Att vara snäll mot någon annan och snäll mot sig själv

Artikel nr 6 2012: Att vara snäll mot någon annan och snäll mot sig själv – En aktionsforskningsstudie om samspel i förskolans aktiviteter

Christine Lagesson och Zandra Nilsson har skrivit en utvecklingsartikel om samspel i förskolan.

Syftet med studien är att belysa samspel i förskolans aktiviteter. Att främja samspel är ett sätt att öka förståelsen för andra. Vår aktionsforskning innebar att initiera och observera samarbetsövningar tillsammans med barn och pedagoger på en förskola. Resultatet visar att gruppen kan stärkas genom att olikheterna används som resurser och möjligheter. För att barnen ska utveckla denna förmåga behöver de lära känna flera olikheter. Resultatet visar också att barn som är nya i gruppen stärks av samarbetsövningarna, då de tidigare inte haft en given roll i gruppen. Genom studien har vi blivit medvetna om gruppens betydelse för acceptansen av individers olikheter.

Christine Lagesson är utbildad tidigarelärare (förskola-åk5) och arbetar idag som förskollärare på Laxöns förskola i Halmstad kommun. E-post: christine.lagesson@utb.halmstad.se

Zandra Nilsson är utbildad tidigarelärare (förskola-åk5) och arbetar idag som förskollärare på Kärlekens förskola i Halmstad kommun.
E-post: zandra.nilsson@utb.halmstad.se

Undervisning & Lärande

Sidan publicerades 2012-08-21 16:22 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-09-03 09:23 av Moa Duvarci Engman

Relaterat

Små barn blir aktiva bokläsare

Gunvor Persson och Jessica Wallin har skrivit artikeln ”Ska vi läsa en bok? Från bokprojekt till bokutgivning. Hur man kan stimulera småbarns språkutveckling”. Artikeln handlar om deras språkprojekt med de yngsta barnen på förskolan. Projektet resulterade i att barnen blev mer aktiva bokläsare och fick ett ökat intresse för bokstäver.

Utveckling

Så kan surfplattan stödja lärandet i förskolan

En surfplatta kan användas för nästan alla mål i läroplanen, till exempel de sociala, språkliga, naturvetenskapliga och skapande. Det är lätt att få lärsituationer intressanta och lustfyllda med hjälp av den, men en medveten och närvarande pedagog är förutsättningen.

Utveckling

Kön görs icke-relevant i waldorfförskolan

Sara Frödén har undersökt hur förskolan som intentionell plats kan bidra till formandet och omformandet av kön och hur detta sker i en svensk waldorfförskola. Studien visar att barnen uppmuntrades att göra samma typ av aktiviteter oavsett kön och de kategoriserades inte utifrån kön. Samtidigt var waldorfförskolan inte en könsneutral plats.

Intervju

Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.

Utveckling

Matris synliggör elevgruppens behov i fritidshemmet

En matris gör det enklare att planera fritidshemmets verksamhet utifrån elevgruppens behov. Det visar fyra fritidslärare på Vidingsjöskolan i Linköping i sin utvecklingsartikel.

Utveckling

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Utveckling

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Utveckling

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Utveckling

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Utveckling

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Utveckling

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utveckling

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Utveckling

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Utveckling

Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

När lärare får forska om sin egna frågor sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Utveckling

Egna böcker stärker barnens självkänsla

I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser. Förskollärarna Elina Hentzel och Evelina Didriksson i Nacka har skrivit en artikel om ett årslångt projekt som även involverade vårdnadshavare.

Utveckling

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och bearbetning av gemensamma skönlitterära böcker.