Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Artikel nr 4 2014: Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Marlene Halvarsson

Carl Emanuelsson och Marlene Halvarsson fick Nacka kommuns Fjädernpris 2013 för sitt ämnesövergripande projekt.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi kände att det var ett exempel på ett lyckat projekt som vi ville sprida. Jag är lärare i svenska och Calle i SO (Carl Emanuelsson, redaktionens anm.) och vi har samarbetat tidigare i ett projekt om massmedia. Då kände både vi och eleverna att vi behövde jobba en vända till med källkritik och källhantering, därför blev det storyline* och IKT. Efter projektet kom vi fram till att eleverna hade blivit jätteduktiga på bägge förmågorna, och det var ju lite av syftet.

Vad handlar artikeln om?

– Artikeln handlar om ett ämnesövergripande projekt i historia och svenska i årskurs 7, som använder storyline som metod och IKT som verktyg. Den beskriver ett enkelt, roligt och lite annorlunda sätt att arbeta ämnesövergripande.

– Eleverna skulle lära sig om de olika högkulturerna. Jag och Calle spelade in filmer som eleverna skulle utgå ifrån, och några av de andra lärarna var statister. I en av filmerna var det upplopp till exempel. Det viktiga var ju att dramatisera själva situationen och att det skulle vara lite kreativt och inspirerande; vad händer om slavarna gör uppror? Det är ju inte samma sak om man läser om det i en bok.

De digitala verktygen som användes i undervisningen var främst Google Drive och Youtube. IKT gjorde att det blev ett flöde i arbetet, menar Marlene Halvarsson:

– Vi kunde gå in och titta direkt på en elevs arbete och därför gick det mycket snabbare att se vilka elever som behövde feedback just då. Eleverna tycker att det är roligare också, och allt fanns i deras datorer närhelst de ville komma åt det, det finns inga papper att hålla reda på. Och om det var elever som var hemma för att de var sjuka kunde de hålla samma takt som de andra.

– När det gäller svenskan så skulle eleverna hitta information och sen sammanställa den och göra en plansch, och därefter ha en muntlig redovisning i klassen, som jag bedömde. Det skrivande som jag bedömde var de digitala loggböckerna i Google Drive. I efterhand tycker jag att det hade varit bra att bedöma förmågan att diskutera också, om man vill det så kan man ju spela in gruppernas diskussioner.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi nådde själva syftet att eleverna skulle bli bra på förmågorna i respektive ämnen. Ett annat resultat var att när eleverna fick jobba i ett projekt i bägge ämnena märktes det att de tyckte att det var roligt, de fick mer tid och kunde djupdyka i ämnet. Många gånger var jag och Calle i klassrummet tillsammans i klassrummet och det var absolut en fördel, vi kunde diskutera mycket och det har gjort att vi har utvecklats mycket.

– Det var lärorikt och skönt att bolla med en kollega kring samma projekt, och kunna diskutera tillsammans hur man tänker. Vi diskuterade mycket kring bedömning och betygsättning, och det är ju bra eftersom det nya betygssystemet har införts.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi brukar diskutera i våra ämnesgrupper på skolan och sprida goda idéer både i skolan och i övriga skolor i Nacka. Utvecklingsartikeln finns på nätet och det är bra att fler kan gå in och läsa om arbetet.

– Jag och Calle har samarbetat på ett bra sätt tillsammans och det är viktigt att hitta bra kollegor att jobba med. Lärares inställning borde egentligen vara att man inte ska sitta på sin kammare, utan i nya läroplanen uppmuntras det att man samarbetar med kollegor. Det ser nog olika ut på skolor, men i vår skola har vi blivit pushade från ledningen att jobba ämnesöverskridande så mycket som det går.

– Jag tror att man dels behöver uppmuntras av skolledningen och dels ges förutsättningarna för att arbeta ämnesöverskridande – sen är det bara upp till en själv vad man gör av det.

Moa Duvarci Engman

*Storyline är en metod som innebär att läraren förbereder en ramberättelse i tid och rum, där man placerar eleven i en roll, exempelvis ”en hantverkare i forna Egypten”. Sedan drivs berättelsen framåt av olika händelser som läraren eller gruppen tillsammans bestämmer. Metoden gör att eleverna måste sätta sig in i dessa fiktiva situationer och fundera på vad konsekvenserna kan bli.

Carl Emanuelsson är lärare i samhällsorienterande ämnen i åk 6-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: carl.emanuelsson@nacka.se

Marlene Halvarsson är lärare i svenska och engelska i åk 6-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: marlene.halvarsson@nacka.se

Sidan publicerades 2014-03-04 10:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

Att arbeta med IKT i SO

Läraren Sabina Zetterberg gjorde SO-undervisningen intressantare för sina elever genom att lägga ut elevuppgifter i form av filmklipp på en blogg. "Eleverna började jobba spontant utan att jag behövde starta upp dem. Det var en kreativ och positiv stämning när man kom in i klassrummet", säger hon.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.