Att arbeta med IKT i SO

Artikel nr 10 2012: Vi reser genom Sverige – Att arbeta med IKT i SO

Sabina Zetterberg

Sabina Zetterberg har skrivit en utvecklingsartikel om IKT i SO.

SO-läraren Sabina Zetterberg hade kört fast i sin undervisning. För att variera sig och göra eleverna mer delaktiga började hon lägga ut elevuppgifter i form av filmklipp på en blogg. Det gjorde undervisningen roligare och klassen mer engagerad.

Varför ville du skriva en artikel?

– Jag kände att jag behövde utveckla min undervisning eftersom jag hade fastnat i det traditionella sättet att läsa varje landskap för sig. Jag ville visa att man på ett enkelt sätt kan variera sin undervisning för att få den roligare. Jag ville också skapa ett elevaktivt arbetssätt där eleverna själva är delaktiga och arbetar med moderna hjälpmedel. Dessutom ville jag fånga upp de elever som behöver en annan infallsvinkel för att tycka att skolämnet är roligt.

Vad handlar artikeln om?

– Hur man med hjälp av moderna medier kan skapa en varierande undervisning. I artikeln skriver jag om hur vi med hjälp av en blogg lägger upp filmklipp som innehåller uppdrag och frågeställningar som eleverna ska söka lösningar på.

Vad har du sett för resultat?

– Jag tycker att klassen blev mer engagerad och att arbetsklimatet förbättrades. Eleverna började jobba spontant utan att jag behövde starta upp dem. Det var en kreativ och positiv stämning när man kom in i klassrummet.

– När någon körde fast i en teknik- eller kunskapsfråga var det alltid någon annan elev som kunde hjälpa sin klasskompis att komma vidare. Det var inte ovanligt att en elev som var svag i traditionella skolämnen hade lösningar på tekniska problem. Jag märkte att den eleven blev lugnare och att självkänsla växte när elevens hjälp efterfrågades. Det är alltid viktigt att känna att man är bra på något, speciellt om man har svårt för ett skolämne.

– Projektet gav möjlighet att diskutera etik, plagiat och upphovsrätt. Det var inte något jag hade planerat när vi startade upp arbetet, men det visade sig nödvändigt under arbetets gång.

– För mig som lärare gav projektet möjlighet att praktiskt omsätta de tankar och teorier jag fått när jag läst litteratur inom området.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag söker hela tiden nya arbetssätt för att skapa en varierande undervisning. Det här var inget magiskt, men ett intressant sätt att visa hur man kan arbeta annorlunda. I fortsättningen vill jag väva in fler ämnen i projekten för att få möjlighet att nå fler av läroplansmålen via arbetet med IT.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Under arbetets gång höll jag hela tiden arbetslaget uppdaterat om hur det gick och de plockade delar som passade dem i deras undervisning. En gång per månad träffas hela skolans personal. De mötena inleds alltid med att vi informerar varandra om intressanta projekt som vi arbetar med i klasserna. Jag kommer att berätta om mitt projekt efter föräldraledigheten. Också på Kvalitetsdagen, då Fjädern-priset delas ut, kommer jag att berätta om projektet.

Gunilla Nordin

Sabina Zetterberg är utbildad grundskollärare 1-7 i svenska, samhällsvetenskapliga ämnen, bild och matematik. Hon arbetar på Igelboda skola i Nacka.

Sidan publicerades 2013-01-17 14:22 av John Miller


Relaterat

Undersökande arbetssätt i NO

Elever behöver få hjälp med att se målet med det praktiska arbetet i grundskolans NO-undervisning, och de ska kunna delta i aktiviteten med sina egna erfarenheter och med sitt eget språk, menar forskaren Annie-Maj Johansson.

Filmskapande i matten

Med hjälp av Youtube gör Åsa Girgensohn matematiken lättare att förstå för eleverna. I en utvecklingsartikel berättar hon om sina erfarenheter i klassrummet.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.