Att arbeta med argumenterande text

Artikel nr 9 2012: Argumentera mera! Hur kan undervisningen i argumenterande text förändras och förbättras på högstadiet och gymnasiet?

Jonas Wolbe, Anna-Lena Ebenstål, Klara Grede, Inga-Lill Mårtensson. Johan Fröcklin saknas på bilden.

Artikelförfattarna Jonas Wolbe, Anna-Lena Ebenstål, Klara Grede, Inga-Lill Mårtensson. Johan Fröcklin saknas på bilden.

Att skriva argumenterande text kan vara svårt för eleverna. Fem lärare gick samman i ett forskningsnätverk och skräddarsydde en lektionsserie som underlättade elevernas inlärning.
– Eleverna blev väldigt diskussionslystna, säger högstadieläraren Anna-Lena Ebenstål.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi är fyra svensklärare på högstadiet, och en på gymnasiet, som sedan 2010 har jobbat i ett ämnesdidaktiskt forskningsnätverk där lärare får möjlighet att göra klassrumsforskning. Arbetet blev klart i början av det här året. Vi skrev en rapport men ville sprida materialet. Vi fick en förfrågan från Skolporten och arbetade då om rapporten till en utvecklingsartikel.

Vad handlar artikeln om?

– I forskningsnätverket ville vi jobba med elevernas skrivande och beslutade oss för att fokusera på argumenterande text, en texttyp som är svår för eleverna. Den är inte berättande, har svårare ordval och en stringent uppbyggnad. Den brukar också förekomma som provämne på nationella proven. Eleverna har nytta av texttypen i andra ämnen och för att kunna delta i samhällsdebatten.

– Vi analyserade vad det är som är svårt med debatterande text och vad eleverna missar. Några av oss hade erfarenheter från att arbeta med cirkelmodellen. Vi skräddarsydde en lektionsserie tillsammans som vi kontinuerligt analyserade, provade och förbättrade för att utveckla elevernas inlärning.

– Arbetet har också haft inslag av lesson study då vi filmade ett av lektionstillfällena, som vi analyserade. Arbetet pågick i ett och ett halvt år. Sista halvåret samanställde vi materialet.

Vad har ni sett för resultat?

– Arbetssättet har många interaktiva moment. Det var väldigt uppskattat av eleverna, att få höra vad andra kompisar tycker och att stöta och blöta sina egna förslag. Det blev en positiv upplevelse för eleverna, vilket vi kunde läsa i deras loggböcker.

– I slutfasen producerade eleverna en egen debattartikel. Vi kunde se att de fått till en tydlig debattartikel oavsett årskurs. Både tesen och argumentationen blev tydligare som resultat av lektionerna. Vi upptäckte att eleverna ville börja debattera ämnet direkt, medan vi lärare mer ville styra in arbetet på formen och hur texten var uppbyggd. Om vi skulle göra om arbetet skulle eleverna få mer tid att diskutera själva ämnet inför skrivandet.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Alla fem lärare har fortsatt att arbeta på det här sätet, i cirkelmodellen, även om vi inte arbetar på samma skola. Att låta det ta tid innan eleverna får skriva texten individuellt är ett framgångsrecept. Fler elever får en tydligare bild av vad som förväntas av dem för att klara av uppgiften och mer stöttning hur de kan bygga upp egna texter. De skrev även en debattartikel tillsammans i klassen, som kunde användas som mall för den individuella texten.

– Att varje fredag eftermiddag i över ett år få träffa lärare från andra skolor för att prata om vad vi gjort var professionsutvecklande och väldigt givande. Att forska på arbetstid är mycket positivt.

Hur för ni arbetet vidare på era arbetsplatser?

– Vi är tre kollegor från samma skola som har fått berätta om forskningsarbetet för all personal på skolan. Vi har implementerat att arbeta efter cirkelmodellen i alla ämnesgrupper så den börjar bli rätt etablerad. Vårt material, i form av lektionsupplägg och loggboksanteckningar, hålls levande genom att finnas tillgängligt för alla svensklärare på skolan att ta del av.

Text: Gunilla Nordin

Anna-Lena Ebenstål är lärare i svenska och bild för år 7-9 på Sturebyskolan samt lärarcoach vid Utbildningsförvaltningen i Stockholm.
E-post: anna-lena.ebenstal@stockholm.se

Johan Fröcklin är lärare i svenska och engelska för år 7-9 samt lärarcoach i Södertälje kommun.

Klara Grede är lärare i svenska på S:t Eriks gymnasium i Stockholm.

Inga-Lill Mårtensson är lärare i svenska och franska på Högalidsskolan i Stockholm.

Jonas Wolbe är lärare i svenska och So för år 6 – 9 på Sturebyskolan i Stockholm.

Sidan publicerades 2012-11-29 12:14 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-01-10 11:53 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Framgångar med utomhuspedagogik i högstadiet

Att lära sig saker utomhus kan förbättra kunskaperna för eleverna. Det visar en ny avhandling. – Elevernas intresse, engagemang och glädje var positiva aspekter. Innan projektet trodde lärarna att de inte skulle få med sig eleverna, säger Emilia Fägerstam.

Engelska sänker motivationen att lära fler språk

Att använda engelska som ett stöd i studierna av ett tredje språk försvårar inlärningen av det nya språket. Jämförelsen med engelskan kan göra att eleverna tappar motivationen, säger Alastair Henry som skrivit avhandlingen L3 motivation.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer