Bättre samtal på moderna språk med speed-dating

Artikel nummer 11/2016: Stödstrukturer för språkutveckling. Ett muntligt projekt i moderna språk

David och Cajsa-2

Självförtroendet steg hos eleverna i moderna språk när de fick träna muntlig kommunikation i form av speed-dating. Enkelt och utvecklande, konstaterar spansklärare David Aguirre Alvarado och Cajsa Hansen, lärare i franska på Myrsjöskolan i Nacka.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Dels ville vi sprida erfarenheterna av vårt samarbete vidare, dels var utvecklingsartikeln i sig ett sätt för oss att fördjupa och diskutera vårt arbete.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om en stödstruktur för muntlig framställan i moderna språk i syfte att öka självförtroendet hos eleverna. Projektet kom till efter ett samtal mellan oss lärare om elevernas svårigheter men framför allt ängslan att uttrycka sig på moderna språk och att de ofta går till Google översättning istället för att använda de kunskaper de har.

– Den stödstruktur vi utvecklat går ut på att ge eleverna verktyg för hur de kan bygga ut sina samtal. Eleverna sitter parvis mitt i mot varandra på en lång rad. En elev ställer frågor och den mitt emot svarar. På väggen bakom den som svarar sitter frågor uppsatta på ett papper. På motsatt vägg sitter stödord till svar. Poängen med detta är att eleverna inte fastnar med blicken i sina egna anteckningar utan får ögonkontakt. Frågorna är av karaktären vad heter du, var bor du och liknande. Eleven som svarar får en bild på en fiktiv person och får alltså hitta på egna svar utifrån de stödord som står på väggen. Det hela är upplagt som en speed-dating, eleverna byter plats efter en stund, likaså byts bilderna ut. Eleverna får därmed svara och fråga många gånger. Elevernas samtal spelades in på band och de fick bedöma både sig själva och sina kamrater. Projektet pågick under sex lektioner och avslutades med ett slags examination där två elever per lektion fick svara på frågor som klasskamraterna ställer. Även då finns frågor och stödord uppsatt på väggarna.

Vilka resultat har ni sett?

– Att eleverna blev mer självsäkra som målspråkstalare. En tjej utbrast helt spontant att ”oj, vad jag kan säga mycket!” Detta var också vår ambition, att få eleverna att inse att de kan mer än de tror. Upplägget är enkelt men effektivt, stödorden på väggarna innebär att eleverna bygger ut sina svar, tittar på varandra och använder gester. Genom att byta bilder får eleverna hitta på nya svar. Vi märkte också att eleverna fortsatte att använda uttryck som de tagit till sig under projektet. Även examinationerna fungerade bra, några tyckte förstås att det var obekvämt att ställa sig inför klassen och prata.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har båda infört det här i de lägre klasserna, årskurs sju och åtta och ser att det fungerar bra även där.

Hur för ni arbetet vidare på din arbetsplats?

– Utvecklingsartikeln är ju ett sätt men vi har förstås berättat för våra kollegor där några tagit efter vårt arbetssätt.

Susanne Sawander

David Aguirre Alvarado är lärare i spanska i åk 6-9 och arbetar på
Myrsjöskolan i Saltsjö-Boo.
david.aguirre@nacka.se

Cajsa Hansen är lärare i franska och svenska i åk 6-9 och arbetar på
Myrsjöskolan i Saltsjö-Boo.
cajsa.hansen@nacka.se

 

Sidan publicerades 2016-05-24 14:54 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-10-02 10:30 av Susanne Sawander


Relaterat

Pedagogiska planeringar utvecklar bedömning och undervisning

Ulrika Andersson har skrivit en utvecklingsartikel om sitt arbete med att utveckla sin bedömning och undervisning med hjälp av pedagogiska planeringar.

Känsla av utveckling motiverar till språkstudier

Känslan av att utvecklas och verkliga möten med människor som talar språket - detta är starka drivkrafter bakom studier av moderna språk. Erik Cardelús har forskat om vad som motiverar språkstuderande och fann bland dessa elever även en stor reslust och nyfikenhet på omvärlden .

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Böcker viktigt även för de allra yngsta

Hur kan man arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen i förskolan? Förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson visar i sitt projekt hur viktigt det är att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Metakommunikation och visuellt stöd hjälper barn med hörselnedsättning

Vilka lärandestrategier utvecklar språket för barn med hörselnedsättning? Johanna Fredman, Emma Haddadi Ederyd samt fritidspedagog Johanna Melin på Alviksskolans hörselklasser fick syn på vad som verkligen fungerar.

Bokprojektet utvecklade samarbetet mellan barnen

Jessica Fredins utvecklingsartikel handlar om en skapande språkresa på en förskola i Nacka. Inspirerade av filmen Frost skapade barnen en ljudbok med bilder och sång – och en teaterföreställning.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang

Att koppla skolämnen till aktuella samhällsfrågor ökar elevers kunskap och engagemang, visar Stina Ekmarks och Emma Söderholms artikel. I deras ämnesövergripande projekt fick en grupp elever åka till Grekland och dela ut förnödenheter till flyktingar, medan den andra delade ut mat till EU-migranter i Orminge.

Elever lär sig inte slöjdens ämnesspråk

Elever snappar inte med självklarhet upp slöjdens ämnesspråk. Och att kasta in digitala hjälpmedel, som att flippa klassrummet, hjälper inte, konstaterar språklärarna Laila Guvå och Maria Stevanovic.

Fritids bra miljö för språkutveckling

Fritidsverksamheten är en viktig miljö för barns språkutveckling, konstaterar lektor Petra Magnusson, som tillsammans med en grupp fritidspedagoger provat att under tre terminer arbeta fokuserat med kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Bättre samtal på moderna språk med speed-dating

Speed-dating visade sig vara en bra form för att få eleverna i moderna språk att utveckla sin kommunikation. Lärarna David Aguirre Alvarado och Cajsa Hansen på Myrsjöskolan i Nacka har sett sina elever bli mer självsäkra som målspråkstalare.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolforskningsinstitutets översikt: Digitala lärresurser i matematikundervisningen

Skolforskningsinstitutet har nu släppt den nya översikten Digitala lärresurser i matematikundervisningen. Rapporten kommer i två versioner, en för förskola och en för grundskola/gymnasieskola.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.