Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Leda & Lära nummer 5/2019: Bildprojicering som verktyg i förskolans undervisning – erfarenheter från Sjumilaskogens förskola

Jenny Henriksson är förskollärare i Bjuvs kommun.

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det var flera orsaker, dels för att jag ville dela med mig av de positiva erfarenheter vi gjort med att arbeta med bilder, dels för att förskoleutveckling är något jag brinner för. Men jag har också ett stort intresse av att akademiskt skrivande, idag går jag en forskarutbildning och har tidigare skrivit en magisteruppsats i matematikdidaktik.  

Vad handlar artikeln om?

– Om hur bildprojicering kan användas som verktyg i förskolans undervisning. På Sjumilaskolans förskola där jag arbetar som förskolelärare har vi under ett par år utvecklat ett sätt att arbeta med bildprojicering på väggen i undervisningen. En undervisningssituation med bildprojicering kan exempelvis utgå från att personalen uppmärksammar något barnen gör eller upptäcker, som att några barn leker med ett måttband. I vår planering bygger vi sedan en undervisningssituation kring att mäta och väga genom att välja ut ett par bilder, förslagsvis på ett måttband och kanske en våg. I undervisningssituationen projiceras bilderna på väggen och tillsammans med hela barngruppen pratar vi om siffror, mäta och väga.

– Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt bildprojicering kan fungera som ett stimulerande och meningsskapande verktyg i förskolans undervisning. I artikeln har jag analyserat personalens reflektioner utifrån våra reflektionsdokument.

”Resultaten visar att det är stor skillnad på att visa bilder på väggen jämfört med bilder på surfplattor, där det blir svårt för att alla se och därmed rikta ett gemensamt fokus.”

Vilka resultat har du sett?

– Att projicering av bilder kan fungera som ett meningsfullt verktyg för att skapa ett gemensamt fokus. En stor bild väggen innebär att det går att komma nära och konkret peka ut ett innehåll eller situation, vilket i sin tur skapar ett tydligare sammanhang för barnen. Resultaten visar att det är stor skillnad på att visa bilder på väggen jämfört med bilder på surfplattor, där det blir svårt för att alla se och därmed rikta ett gemensamt fokus.

– Bildprojicering innebär också att det är enkelt att återkoppla och att repetera ett undervisningstillfälle för de barn som inte varit med just den dagen.

– En viktig poäng är barnens inflytande och delaktighet – de påverkar i stor mån vilka ämnen vi tar upp eftersom det är lätt att fånga barnens intressen genom att ta en bild på vad som sysselsätter dem, här och nu. Barnen påverkar också i hög mån hur ämnet utvecklas vidare. På så vis skapas en röd tråd och en naturlig progression. När det fungerar som bäst kan det bli oerhört positiva spiraler, där barnen är djupt involverade, delaktiga, lär av varandra och ämnet hela tiden utvecklas.

– Men det finns givetvis utmaningar, varav teknikstrul är en. Viktigt är också att välja bilder med omsorg, vilket kräver stor didaktisk kompetens. Bilderna måste ha ett syfte, synliggöra det pedagogen vill skapa ett gemensamt fokus kring, engagera barnen och väcka deras nyfikenhet.

– Sammantaget visar resultaten att bildprojicering kan fungerar som meningsskapande verktyg men att det kräver noggrann planering och genomtänkta val av bilder.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Att jag blivit mer lyhörd i mitt arbetssätt. Att arbeta med bilder på det här viset har medfört att vi i större utsträckning än tidigare fångar upp barnens utforskande i vardagen och direkt återkopplar till det i undervisningen. Vi har hållit på ett par år nu och är också väl medvetna om utmaningarna – vi använder inte bildprojicering varje dag, utan mestadels i samband med temaarbeten.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– På Sjumilaskogens förskola arbetar vi i team och idag är det här arbetssättet implementerat i alla team. Vi har också berättat om vårt arbetssätt i ett lokalt nätverk. Jag hoppas att den här artikeln ska sprida våra erfarenheter till en bredare krets.

Susanne Sawander

Jenny Henriksson är lärare i förskolan och processledare på Sjumilaskogens förskola i Bjuvs kommun.

E-post: Jenny.henriksson@skola.bjuv.se

Sidan publicerades 2019-04-01 08:29 av
Sidan uppdaterades 2019-03-26 13:31 av


Relaterat

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.