Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Leda & lära nummer 2/2021: Professionell bedömningskompetens i förskolan. Vad ska bedömas?

Maria Lindström Fogelberg.

Bedömning är fortfarande ett värdeladdat och till viss del oklart begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det är många som undersöker förskolans utbildning utifrån, men det är viktigt att även vi som arbetar inom verksamheten bidrar med våra perspektiv och att skriva en artikel är en möjlighet att bidra med det. Den här studien har också utvecklat min egen yrkesroll, det är berikande att få fördjupa sig och som rektor i förskolan hoppas jag att det kan medverka till att utveckla förskolas utbildning i enlighet med styrdokumenten.

Vad handlar artikeln om?

– Vår kommun har medverkat i Ifous forskningsprogram Flerstämmig undervisning i förskolan och jag har tittat närmare på begreppet bedömning kopplat till förskolans undervisning. Artikeln är en nulägesanalys med syfte att belysa förskollärares syn på och förståelse för professionell bedömning i förskolan. Studien bygger på fokusgruppsamtal med förskollärare kring hur de uppfattar och ser på bedömning och sambedömning i relation till förskolans undervisning.

”Det är vi inom förskolan som ska skapa bästa möjliga förutsättningar för att ge varje barn möjlighet att utvecklas och lära. Bedömningen handlar alltså om oss själva och förskolans utbildning.”

Vilka resultat har du sett?

– Resultatet visar att bedömning i förskolan fortfarande kan vara ett laddat begrepp och att det finns en osäkerhet bland förskollärare vad bedömning egentligen är och innebär. Bedömningsbegreppet har inte utvecklats i samma takt och inte parallellt med undervisningsbegreppet. Men det finns också förståelse för att bedömning är ett redskap och en nödvändighet för att kunna planera en undervisning utifrån barns behov och läroplanens mål. Begreppet sambedömning har prövats under programmet och kan vara ett verktyg som kan få fortsatt stor betydelse för vår bedömningskompetens i förskolan. Det är också bra att målen i förskolans läroplan har omformulerats till att det är förskolans verksamhet som ska bedömas, inte barnen. Det är vi inom förskolan som ska skapa bästa möjliga förutsättningar för att ge varje barn möjlighet att utvecklas och lära. Bedömningen handlar alltså om oss själva och förskolans utbildning.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Genom vår medverkan i Ifous utvecklingsprogram har vi fått pröva undervisningsupplägg utifrån olika teorier. Bedömning har haft en central del i detta arbete. Min studie belyser dock att vi behöver fortsätta arbeta parallellt med båda begreppen, bedömning och undervisning för att öka förståelsen om vad det innebär i förskolans kontext. Min intention som rektor är att fortsätta ge förutsättningar för detta även efter programmets slut.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag kommer att få möjlighet att presentera mina resultat i olika forum, bland annat på ett högre seminarium inom kommunen, för rektorer samt på en spridningskonferens senare i vår. Jag hoppas givetvis också att kunna påverka och utveckla arbetet inte minst på min egen förskoleenhet.

Maria Lindström Fogelberg är rektor i Jönköpings kommun.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-04-14 14:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-04-15 14:40 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.