Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Leda & lära nummer 2/2021: Professionell bedömningskompetens i förskolan. Vad ska bedömas?

Maria Lindström Fogelberg.

Bedömning är fortfarande ett värdeladdat och till viss del oklart begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det är många som undersöker förskolans utbildning utifrån, men det är viktigt att även vi som arbetar inom verksamheten bidrar med våra perspektiv och att skriva en artikel är en möjlighet att bidra med det. Den här studien har också utvecklat min egen yrkesroll, det är berikande att få fördjupa sig och som rektor i förskolan hoppas jag att det kan medverka till att utveckla förskolas utbildning i enlighet med styrdokumenten.

Vad handlar artikeln om?

– Vår kommun har medverkat i Ifous forskningsprogram Flerstämmig undervisning i förskolan och jag har tittat närmare på begreppet bedömning kopplat till förskolans undervisning. Artikeln är en nulägesanalys med syfte att belysa förskollärares syn på och förståelse för professionell bedömning i förskolan. Studien bygger på fokusgruppsamtal med förskollärare kring hur de uppfattar och ser på bedömning och sambedömning i relation till förskolans undervisning.

”Det är vi inom förskolan som ska skapa bästa möjliga förutsättningar för att ge varje barn möjlighet att utvecklas och lära. Bedömningen handlar alltså om oss själva och förskolans utbildning.”

Vilka resultat har du sett?

– Resultatet visar att bedömning i förskolan fortfarande kan vara ett laddat begrepp och att det finns en osäkerhet bland förskollärare vad bedömning egentligen är och innebär. Bedömningsbegreppet har inte utvecklats i samma takt och inte parallellt med undervisningsbegreppet. Men det finns också förståelse för att bedömning är ett redskap och en nödvändighet för att kunna planera en undervisning utifrån barns behov och läroplanens mål. Begreppet sambedömning har prövats under programmet och kan vara ett verktyg som kan få fortsatt stor betydelse för vår bedömningskompetens i förskolan. Det är också bra att målen i förskolans läroplan har omformulerats till att det är förskolans verksamhet som ska bedömas, inte barnen. Det är vi inom förskolan som ska skapa bästa möjliga förutsättningar för att ge varje barn möjlighet att utvecklas och lära. Bedömningen handlar alltså om oss själva och förskolans utbildning.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Genom vår medverkan i Ifous utvecklingsprogram har vi fått pröva undervisningsupplägg utifrån olika teorier. Bedömning har haft en central del i detta arbete. Min studie belyser dock att vi behöver fortsätta arbeta parallellt med båda begreppen, bedömning och undervisning för att öka förståelsen om vad det innebär i förskolans kontext. Min intention som rektor är att fortsätta ge förutsättningar för detta även efter programmets slut.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag kommer att få möjlighet att presentera mina resultat i olika forum, bland annat på ett högre seminarium inom kommunen, för rektorer samt på en spridningskonferens senare i vår. Jag hoppas givetvis också att kunna påverka och utveckla arbetet inte minst på min egen förskoleenhet.

Maria Lindström Fogelberg är rektor i Jönköpings kommun.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-04-14 14:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-04-15 14:40 av Moa Duvarci Engman


Skolportens digitala kurser
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Mer undervisning på fritids när högre krav ställs på fritidshem

Tiden då frilek utgjorde hela eller större delen av fritidsverksamheten är förbi. Numera ska fritidshemmen innefatta mer undervisning och utbildning och vara ett komplement till det eleverna lär sig i klassrummet under skoltid. Björn Haglund, docent i barn- och ungdomsvetenskap, forskar om fritidshemmens uppdrag.

Godtycklighet i litteraturundervisningen hotar läsupplevelsen

Undervisningen av skönlitteratur på gymnasiet präglas i stor utsträckning av mätbarhet och enskilda lärares prioriteringar. Utrymmet för elevens läsupplevelse är beroende av individuella lärarinitiativ snarare än centrala styrdokument. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv vid Umeå universitet, som undersöker läsupplevelsens roll i litteraturundervisningen.

Flickors rop på hjälp

Flickor med adhd och autism osynliggörs. De får diagnos senare än ­pojkar och dålig respons när de själva söker hjälp. Psykologen Maria Bühler upprörs över deras ­långvariga psykiska lidande.

VR tar skolan till hemmasittare

Elever med psykisk ohälsa, eller har andra skäl, kan via VR få tillgång till undervisningen och en ökad känsla av närvaro på egna villkor. Både Kungsbacka och Eskilstuna kommun testar just nu att införa tekniken för att stötta elevhälsan.

”Leda klassrummet i en pandemi – ett jätteexperiment”

Det kan vara en utmaning, att äga klassrummet. Att äga det på distans är inte enklare. Att leda i klassrummet har heller inte fått den uppmärksamhet det ­förtjänar trots att det handlar om ditt hantverk som lärare. Men nu börjar det röra på sig.