Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Artikel nr 4 2014: Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Marlene Halvarsson

Carl Emanuelsson och Marlene Halvarsson fick Nacka kommuns Fjädernpris 2013 för sitt ämnesövergripande projekt.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi kände att det var ett exempel på ett lyckat projekt som vi ville sprida. Jag är lärare i svenska och Calle i SO (Carl Emanuelsson, redaktionens anm.) och vi har samarbetat tidigare i ett projekt om massmedia. Då kände både vi och eleverna att vi behövde jobba en vända till med källkritik och källhantering, därför blev det storyline* och IKT. Efter projektet kom vi fram till att eleverna hade blivit jätteduktiga på bägge förmågorna, och det var ju lite av syftet.

Vad handlar artikeln om?

– Artikeln handlar om ett ämnesövergripande projekt i historia och svenska i årskurs 7, som använder storyline som metod och IKT som verktyg. Den beskriver ett enkelt, roligt och lite annorlunda sätt att arbeta ämnesövergripande.

– Eleverna skulle lära sig om de olika högkulturerna. Jag och Calle spelade in filmer som eleverna skulle utgå ifrån, och några av de andra lärarna var statister. I en av filmerna var det upplopp till exempel. Det viktiga var ju att dramatisera själva situationen och att det skulle vara lite kreativt och inspirerande; vad händer om slavarna gör uppror? Det är ju inte samma sak om man läser om det i en bok.

De digitala verktygen som användes i undervisningen var främst Google Drive och Youtube. IKT gjorde att det blev ett flöde i arbetet, menar Marlene Halvarsson:

– Vi kunde gå in och titta direkt på en elevs arbete och därför gick det mycket snabbare att se vilka elever som behövde feedback just då. Eleverna tycker att det är roligare också, och allt fanns i deras datorer närhelst de ville komma åt det, det finns inga papper att hålla reda på. Och om det var elever som var hemma för att de var sjuka kunde de hålla samma takt som de andra.

– När det gäller svenskan så skulle eleverna hitta information och sen sammanställa den och göra en plansch, och därefter ha en muntlig redovisning i klassen, som jag bedömde. Det skrivande som jag bedömde var de digitala loggböckerna i Google Drive. I efterhand tycker jag att det hade varit bra att bedöma förmågan att diskutera också, om man vill det så kan man ju spela in gruppernas diskussioner.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi nådde själva syftet att eleverna skulle bli bra på förmågorna i respektive ämnen. Ett annat resultat var att när eleverna fick jobba i ett projekt i bägge ämnena märktes det att de tyckte att det var roligt, de fick mer tid och kunde djupdyka i ämnet. Många gånger var jag och Calle i klassrummet tillsammans i klassrummet och det var absolut en fördel, vi kunde diskutera mycket och det har gjort att vi har utvecklats mycket.

– Det var lärorikt och skönt att bolla med en kollega kring samma projekt, och kunna diskutera tillsammans hur man tänker. Vi diskuterade mycket kring bedömning och betygsättning, och det är ju bra eftersom det nya betygssystemet har införts.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi brukar diskutera i våra ämnesgrupper på skolan och sprida goda idéer både i skolan och i övriga skolor i Nacka. Utvecklingsartikeln finns på nätet och det är bra att fler kan gå in och läsa om arbetet.

– Jag och Calle har samarbetat på ett bra sätt tillsammans och det är viktigt att hitta bra kollegor att jobba med. Lärares inställning borde egentligen vara att man inte ska sitta på sin kammare, utan i nya läroplanen uppmuntras det att man samarbetar med kollegor. Det ser nog olika ut på skolor, men i vår skola har vi blivit pushade från ledningen att jobba ämnesöverskridande så mycket som det går.

– Jag tror att man dels behöver uppmuntras av skolledningen och dels ges förutsättningarna för att arbeta ämnesöverskridande – sen är det bara upp till en själv vad man gör av det.

Moa Duvarci Engman

*Storyline är en metod som innebär att läraren förbereder en ramberättelse i tid och rum, där man placerar eleven i en roll, exempelvis ”en hantverkare i forna Egypten”. Sedan drivs berättelsen framåt av olika händelser som läraren eller gruppen tillsammans bestämmer. Metoden gör att eleverna måste sätta sig in i dessa fiktiva situationer och fundera på vad konsekvenserna kan bli.

Carl Emanuelsson är lärare i samhällsorienterande ämnen i åk 6-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: carl.emanuelsson@nacka.se

Marlene Halvarsson är lärare i svenska och engelska i åk 6-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: marlene.halvarsson@nacka.se

Sidan publicerades 2014-03-04 10:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

Att arbeta med IKT i SO

Läraren Sabina Zetterberg gjorde SO-undervisningen intressantare för sina elever genom att lägga ut elevuppgifter i form av filmklipp på en blogg. "Eleverna började jobba spontant utan att jag behövde starta upp dem. Det var en kreativ och positiv stämning när man kom in i klassrummet", säger hon.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Elever i Kristinehamn får läsförmågan testad med AI

I höst ska alla elever från årskurs ett till fyra i Kristinehamn få sin läsförmåga testad med hjälp av artificiell intelligens.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.

Sure Start centres ‘big benefit’ but face cuts

Sure Start centres, aimed at improving early years health and education in England, brought ”big benefits for children’s health”, researchers say.