Ordspråk utvecklar elevernas språk och känslor

Artikel 2 2009: Att arbeta med ordspråk

Ulrika Hansén

Ulrika Hansén har skrivit ett läromedel om att arbeta med ordspråk.

Lågstadieläraren Ulrika Hansén skrev en utvecklingsartikel om ordspråk i skolan som publicerades på Skolportens hemsida. Nu har hennes arbete plockats upp av den finske hjärnforskaren Matti Bergström – och ska också bli ett läromedel.

Ulrika Hanséns utvecklingsartikel ”Att arbeta med ordspråk” handlar om att använda ordspråk som verktyg för att träna upp elevernas värderingsförmåga. Efter publiceringen av artikeln år 2009 på Skolporten.se har över 5 000 personer läst artikeln på nätet, och Ulrika Hansén har fått ett stort gensvar:

– Jag får privata mejl som värmer väldigt mycket, från allt från fritidspedagoger till gymnasielärare som har använt arbetssättet med sina elever. ”Det här är ett verktyg som hjälper eleverna till ett rikt och utvecklat språk” skrev en speciallärare, och flera har skrivit att det är ett verktyg man kan anpassa efter årskurs, berättar Ulrika Hansén, som arbetar som lågstadielärare på Boo Gårds skola i Nacka kommun.

Hon har fått föreläsa om arbetssättet för både lärarstudenter och svensklärare.

Den finske hjärnforskaren Matti Bergström har också hört av sig och tackat henne för hennes arbete, något som känns extra roligt för Ulrika Hansén eftersom hon själv lutat sig mot hans forskning om värderingsförmågan i sitt arbete.

– Jag fick ett jättefint mejl där han skrev att han refererar till min utvecklingsartikel i sin nya bok om den tredje hjärnan, barnhjärnan, vilket gjorde mig väldigt glad och var den finaste av bekräftelser för mig, säger hon.

Det hela startade med att en av Ulrika Hanséns elever inte ville komma in efter rasten eftersom hon hade gråtit och inte ville att de andra skulle se det. Då använde sig Ulrika Hansén av ordspråket ”gråten är själens tvättmaskin” för att eleven skulle förstå att det kanske inte var så farligt att gråta, och att det kunde kännas bättre efteråt.

– Det gav henne tröst, perspektiv och hjälp att hantera sin sorg.

Att använda just ordspråk passar väldigt bra i skolan, det blir som en ny känslomässig plattform att mötas på för diskussioner om rätt och fel, menar Ulrika Hansén. Hon har bland annat låtit elever rita och skriva utifrån ordspråk, och också redovisa inför varandra.

– Det är då nya möten uppstår, när man får ta del av andras tankegångar.

Ordspråksarbetet täcker flera delar i läroplanen, Lgr11, konstaterar Ulrika Hansén, bland annat värdegrunden, normer och värden, samt svenska. Det utvecklar läsförståelsen och barnen får träna på att tala, lyssna och samtala. Det tränar också barnens egen värderingsförmåga, att veta vad som är rätt och fel, menar hon.

Varför tror du att ditt arbete uppmärksammats så positivt?

– Därför att det här är ett arbetssätt som går via känslor, och det är något som barn kan relatera till. Det man lär sig via känslor är bestående kunskap. Fortfarande kommer det elever till mig och berättar hur de använder ordspråk nästan varje dag sinsemellan. Som ”ett gott samvete är bästa huvudkudden”, det skapas ett lätt sätt att prata om saker utan att peka finger.

En elevs teckning om ordspråket "ett gott samvete är bästa huvudkudden".

En elevs teckning om ordspråket ”ett gott samvete är bästa huvudkudden”.

Ulrika Hansén berättar om en äldre kille som hon tidigare haft som elev, som tröstade ett yngre barn på skolgården.

– Han var en tuffing, men han sa till knatten: ”Nu ska du gråta klart, för när du gråtit klart känns det bättre sen, för gråten är själens tvättmaskin”.

Enligt Matti Bergström grundläggs värderingsförmågan upp till 12 års ålder och därför är det extra viktigt att tala om moral och etik i de yngre åldrarna, men Ulrika Hansén tycker att det ofta saknas verktyg i skolan för att utveckla just värderingsförmågan.

– Det står i Lgr11 att vi ska jobba med värderingar, och det här ett lättanvänt och lustfyllt arbetssätt för det som alla kan vara med på. Samtidigt utvecklas den viktiga värderingsförmågan, som är en förmåga som måste tränas – den kan inte läras in som kunskap.

Nu ska hennes arbete bli ett läromedel, en elevbok för år 3 samt för år 4, bägge med lärarhandledning.

– I och med att artikeln har fått så stor spridning känner jag att jag faktiskt kan påverka, eftersom jag genom den kunnat ge andra lärare tillgång till arbetssättet, säger Ulrika Hansén.

Moa Duvarci Engman

Sidan publicerades 2009-02-09 13:52 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2014-02-05 13:56 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Arbetet med gruppen gav resultat

När läraren Charlotte Fogelklou fick en ny klass, en årskurs 1, testades hon på alla möjliga sätt och fick veta att hon hade fått värsta klassen på skolan. I sin utvecklingsartikel berättar Charlotte Fogelklou om arbetet att tillsammans med eleverna istället skapa "världens bästa klass".

Leken i fokus på fritids

Per Wetterblads utvecklingsartikel handlar om lekens betydelse för lärandet. "Fritids behöver lyfta sig och bli bättre på att föra fram de fritidspedagogiska lärprocesserna och lekens betydelse för lärandet", säger han.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

4,3 miljoner kronor till forskning om asylsökande ungdomar och hälsoundervisning i skolan

Hur kan skolan förbättra hälsoundervisningen för nyanlända ungdomar – en grupp där idén om hälsa kan upplevas som oklar och problematisk. Det ska Örebroforskaren Valeria Varea studera efter att ha fått 4,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.

Rapport om barn, böcker och delaktighet

Hallå där, Lena O Magnusson, forskare och författare till rapporten ”Barn, böcker, delaktighet­ och inflytande”, om ett bokstartsprojekt i Gävleborg.