Ordspråk utvecklar elevernas språk och känslor

Artikel 2 2009: Att arbeta med ordspråk

Ulrika Hansén

Ulrika Hansén har skrivit ett läromedel om att arbeta med ordspråk.

Lågstadieläraren Ulrika Hansén skrev en utvecklingsartikel om ordspråk i skolan som publicerades på Skolportens hemsida. Nu har hennes arbete plockats upp av den finske hjärnforskaren Matti Bergström – och ska också bli ett läromedel.

Ulrika Hanséns utvecklingsartikel ”Att arbeta med ordspråk” handlar om att använda ordspråk som verktyg för att träna upp elevernas värderingsförmåga. Efter publiceringen av artikeln år 2009 på Skolporten.se har över 5 000 personer läst artikeln på nätet, och Ulrika Hansén har fått ett stort gensvar:

– Jag får privata mejl som värmer väldigt mycket, från allt från fritidspedagoger till gymnasielärare som har använt arbetssättet med sina elever. ”Det här är ett verktyg som hjälper eleverna till ett rikt och utvecklat språk” skrev en speciallärare, och flera har skrivit att det är ett verktyg man kan anpassa efter årskurs, berättar Ulrika Hansén, som arbetar som lågstadielärare på Boo Gårds skola i Nacka kommun.

Hon har fått föreläsa om arbetssättet för både lärarstudenter och svensklärare.

Den finske hjärnforskaren Matti Bergström har också hört av sig och tackat henne för hennes arbete, något som känns extra roligt för Ulrika Hansén eftersom hon själv lutat sig mot hans forskning om värderingsförmågan i sitt arbete.

– Jag fick ett jättefint mejl där han skrev att han refererar till min utvecklingsartikel i sin nya bok om den tredje hjärnan, barnhjärnan, vilket gjorde mig väldigt glad och var den finaste av bekräftelser för mig, säger hon.

Det hela startade med att en av Ulrika Hanséns elever inte ville komma in efter rasten eftersom hon hade gråtit och inte ville att de andra skulle se det. Då använde sig Ulrika Hansén av ordspråket ”gråten är själens tvättmaskin” för att eleven skulle förstå att det kanske inte var så farligt att gråta, och att det kunde kännas bättre efteråt.

– Det gav henne tröst, perspektiv och hjälp att hantera sin sorg.

Att använda just ordspråk passar väldigt bra i skolan, det blir som en ny känslomässig plattform att mötas på för diskussioner om rätt och fel, menar Ulrika Hansén. Hon har bland annat låtit elever rita och skriva utifrån ordspråk, och också redovisa inför varandra.

– Det är då nya möten uppstår, när man får ta del av andras tankegångar.

Ordspråksarbetet täcker flera delar i läroplanen, Lgr11, konstaterar Ulrika Hansén, bland annat värdegrunden, normer och värden, samt svenska. Det utvecklar läsförståelsen och barnen får träna på att tala, lyssna och samtala. Det tränar också barnens egen värderingsförmåga, att veta vad som är rätt och fel, menar hon.

Varför tror du att ditt arbete uppmärksammats så positivt?

– Därför att det här är ett arbetssätt som går via känslor, och det är något som barn kan relatera till. Det man lär sig via känslor är bestående kunskap. Fortfarande kommer det elever till mig och berättar hur de använder ordspråk nästan varje dag sinsemellan. Som ”ett gott samvete är bästa huvudkudden”, det skapas ett lätt sätt att prata om saker utan att peka finger.

En elevs teckning om ordspråket "ett gott samvete är bästa huvudkudden".

En elevs teckning om ordspråket ”ett gott samvete är bästa huvudkudden”.

Ulrika Hansén berättar om en äldre kille som hon tidigare haft som elev, som tröstade ett yngre barn på skolgården.

– Han var en tuffing, men han sa till knatten: ”Nu ska du gråta klart, för när du gråtit klart känns det bättre sen, för gråten är själens tvättmaskin”.

Enligt Matti Bergström grundläggs värderingsförmågan upp till 12 års ålder och därför är det extra viktigt att tala om moral och etik i de yngre åldrarna, men Ulrika Hansén tycker att det ofta saknas verktyg i skolan för att utveckla just värderingsförmågan.

– Det står i Lgr11 att vi ska jobba med värderingar, och det här ett lättanvänt och lustfyllt arbetssätt för det som alla kan vara med på. Samtidigt utvecklas den viktiga värderingsförmågan, som är en förmåga som måste tränas – den kan inte läras in som kunskap.

Nu ska hennes arbete bli ett läromedel, en elevbok för år 3 samt för år 4, bägge med lärarhandledning.

– I och med att artikeln har fått så stor spridning känner jag att jag faktiskt kan påverka, eftersom jag genom den kunnat ge andra lärare tillgång till arbetssättet, säger Ulrika Hansén.

Moa Duvarci Engman

Sidan publicerades 2009-02-09 13:52 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-02-05 13:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Arbetet med gruppen gav resultat

När läraren Charlotte Fogelklou fick en ny klass, en årskurs 1, testades hon på alla möjliga sätt och fick veta att hon hade fått värsta klassen på skolan. I sin utvecklingsartikel berättar Charlotte Fogelklou om arbetet att tillsammans med eleverna istället skapa "världens bästa klass".

Leken i fokus på fritids

Per Wetterblads utvecklingsartikel handlar om lekens betydelse för lärandet. "Fritids behöver lyfta sig och bli bättre på att föra fram de fritidspedagogiska lärprocesserna och lekens betydelse för lärandet", säger han.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer