Hoppa till sidinnehåll
Bedömning

Att arbeta med argumenterande text

Publicerad:2012-11-29
Uppdaterad:2013-01-10
John Miller
Skribent:John Miller

Artikel nr 9 2012: Argumentera mera! Hur kan undervisningen i argumenterande text förändras och förbättras på högstadiet och gymnasiet?

Jonas Wolbe, Anna-Lena Ebenstål, Klara Grede, Inga-Lill Mårtensson. Johan Fröcklin saknas på bilden.
Artikelförfattarna Jonas Wolbe, Anna-Lena Ebenstål, Klara Grede, Inga-Lill Mårtensson. Johan Fröcklin saknas på bilden.

Att skriva argumenterande text kan vara svårt för eleverna. Fem lärare gick samman i ett forskningsnätverk och skräddarsydde en lektionsserie som underlättade elevernas inlärning.
– Eleverna blev väldigt diskussionslystna, säger högstadieläraren Anna-Lena Ebenstål.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi är fyra svensklärare på högstadiet, och en på gymnasiet, som sedan 2010 har jobbat i ett ämnesdidaktiskt forskningsnätverk där lärare får möjlighet att göra klassrumsforskning. Arbetet blev klart i början av det här året. Vi skrev en rapport men ville sprida materialet. Vi fick en förfrågan från Skolporten och arbetade då om rapporten till en utvecklingsartikel.

Vad handlar artikeln om?

– I forskningsnätverket ville vi jobba med elevernas skrivande och beslutade oss för att fokusera på argumenterande text, en texttyp som är svår för eleverna. Den är inte berättande, har svårare ordval och en stringent uppbyggnad. Den brukar också förekomma som provämne på nationella proven. Eleverna har nytta av texttypen i andra ämnen och för att kunna delta i samhällsdebatten.

– Vi analyserade vad det är som är svårt med debatterande text och vad eleverna missar. Några av oss hade erfarenheter från att arbeta med cirkelmodellen. Vi skräddarsydde en lektionsserie tillsammans som vi kontinuerligt analyserade, provade och förbättrade för att utveckla elevernas inlärning.

– Arbetet har också haft inslag av lesson study då vi filmade ett av lektionstillfällena, som vi analyserade. Arbetet pågick i ett och ett halvt år. Sista halvåret samanställde vi materialet.

Vad har ni sett för resultat?

– Arbetssättet har många interaktiva moment. Det var väldigt uppskattat av eleverna, att få höra vad andra kompisar tycker och att stöta och blöta sina egna förslag. Det blev en positiv upplevelse för eleverna, vilket vi kunde läsa i deras loggböcker.

– I slutfasen producerade eleverna en egen debattartikel. Vi kunde se att de fått till en tydlig debattartikel oavsett årskurs. Både tesen och argumentationen blev tydligare som resultat av lektionerna. Vi upptäckte att eleverna ville börja debattera ämnet direkt, medan vi lärare mer ville styra in arbetet på formen och hur texten var uppbyggd. Om vi skulle göra om arbetet skulle eleverna få mer tid att diskutera själva ämnet inför skrivandet.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Alla fem lärare har fortsatt att arbeta på det här sätet, i cirkelmodellen, även om vi inte arbetar på samma skola. Att låta det ta tid innan eleverna får skriva texten individuellt är ett framgångsrecept. Fler elever får en tydligare bild av vad som förväntas av dem för att klara av uppgiften och mer stöttning hur de kan bygga upp egna texter. De skrev även en debattartikel tillsammans i klassen, som kunde användas som mall för den individuella texten.

– Att varje fredag eftermiddag i över ett år få träffa lärare från andra skolor för att prata om vad vi gjort var professionsutvecklande och väldigt givande. Att forska på arbetstid är mycket positivt.

Hur för ni arbetet vidare på era arbetsplatser?

– Vi är tre kollegor från samma skola som har fått berätta om forskningsarbetet för all personal på skolan. Vi har implementerat att arbeta efter cirkelmodellen i alla ämnesgrupper så den börjar bli rätt etablerad. Vårt material, i form av lektionsupplägg och loggboksanteckningar, hålls levande genom att finnas tillgängligt för alla svensklärare på skolan att ta del av.

Text: Gunilla Nordin

Anna-Lena Ebenstål är lärare i svenska och bild för år 7-9 på Sturebyskolan samt lärarcoach vid Utbildningsförvaltningen i Stockholm.
E-post: anna-lena.ebenstal@stockholm.se

Johan Fröcklin är lärare i svenska och engelska för år 7-9 samt lärarcoach i Södertälje kommun.

Klara Grede är lärare i svenska på S:t Eriks gymnasium i Stockholm.

Inga-Lill Mårtensson är lärare i svenska och franska på Högalidsskolan i Stockholm.

Jonas Wolbe är lärare i svenska och So för år 6 – 9 på Sturebyskolan i Stockholm.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev