Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Artikel nr 4 2014: Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Marlene Halvarsson

Carl Emanuelsson och Marlene Halvarsson fick Nacka kommuns Fjädernpris 2013 för sitt ämnesövergripande projekt.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi kände att det var ett exempel på ett lyckat projekt som vi ville sprida. Jag är lärare i svenska och Calle i SO (Carl Emanuelsson, redaktionens anm.) och vi har samarbetat tidigare i ett projekt om massmedia. Då kände både vi och eleverna att vi behövde jobba en vända till med källkritik och källhantering, därför blev det storyline* och IKT. Efter projektet kom vi fram till att eleverna hade blivit jätteduktiga på bägge förmågorna, och det var ju lite av syftet.

Vad handlar artikeln om?

– Artikeln handlar om ett ämnesövergripande projekt i historia och svenska i årskurs 7, som använder storyline som metod och IKT som verktyg. Den beskriver ett enkelt, roligt och lite annorlunda sätt att arbeta ämnesövergripande.

– Eleverna skulle lära sig om de olika högkulturerna. Jag och Calle spelade in filmer som eleverna skulle utgå ifrån, och några av de andra lärarna var statister. I en av filmerna var det upplopp till exempel. Det viktiga var ju att dramatisera själva situationen och att det skulle vara lite kreativt och inspirerande; vad händer om slavarna gör uppror? Det är ju inte samma sak om man läser om det i en bok.

De digitala verktygen som användes i undervisningen var främst Google Drive och Youtube. IKT gjorde att det blev ett flöde i arbetet, menar Marlene Halvarsson:

– Vi kunde gå in och titta direkt på en elevs arbete och därför gick det mycket snabbare att se vilka elever som behövde feedback just då. Eleverna tycker att det är roligare också, och allt fanns i deras datorer närhelst de ville komma åt det, det finns inga papper att hålla reda på. Och om det var elever som var hemma för att de var sjuka kunde de hålla samma takt som de andra.

– När det gäller svenskan så skulle eleverna hitta information och sen sammanställa den och göra en plansch, och därefter ha en muntlig redovisning i klassen, som jag bedömde. Det skrivande som jag bedömde var de digitala loggböckerna i Google Drive. I efterhand tycker jag att det hade varit bra att bedöma förmågan att diskutera också, om man vill det så kan man ju spela in gruppernas diskussioner.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi nådde själva syftet att eleverna skulle bli bra på förmågorna i respektive ämnen. Ett annat resultat var att när eleverna fick jobba i ett projekt i bägge ämnena märktes det att de tyckte att det var roligt, de fick mer tid och kunde djupdyka i ämnet. Många gånger var jag och Calle i klassrummet tillsammans i klassrummet och det var absolut en fördel, vi kunde diskutera mycket och det har gjort att vi har utvecklats mycket.

– Det var lärorikt och skönt att bolla med en kollega kring samma projekt, och kunna diskutera tillsammans hur man tänker. Vi diskuterade mycket kring bedömning och betygsättning, och det är ju bra eftersom det nya betygssystemet har införts.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi brukar diskutera i våra ämnesgrupper på skolan och sprida goda idéer både i skolan och i övriga skolor i Nacka. Utvecklingsartikeln finns på nätet och det är bra att fler kan gå in och läsa om arbetet.

– Jag och Calle har samarbetat på ett bra sätt tillsammans och det är viktigt att hitta bra kollegor att jobba med. Lärares inställning borde egentligen vara att man inte ska sitta på sin kammare, utan i nya läroplanen uppmuntras det att man samarbetar med kollegor. Det ser nog olika ut på skolor, men i vår skola har vi blivit pushade från ledningen att jobba ämnesöverskridande så mycket som det går.

– Jag tror att man dels behöver uppmuntras av skolledningen och dels ges förutsättningarna för att arbeta ämnesöverskridande – sen är det bara upp till en själv vad man gör av det.

Moa Duvarci Engman

*Storyline är en metod som innebär att läraren förbereder en ramberättelse i tid och rum, där man placerar eleven i en roll, exempelvis ”en hantverkare i forna Egypten”. Sedan drivs berättelsen framåt av olika händelser som läraren eller gruppen tillsammans bestämmer. Metoden gör att eleverna måste sätta sig in i dessa fiktiva situationer och fundera på vad konsekvenserna kan bli.

Carl Emanuelsson är lärare i samhällsorienterande ämnen i åk 6-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: carl.emanuelsson@nacka.se

Marlene Halvarsson är lärare i svenska och engelska i åk 6-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: marlene.halvarsson@nacka.se

Sidan publicerades 2014-03-04 10:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

Att arbeta med IKT i SO

Läraren Sabina Zetterberg gjorde SO-undervisningen intressantare för sina elever genom att lägga ut elevuppgifter i form av filmklipp på en blogg. "Eleverna började jobba spontant utan att jag behövde starta upp dem. Det var en kreativ och positiv stämning när man kom in i klassrummet", säger hon.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer