Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Leda & Lära nummer 5/2019: Bildprojicering som verktyg i förskolans undervisning – erfarenheter från Sjumilaskogens förskola

Jenny Henriksson är förskollärare i Bjuvs kommun.

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det var flera orsaker, dels för att jag ville dela med mig av de positiva erfarenheter vi gjort med att arbeta med bilder, dels för att förskoleutveckling är något jag brinner för. Men jag har också ett stort intresse av att akademiskt skrivande, idag går jag en forskarutbildning och har tidigare skrivit en magisteruppsats i matematikdidaktik.  

Vad handlar artikeln om?

– Om hur bildprojicering kan användas som verktyg i förskolans undervisning. På Sjumilaskolans förskola där jag arbetar som förskolelärare har vi under ett par år utvecklat ett sätt att arbeta med bildprojicering på väggen i undervisningen. En undervisningssituation med bildprojicering kan exempelvis utgå från att personalen uppmärksammar något barnen gör eller upptäcker, som att några barn leker med ett måttband. I vår planering bygger vi sedan en undervisningssituation kring att mäta och väga genom att välja ut ett par bilder, förslagsvis på ett måttband och kanske en våg. I undervisningssituationen projiceras bilderna på väggen och tillsammans med hela barngruppen pratar vi om siffror, mäta och väga.

– Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt bildprojicering kan fungera som ett stimulerande och meningsskapande verktyg i förskolans undervisning. I artikeln har jag analyserat personalens reflektioner utifrån våra reflektionsdokument.

”Resultaten visar att det är stor skillnad på att visa bilder på väggen jämfört med bilder på surfplattor, där det blir svårt för att alla se och därmed rikta ett gemensamt fokus.”

Vilka resultat har du sett?

– Att projicering av bilder kan fungera som ett meningsfullt verktyg för att skapa ett gemensamt fokus. En stor bild väggen innebär att det går att komma nära och konkret peka ut ett innehåll eller situation, vilket i sin tur skapar ett tydligare sammanhang för barnen. Resultaten visar att det är stor skillnad på att visa bilder på väggen jämfört med bilder på surfplattor, där det blir svårt för att alla se och därmed rikta ett gemensamt fokus.

– Bildprojicering innebär också att det är enkelt att återkoppla och att repetera ett undervisningstillfälle för de barn som inte varit med just den dagen.

– En viktig poäng är barnens inflytande och delaktighet – de påverkar i stor mån vilka ämnen vi tar upp eftersom det är lätt att fånga barnens intressen genom att ta en bild på vad som sysselsätter dem, här och nu. Barnen påverkar också i hög mån hur ämnet utvecklas vidare. På så vis skapas en röd tråd och en naturlig progression. När det fungerar som bäst kan det bli oerhört positiva spiraler, där barnen är djupt involverade, delaktiga, lär av varandra och ämnet hela tiden utvecklas.

– Men det finns givetvis utmaningar, varav teknikstrul är en. Viktigt är också att välja bilder med omsorg, vilket kräver stor didaktisk kompetens. Bilderna måste ha ett syfte, synliggöra det pedagogen vill skapa ett gemensamt fokus kring, engagera barnen och väcka deras nyfikenhet.

– Sammantaget visar resultaten att bildprojicering kan fungerar som meningsskapande verktyg men att det kräver noggrann planering och genomtänkta val av bilder.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Att jag blivit mer lyhörd i mitt arbetssätt. Att arbeta med bilder på det här viset har medfört att vi i större utsträckning än tidigare fångar upp barnens utforskande i vardagen och direkt återkopplar till det i undervisningen. Vi har hållit på ett par år nu och är också väl medvetna om utmaningarna – vi använder inte bildprojicering varje dag, utan mestadels i samband med temaarbeten.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– På Sjumilaskogens förskola arbetar vi i team och idag är det här arbetssättet implementerat i alla team. Vi har också berättat om vårt arbetssätt i ett lokalt nätverk. Jag hoppas att den här artikeln ska sprida våra erfarenheter till en bredare krets.

Susanne Sawander

Jenny Henriksson är lärare i förskolan och processledare på Sjumilaskogens förskola i Bjuvs kommun.

E-post: Jenny.henriksson@skola.bjuv.se

Sidan publicerades 2019-04-01 08:29 av
Sidan uppdaterades 2019-03-26 13:31 av


Relaterat

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.