Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Artikel nr 4 2014: Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Marlene Halvarsson

Carl Emanuelsson och Marlene Halvarsson fick Nacka kommuns Fjädernpris 2013 för sitt ämnesövergripande projekt.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi kände att det var ett exempel på ett lyckat projekt som vi ville sprida. Jag är lärare i svenska och Calle i SO (Carl Emanuelsson, redaktionens anm.) och vi har samarbetat tidigare i ett projekt om massmedia. Då kände både vi och eleverna att vi behövde jobba en vända till med källkritik och källhantering, därför blev det storyline* och IKT. Efter projektet kom vi fram till att eleverna hade blivit jätteduktiga på bägge förmågorna, och det var ju lite av syftet.

Vad handlar artikeln om?

– Artikeln handlar om ett ämnesövergripande projekt i historia och svenska i årskurs 7, som använder storyline som metod och IKT som verktyg. Den beskriver ett enkelt, roligt och lite annorlunda sätt att arbeta ämnesövergripande.

– Eleverna skulle lära sig om de olika högkulturerna. Jag och Calle spelade in filmer som eleverna skulle utgå ifrån, och några av de andra lärarna var statister. I en av filmerna var det upplopp till exempel. Det viktiga var ju att dramatisera själva situationen och att det skulle vara lite kreativt och inspirerande; vad händer om slavarna gör uppror? Det är ju inte samma sak om man läser om det i en bok.

De digitala verktygen som användes i undervisningen var främst Google Drive och Youtube. IKT gjorde att det blev ett flöde i arbetet, menar Marlene Halvarsson:

– Vi kunde gå in och titta direkt på en elevs arbete och därför gick det mycket snabbare att se vilka elever som behövde feedback just då. Eleverna tycker att det är roligare också, och allt fanns i deras datorer närhelst de ville komma åt det, det finns inga papper att hålla reda på. Och om det var elever som var hemma för att de var sjuka kunde de hålla samma takt som de andra.

– När det gäller svenskan så skulle eleverna hitta information och sen sammanställa den och göra en plansch, och därefter ha en muntlig redovisning i klassen, som jag bedömde. Det skrivande som jag bedömde var de digitala loggböckerna i Google Drive. I efterhand tycker jag att det hade varit bra att bedöma förmågan att diskutera också, om man vill det så kan man ju spela in gruppernas diskussioner.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi nådde själva syftet att eleverna skulle bli bra på förmågorna i respektive ämnen. Ett annat resultat var att när eleverna fick jobba i ett projekt i bägge ämnena märktes det att de tyckte att det var roligt, de fick mer tid och kunde djupdyka i ämnet. Många gånger var jag och Calle i klassrummet tillsammans i klassrummet och det var absolut en fördel, vi kunde diskutera mycket och det har gjort att vi har utvecklats mycket.

– Det var lärorikt och skönt att bolla med en kollega kring samma projekt, och kunna diskutera tillsammans hur man tänker. Vi diskuterade mycket kring bedömning och betygsättning, och det är ju bra eftersom det nya betygssystemet har införts.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi brukar diskutera i våra ämnesgrupper på skolan och sprida goda idéer både i skolan och i övriga skolor i Nacka. Utvecklingsartikeln finns på nätet och det är bra att fler kan gå in och läsa om arbetet.

– Jag och Calle har samarbetat på ett bra sätt tillsammans och det är viktigt att hitta bra kollegor att jobba med. Lärares inställning borde egentligen vara att man inte ska sitta på sin kammare, utan i nya läroplanen uppmuntras det att man samarbetar med kollegor. Det ser nog olika ut på skolor, men i vår skola har vi blivit pushade från ledningen att jobba ämnesöverskridande så mycket som det går.

– Jag tror att man dels behöver uppmuntras av skolledningen och dels ges förutsättningarna för att arbeta ämnesöverskridande – sen är det bara upp till en själv vad man gör av det.

Moa Duvarci Engman

*Storyline är en metod som innebär att läraren förbereder en ramberättelse i tid och rum, där man placerar eleven i en roll, exempelvis ”en hantverkare i forna Egypten”. Sedan drivs berättelsen framåt av olika händelser som läraren eller gruppen tillsammans bestämmer. Metoden gör att eleverna måste sätta sig in i dessa fiktiva situationer och fundera på vad konsekvenserna kan bli.

Carl Emanuelsson är lärare i samhällsorienterande ämnen i åk 6-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: carl.emanuelsson@nacka.se

Marlene Halvarsson är lärare i svenska och engelska i åk 6-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: marlene.halvarsson@nacka.se

Sidan publicerades 2014-03-04 10:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

Att arbeta med IKT i SO

Läraren Sabina Zetterberg gjorde SO-undervisningen intressantare för sina elever genom att lägga ut elevuppgifter i form av filmklipp på en blogg. "Eleverna började jobba spontant utan att jag behövde starta upp dem. Det var en kreativ och positiv stämning när man kom in i klassrummet", säger hon.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska/ekonomiska, sociala och etiska aspekter.

Flera program kan förebygga psykisk ohälsa hos barn

Det finns visst vetenskapligt stöd för att flera föräldraskapsprogram samt skolprogram kan förebygga psykisk ohälsa hos barn.