Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Leda & Lära nummer 5/2019: Bildprojicering som verktyg i förskolans undervisning – erfarenheter från Sjumilaskogens förskola

Jenny Henriksson är förskollärare i Bjuvs kommun.

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det var flera orsaker, dels för att jag ville dela med mig av de positiva erfarenheter vi gjort med att arbeta med bilder, dels för att förskoleutveckling är något jag brinner för. Men jag har också ett stort intresse av att akademiskt skrivande, idag går jag en forskarutbildning och har tidigare skrivit en magisteruppsats i matematikdidaktik.  

Vad handlar artikeln om?

– Om hur bildprojicering kan användas som verktyg i förskolans undervisning. På Sjumilaskolans förskola där jag arbetar som förskolelärare har vi under ett par år utvecklat ett sätt att arbeta med bildprojicering på väggen i undervisningen. En undervisningssituation med bildprojicering kan exempelvis utgå från att personalen uppmärksammar något barnen gör eller upptäcker, som att några barn leker med ett måttband. I vår planering bygger vi sedan en undervisningssituation kring att mäta och väga genom att välja ut ett par bilder, förslagsvis på ett måttband och kanske en våg. I undervisningssituationen projiceras bilderna på väggen och tillsammans med hela barngruppen pratar vi om siffror, mäta och väga.

– Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt bildprojicering kan fungera som ett stimulerande och meningsskapande verktyg i förskolans undervisning. I artikeln har jag analyserat personalens reflektioner utifrån våra reflektionsdokument.

”Resultaten visar att det är stor skillnad på att visa bilder på väggen jämfört med bilder på surfplattor, där det blir svårt för att alla se och därmed rikta ett gemensamt fokus.”

Vilka resultat har du sett?

– Att projicering av bilder kan fungera som ett meningsfullt verktyg för att skapa ett gemensamt fokus. En stor bild väggen innebär att det går att komma nära och konkret peka ut ett innehåll eller situation, vilket i sin tur skapar ett tydligare sammanhang för barnen. Resultaten visar att det är stor skillnad på att visa bilder på väggen jämfört med bilder på surfplattor, där det blir svårt för att alla se och därmed rikta ett gemensamt fokus.

– Bildprojicering innebär också att det är enkelt att återkoppla och att repetera ett undervisningstillfälle för de barn som inte varit med just den dagen.

– En viktig poäng är barnens inflytande och delaktighet – de påverkar i stor mån vilka ämnen vi tar upp eftersom det är lätt att fånga barnens intressen genom att ta en bild på vad som sysselsätter dem, här och nu. Barnen påverkar också i hög mån hur ämnet utvecklas vidare. På så vis skapas en röd tråd och en naturlig progression. När det fungerar som bäst kan det bli oerhört positiva spiraler, där barnen är djupt involverade, delaktiga, lär av varandra och ämnet hela tiden utvecklas.

– Men det finns givetvis utmaningar, varav teknikstrul är en. Viktigt är också att välja bilder med omsorg, vilket kräver stor didaktisk kompetens. Bilderna måste ha ett syfte, synliggöra det pedagogen vill skapa ett gemensamt fokus kring, engagera barnen och väcka deras nyfikenhet.

– Sammantaget visar resultaten att bildprojicering kan fungerar som meningsskapande verktyg men att det kräver noggrann planering och genomtänkta val av bilder.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Att jag blivit mer lyhörd i mitt arbetssätt. Att arbeta med bilder på det här viset har medfört att vi i större utsträckning än tidigare fångar upp barnens utforskande i vardagen och direkt återkopplar till det i undervisningen. Vi har hållit på ett par år nu och är också väl medvetna om utmaningarna – vi använder inte bildprojicering varje dag, utan mestadels i samband med temaarbeten.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– På Sjumilaskogens förskola arbetar vi i team och idag är det här arbetssättet implementerat i alla team. Vi har också berättat om vårt arbetssätt i ett lokalt nätverk. Jag hoppas att den här artikeln ska sprida våra erfarenheter till en bredare krets.

Susanne Sawander

Jenny Henriksson är lärare i förskolan och processledare på Sjumilaskogens förskola i Bjuvs kommun.

E-post: Jenny.henriksson@skola.bjuv.se

Sidan publicerades 2019-04-01 08:29 av
Sidan uppdaterades 2019-03-26 13:31 av


Relaterat

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.