska göras. Någon fortbildning i frågan har inte genomförts.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag inser hur mycket de små åtgärderna kan göra för enskilda elever. Två minuter med en lärare kan betyda mer än man tror. Vi har redan börjat tänka alltmer på det viset i arbetslaget. Vi försöker se eleven tidigare för att inte låta det gå för långt.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag har börjat prata mer med kollegorna om åtgärdsprogram och en del vill också att jag ska titta på deras program. I den nya skollagen ställs det andra krav än tidigare och föräldrarna kan nu överklaga ett åtgärdsprogram. Alla lärare är oroliga för detta. Jag har också blivit ombedd att delta i en arbetsgrupp i Nacka som på kommunnivå ska ta fram en handledning om åtgärdsprogram.

Malin Adrianson är lärare i svenska, engelska, franska samt speciallärare på Myrsjöskolan.

e-post: malin.adriansson@nacka.se

Text: Gunilla Nordin

Sidan publicerades 2012-02-28 16:03 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-08-20 11:19 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.