Bättre samtal på moderna språk med speed-dating

Artikel nummer 11/2016: Stödstrukturer för språkutveckling. Ett muntligt projekt i moderna språk

David och Cajsa-2

Självförtroendet steg hos eleverna i moderna språk när de fick träna muntlig kommunikation i form av speed-dating. Enkelt och utvecklande, konstaterar spansklärare David Aguirre Alvarado och Cajsa Hansen, lärare i franska på Myrsjöskolan i Nacka.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Dels ville vi sprida erfarenheterna av vårt samarbete vidare, dels var utvecklingsartikeln i sig ett sätt för oss att fördjupa och diskutera vårt arbete.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om en stödstruktur för muntlig framställan i moderna språk i syfte att öka självförtroendet hos eleverna. Projektet kom till efter ett samtal mellan oss lärare om elevernas svårigheter men framför allt ängslan att uttrycka sig på moderna språk och att de ofta går till Google översättning istället för att använda de kunskaper de har.

– Den stödstruktur vi utvecklat går ut på att ge eleverna verktyg för hur de kan bygga ut sina samtal. Eleverna sitter parvis mitt i mot varandra på en lång rad. En elev ställer frågor och den mitt emot svarar. På väggen bakom den som svarar sitter frågor uppsatta på ett papper. På motsatt vägg sitter stödord till svar. Poängen med detta är att eleverna inte fastnar med blicken i sina egna anteckningar utan får ögonkontakt. Frågorna är av karaktären vad heter du, var bor du och liknande. Eleven som svarar får en bild på en fiktiv person och får alltså hitta på egna svar utifrån de stödord som står på väggen. Det hela är upplagt som en speed-dating, eleverna byter plats efter en stund, likaså byts bilderna ut. Eleverna får därmed svara och fråga många gånger. Elevernas samtal spelades in på band och de fick bedöma både sig själva och sina kamrater. Projektet pågick under sex lektioner och avslutades med ett slags examination där två elever per lektion fick svara på frågor som klasskamraterna ställer. Även då finns frågor och stödord uppsatt på väggarna.

Vilka resultat har ni sett?

– Att eleverna blev mer självsäkra som målspråkstalare. En tjej utbrast helt spontant att ”oj, vad jag kan säga mycket!” Detta var också vår ambition, att få eleverna att inse att de kan mer än de tror. Upplägget är enkelt men effektivt, stödorden på väggarna innebär att eleverna bygger ut sina svar, tittar på varandra och använder gester. Genom att byta bilder får eleverna hitta på nya svar. Vi märkte också att eleverna fortsatte att använda uttryck som de tagit till sig under projektet. Även examinationerna fungerade bra, några tyckte förstås att det var obekvämt att ställa sig inför klassen och prata.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har båda infört det här i de lägre klasserna, årskurs sju och åtta och ser att det fungerar bra även där.

Hur för ni arbetet vidare på din arbetsplats?

– Utvecklingsartikeln är ju ett sätt men vi har förstås berättat för våra kollegor där några tagit efter vårt arbetssätt.

Susanne Sawander

David Aguirre Alvarado är lärare i spanska i åk 6-9 och arbetar på
Myrsjöskolan i Saltsjö-Boo.
david.aguirre@nacka.se

Cajsa Hansen är lärare i franska och svenska i åk 6-9 och arbetar på
Myrsjöskolan i Saltsjö-Boo.
cajsa.hansen@nacka.se

 

Sidan publicerades 2016-05-24 14:54 av
Sidan uppdaterades 2018-04-05 15:11 av


Relaterat

Pedagogiska planeringar utvecklar bedömning och undervisning

Ulrika Andersson har skrivit en utvecklingsartikel om sitt arbete med att utveckla sin bedömning och undervisning med hjälp av pedagogiska planeringar.

Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.