2019-04-01 08:29  1543 Dela:

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Leda & Lära nummer 5/2019: Bildprojicering som verktyg i förskolans undervisning – erfarenheter från Sjumilaskogens förskola

Jenny Henriksson är förskollärare i Bjuvs kommun.

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det var flera orsaker, dels för att jag ville dela med mig av de positiva erfarenheter vi gjort med att arbeta med bilder, dels för att förskoleutveckling är något jag brinner för. Men jag har också ett stort intresse av att akademiskt skrivande, idag går jag en forskarutbildning och har tidigare skrivit en magisteruppsats i matematikdidaktik.  

Vad handlar artikeln om?

– Om hur bildprojicering kan användas som verktyg i förskolans undervisning. På Sjumilaskolans förskola där jag arbetar som förskolelärare har vi under ett par år utvecklat ett sätt att arbeta med bildprojicering på väggen i undervisningen. En undervisningssituation med bildprojicering kan exempelvis utgå från att personalen uppmärksammar något barnen gör eller upptäcker, som att några barn leker med ett måttband. I vår planering bygger vi sedan en undervisningssituation kring att mäta och väga genom att välja ut ett par bilder, förslagsvis på ett måttband och kanske en våg. I undervisningssituationen projiceras bilderna på väggen och tillsammans med hela barngruppen pratar vi om siffror, mäta och väga.

– Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt bildprojicering kan fungera som ett stimulerande och meningsskapande verktyg i förskolans undervisning. I artikeln har jag analyserat personalens reflektioner utifrån våra reflektionsdokument.

”Resultaten visar att det är stor skillnad på att visa bilder på väggen jämfört med bilder på surfplattor, där det blir svårt för att alla se och därmed rikta ett gemensamt fokus.”

Vilka resultat har du sett?

– Att projicering av bilder kan fungera som ett meningsfullt verktyg för att skapa ett gemensamt fokus. En stor bild väggen innebär att det går att komma nära och konkret peka ut ett innehåll eller situation, vilket i sin tur skapar ett tydligare sammanhang för barnen. Resultaten visar att det är stor skillnad på att visa bilder på väggen jämfört med bilder på surfplattor, där det blir svårt för att alla se och därmed rikta ett gemensamt fokus.

– Bildprojicering innebär också att det är enkelt att återkoppla och att repetera ett undervisningstillfälle för de barn som inte varit med just den dagen.

– En viktig poäng är barnens inflytande och delaktighet – de påverkar i stor mån vilka ämnen vi tar upp eftersom det är lätt att fånga barnens intressen genom att ta en bild på vad som sysselsätter dem, här och nu. Barnen påverkar också i hög mån hur ämnet utvecklas vidare. På så vis skapas en röd tråd och en naturlig progression. När det fungerar som bäst kan det bli oerhört positiva spiraler, där barnen är djupt involverade, delaktiga, lär av varandra och ämnet hela tiden utvecklas.

– Men det finns givetvis utmaningar, varav teknikstrul är en. Viktigt är också att välja bilder med omsorg, vilket kräver stor didaktisk kompetens. Bilderna måste ha ett syfte, synliggöra det pedagogen vill skapa ett gemensamt fokus kring, engagera barnen och väcka deras nyfikenhet.

– Sammantaget visar resultaten att bildprojicering kan fungerar som meningsskapande verktyg men att det kräver noggrann planering och genomtänkta val av bilder.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Att jag blivit mer lyhörd i mitt arbetssätt. Att arbeta med bilder på det här viset har medfört att vi i större utsträckning än tidigare fångar upp barnens utforskande i vardagen och direkt återkopplar till det i undervisningen. Vi har hållit på ett par år nu och är också väl medvetna om utmaningarna – vi använder inte bildprojicering varje dag, utan mestadels i samband med temaarbeten.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– På Sjumilaskogens förskola arbetar vi i team och idag är det här arbetssättet implementerat i alla team. Vi har också berättat om vårt arbetssätt i ett lokalt nätverk. Jag hoppas att den här artikeln ska sprida våra erfarenheter till en bredare krets.

Susanne Sawander

Jenny Henriksson är lärare i förskolan och processledare på Sjumilaskogens förskola i Bjuvs kommun.

E-post: Jenny.henriksson@skola.bjuv.se

Sidan publicerades 2019-04-01 08:29 av
Sidan uppdaterades 2019-03-26 13:31 av


Relaterat

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.