Ordspråk utvecklar elevernas språk och känslor

Artikel 2 2009: Att arbeta med ordspråk

Ulrika Hansén

Ulrika Hansén har skrivit ett läromedel om att arbeta med ordspråk.

Lågstadieläraren Ulrika Hansén skrev en utvecklingsartikel om ordspråk i skolan som publicerades på Skolportens hemsida. Nu har hennes arbete plockats upp av den finske hjärnforskaren Matti Bergström – och ska också bli ett läromedel.

Ulrika Hanséns utvecklingsartikel ”Att arbeta med ordspråk” handlar om att använda ordspråk som verktyg för att träna upp elevernas värderingsförmåga. Efter publiceringen av artikeln år 2009 på Skolporten.se har över 5 000 personer läst artikeln på nätet, och Ulrika Hansén har fått ett stort gensvar:

– Jag får privata mejl som värmer väldigt mycket, från allt från fritidspedagoger till gymnasielärare som har använt arbetssättet med sina elever. ”Det här är ett verktyg som hjälper eleverna till ett rikt och utvecklat språk” skrev en speciallärare, och flera har skrivit att det är ett verktyg man kan anpassa efter årskurs, berättar Ulrika Hansén, som arbetar som lågstadielärare på Boo Gårds skola i Nacka kommun.

Hon har fått föreläsa om arbetssättet för både lärarstudenter och svensklärare.

Den finske hjärnforskaren Matti Bergström har också hört av sig och tackat henne för hennes arbete, något som känns extra roligt för Ulrika Hansén eftersom hon själv lutat sig mot hans forskning om värderingsförmågan i sitt arbete.

– Jag fick ett jättefint mejl där han skrev att han refererar till min utvecklingsartikel i sin nya bok om den tredje hjärnan, barnhjärnan, vilket gjorde mig väldigt glad och var den finaste av bekräftelser för mig, säger hon.

Det hela startade med att en av Ulrika Hanséns elever inte ville komma in efter rasten eftersom hon hade gråtit och inte ville att de andra skulle se det. Då använde sig Ulrika Hansén av ordspråket ”gråten är själens tvättmaskin” för att eleven skulle förstå att det kanske inte var så farligt att gråta, och att det kunde kännas bättre efteråt.

– Det gav henne tröst, perspektiv och hjälp att hantera sin sorg.

Att använda just ordspråk passar väldigt bra i skolan, det blir som en ny känslomässig plattform att mötas på för diskussioner om rätt och fel, menar Ulrika Hansén. Hon har bland annat låtit elever rita och skriva utifrån ordspråk, och också redovisa inför varandra.

– Det är då nya möten uppstår, när man får ta del av andras tankegångar.

Ordspråksarbetet täcker flera delar i läroplanen, Lgr11, konstaterar Ulrika Hansén, bland annat värdegrunden, normer och värden, samt svenska. Det utvecklar läsförståelsen och barnen får träna på att tala, lyssna och samtala. Det tränar också barnens egen värderingsförmåga, att veta vad som är rätt och fel, menar hon.

Varför tror du att ditt arbete uppmärksammats så positivt?

– Därför att det här är ett arbetssätt som går via känslor, och det är något som barn kan relatera till. Det man lär sig via känslor är bestående kunskap. Fortfarande kommer det elever till mig och berättar hur de använder ordspråk nästan varje dag sinsemellan. Som ”ett gott samvete är bästa huvudkudden”, det skapas ett lätt sätt att prata om saker utan att peka finger.

En elevs teckning om ordspråket "ett gott samvete är bästa huvudkudden".

En elevs teckning om ordspråket ”ett gott samvete är bästa huvudkudden”.

Ulrika Hansén berättar om en äldre kille som hon tidigare haft som elev, som tröstade ett yngre barn på skolgården.

– Han var en tuffing, men han sa till knatten: ”Nu ska du gråta klart, för när du gråtit klart känns det bättre sen, för gråten är själens tvättmaskin”.

Enligt Matti Bergström grundläggs värderingsförmågan upp till 12 års ålder och därför är det extra viktigt att tala om moral och etik i de yngre åldrarna, men Ulrika Hansén tycker att det ofta saknas verktyg i skolan för att utveckla just värderingsförmågan.

– Det står i Lgr11 att vi ska jobba med värderingar, och det här ett lättanvänt och lustfyllt arbetssätt för det som alla kan vara med på. Samtidigt utvecklas den viktiga värderingsförmågan, som är en förmåga som måste tränas – den kan inte läras in som kunskap.

Nu ska hennes arbete bli ett läromedel, en elevbok för år 3 samt för år 4, bägge med lärarhandledning.

– I och med att artikeln har fått så stor spridning känner jag att jag faktiskt kan påverka, eftersom jag genom den kunnat ge andra lärare tillgång till arbetssättet, säger Ulrika Hansén.

Moa Duvarci Engman

Sidan publicerades 2009-02-09 13:52 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-02-05 13:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Arbetet med gruppen gav resultat

När läraren Charlotte Fogelklou fick en ny klass, en årskurs 1, testades hon på alla möjliga sätt och fick veta att hon hade fått värsta klassen på skolan. I sin utvecklingsartikel berättar Charlotte Fogelklou om arbetet att tillsammans med eleverna istället skapa "världens bästa klass".

Leken i fokus på fritids

Per Wetterblads utvecklingsartikel handlar om lekens betydelse för lärandet. "Fritids behöver lyfta sig och bli bättre på att föra fram de fritidspedagogiska lärprocesserna och lekens betydelse för lärandet", säger han.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Resa på schemat ökar motivation

Kan en studieresa sista året i gymnasiet förbättra studietrötta elevers sviktande motivation? Absolut, säger gymnasielärarna Jenny Segerberg och Kari Mailniemi, som knöt ämneskurser och gymnasiearbetet till resan, och tog med sig eleverna till Uganda.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Musikprojektet ökade elevernas känsla av sammanhang

Musikläraren Anders Kedhammar har dokumenterat sitt utvecklingsarbete om hälsofrämjande skolutveckling - ett projekt som syftade till att minska elevernas stress och förbättra gemenskapen. I formen av ett musikprojekt fick eleverna en utökad känsla av mening och sammanhang i skolan.

Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka, startade i sin klass.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Böcker viktigt även för de allra yngsta

Hur kan man arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen i förskolan? Förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson visar i sitt projekt hur viktigt det är att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Först med försterektorer

Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.

Får flickor och pojkar likvärdigt stöd i skolan?

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Forskare: Synen på barns kroppar har förändrats i förskolan

Det pratas för lite på lärarutbildningen om vilken kroppskontakt pedagoger får ha med barn på förskolan. Det anser nyutexaminerade förskollärare som intervjuats i forskningsprojektet ”Beröring i förskolan – omsorg eller fara?”.

Vad gör kanadensiska skolor så framgångsrika?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats