Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Leda & Lära nummer 5/2019: Bildprojicering som verktyg i förskolans undervisning – erfarenheter från Sjumilaskogens förskola

Jenny Henriksson är förskollärare i Bjuvs kommun.

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det var flera orsaker, dels för att jag ville dela med mig av de positiva erfarenheter vi gjort med att arbeta med bilder, dels för att förskoleutveckling är något jag brinner för. Men jag har också ett stort intresse av att akademiskt skrivande, idag går jag en forskarutbildning och har tidigare skrivit en magisteruppsats i matematikdidaktik.  

Vad handlar artikeln om?

– Om hur bildprojicering kan användas som verktyg i förskolans undervisning. På Sjumilaskolans förskola där jag arbetar som förskolelärare har vi under ett par år utvecklat ett sätt att arbeta med bildprojicering på väggen i undervisningen. En undervisningssituation med bildprojicering kan exempelvis utgå från att personalen uppmärksammar något barnen gör eller upptäcker, som att några barn leker med ett måttband. I vår planering bygger vi sedan en undervisningssituation kring att mäta och väga genom att välja ut ett par bilder, förslagsvis på ett måttband och kanske en våg. I undervisningssituationen projiceras bilderna på väggen och tillsammans med hela barngruppen pratar vi om siffror, mäta och väga.

– Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt bildprojicering kan fungera som ett stimulerande och meningsskapande verktyg i förskolans undervisning. I artikeln har jag analyserat personalens reflektioner utifrån våra reflektionsdokument.

”Resultaten visar att det är stor skillnad på att visa bilder på väggen jämfört med bilder på surfplattor, där det blir svårt för att alla se och därmed rikta ett gemensamt fokus.”

Vilka resultat har du sett?

– Att projicering av bilder kan fungera som ett meningsfullt verktyg för att skapa ett gemensamt fokus. En stor bild väggen innebär att det går att komma nära och konkret peka ut ett innehåll eller situation, vilket i sin tur skapar ett tydligare sammanhang för barnen. Resultaten visar att det är stor skillnad på att visa bilder på väggen jämfört med bilder på surfplattor, där det blir svårt för att alla se och därmed rikta ett gemensamt fokus.

– Bildprojicering innebär också att det är enkelt att återkoppla och att repetera ett undervisningstillfälle för de barn som inte varit med just den dagen.

– En viktig poäng är barnens inflytande och delaktighet – de påverkar i stor mån vilka ämnen vi tar upp eftersom det är lätt att fånga barnens intressen genom att ta en bild på vad som sysselsätter dem, här och nu. Barnen påverkar också i hög mån hur ämnet utvecklas vidare. På så vis skapas en röd tråd och en naturlig progression. När det fungerar som bäst kan det bli oerhört positiva spiraler, där barnen är djupt involverade, delaktiga, lär av varandra och ämnet hela tiden utvecklas.

– Men det finns givetvis utmaningar, varav teknikstrul är en. Viktigt är också att välja bilder med omsorg, vilket kräver stor didaktisk kompetens. Bilderna måste ha ett syfte, synliggöra det pedagogen vill skapa ett gemensamt fokus kring, engagera barnen och väcka deras nyfikenhet.

– Sammantaget visar resultaten att bildprojicering kan fungerar som meningsskapande verktyg men att det kräver noggrann planering och genomtänkta val av bilder.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Att jag blivit mer lyhörd i mitt arbetssätt. Att arbeta med bilder på det här viset har medfört att vi i större utsträckning än tidigare fångar upp barnens utforskande i vardagen och direkt återkopplar till det i undervisningen. Vi har hållit på ett par år nu och är också väl medvetna om utmaningarna – vi använder inte bildprojicering varje dag, utan mestadels i samband med temaarbeten.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– På Sjumilaskogens förskola arbetar vi i team och idag är det här arbetssättet implementerat i alla team. Vi har också berättat om vårt arbetssätt i ett lokalt nätverk. Jag hoppas att den här artikeln ska sprida våra erfarenheter till en bredare krets.

Susanne Sawander

Jenny Henriksson är lärare i förskolan och processledare på Sjumilaskogens förskola i Bjuvs kommun.

E-post: Jenny.henriksson@skola.bjuv.se

Sidan publicerades 2019-04-01 08:29 av
Sidan uppdaterades 2019-03-26 13:31 av


Relaterat

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.

Matris synliggör elevgruppens behov i fritidshemmet

En matris gör det enklare att planera fritidshemmets verksamhet utifrån elevgruppens behov. Det visar fyra fritidslärare på Vidingsjöskolan i Linköping i sin utvecklingsartikel.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser