Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT
Artikel nr 4 2014: Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT
Carl Emanuelsson och Marlene Halvarsson fick Nacka kommuns Fjädernpris 2013 för sitt ämnesövergripande projekt.
Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?
– Vi kände att det var ett exempel på ett lyckat projekt som vi ville sprida. Jag är lärare i svenska och Calle i SO (Carl Emanuelsson, redaktionens anm.) och vi har samarbetat tidigare i ett projekt om massmedia. Då kände både vi och eleverna att vi behövde jobba en vända till med källkritik och källhantering, därför blev det storyline* och IKT. Efter projektet kom vi fram till att eleverna hade blivit jätteduktiga på bägge förmågorna, och det var ju lite av syftet.
Vad handlar artikeln om?
– Artikeln handlar om ett ämnesövergripande projekt i historia och svenska i årskurs 7, som använder storyline som metod och IKT som verktyg. Den beskriver ett enkelt, roligt och lite annorlunda sätt att arbeta ämnesövergripande.
– Eleverna skulle lära sig om de olika högkulturerna. Jag och Calle spelade in filmer som eleverna skulle utgå ifrån, och några av de andra lärarna var statister. I en av filmerna var det upplopp till exempel. Det viktiga var ju att dramatisera själva situationen och att det skulle vara lite kreativt och inspirerande; vad händer om slavarna gör uppror? Det är ju inte samma sak om man läser om det i en bok.
De digitala verktygen som användes i undervisningen var främst Google Drive och Youtube. IKT gjorde att det blev ett flöde i arbetet, menar Marlene Halvarsson:
– Vi kunde gå in och titta direkt på en elevs arbete och därför gick det mycket snabbare att se vilka elever som behövde feedback just då. Eleverna tycker att det är roligare också, och allt fanns i deras datorer närhelst de ville komma åt det, det finns inga papper att hålla reda på. Och om det var elever som var hemma för att de var sjuka kunde de hålla samma takt som de andra.
– När det gäller svenskan så skulle eleverna hitta information och sen sammanställa den och göra en plansch, och därefter ha en muntlig redovisning i klassen, som jag bedömde. Det skrivande som jag bedömde var de digitala loggböckerna i Google Drive. I efterhand tycker jag att det hade varit bra att bedöma förmågan att diskutera också, om man vill det så kan man ju spela in gruppernas diskussioner.
Vilka resultat har ni sett?
– Vi nådde själva syftet att eleverna skulle bli bra på förmågorna i respektive ämnen. Ett annat resultat var att när eleverna fick jobba i ett projekt i bägge ämnena märktes det att de tyckte att det var roligt, de fick mer tid och kunde djupdyka i ämnet. Många gånger var jag och Calle i klassrummet tillsammans i klassrummet och det var absolut en fördel, vi kunde diskutera mycket och det har gjort att vi har utvecklats mycket.
– Det var lärorikt och skönt att bolla med en kollega kring samma projekt, och kunna diskutera tillsammans hur man tänker. Vi diskuterade mycket kring bedömning och betygsättning, och det är ju bra eftersom det nya betygssystemet har införts.
Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?
– Vi brukar diskutera i våra ämnesgrupper på skolan och sprida goda idéer både i skolan och i övriga skolor i Nacka. Utvecklingsartikeln finns på nätet och det är bra att fler kan gå in och läsa om arbetet.
– Jag och Calle har samarbetat på ett bra sätt tillsammans och det är viktigt att hitta bra kollegor att jobba med. Lärares inställning borde egentligen vara att man inte ska sitta på sin kammare, utan i nya läroplanen uppmuntras det att man samarbetar med kollegor. Det ser nog olika ut på skolor, men i vår skola har vi blivit pushade från ledningen att jobba ämnesöverskridande så mycket som det går.
– Jag tror att man dels behöver uppmuntras av skolledningen och dels ges förutsättningarna för att arbeta ämnesöverskridande – sen är det bara upp till en själv vad man gör av det.
*Storyline är en metod som innebär att läraren förbereder en ramberättelse i tid och rum, där man placerar eleven i en roll, exempelvis ”en hantverkare i forna Egypten”. Sedan drivs berättelsen framåt av olika händelser som läraren eller gruppen tillsammans bestämmer. Metoden gör att eleverna måste sätta sig in i dessa fiktiva situationer och fundera på vad konsekvenserna kan bli.
Carl Emanuelsson är lärare i samhällsorienterande ämnen i åk 6-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: carl.emanuelsson@nacka.se
Marlene Halvarsson är lärare i svenska och engelska i åk 6-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: marlene.halvarsson@nacka.se
Sidan publicerades 2014-03-04 10:39 av Moa Duvarci Engman
