Böcker viktigt även för de allra yngsta

Artikel nummer 1 2017: En barndom utan böcker vore ingen barndom. En aktionsforskning om hur yngre barns kommunikation med böcker stimuleras

Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson.

En tillåtande bokmiljö väcker läslust även hos de yngsta barnen. Det konstaterar förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan i Ausås arbetat med läs- och skriftspråksutveckling. 

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det hela började med att vår chef erbjöd oss en 15 poängs högskolekurs i aktionsforskning vid Högskolan i Halmstad. Genom vår handledare där fick vi sedan frågan om vi ville skriva en utvecklingsartikel om vårt arbete, vilket vi såklart nappade på.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur förskolan kan arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen mellan 1-3 år. Vi startade med att kartlägga vår egen avdelning på förskolan och konstaterade snabbt att vi saknade både böcker och en inbjudande läsmiljö. En stor madrass införskaffades, vi lånade och tog med egna böcker som placerades på hyllor i barnvänlig höjd kring madrassen. Vi riggade sedan en filmkamera som under några veckor filmade det som pågick i läshörnan dit barnen fick komma och gå precis som de ville. Syftet var att studera hur barn kommunicerar med böcker.

Vilka resultat har ni sett?

– Först och främst, att barnen söker sig till böcker. Och att de använder sig av flera olika strategier i sitt utforskande – genom sina sinnen, genom bilder och genom samspel med kompisar emellan eller tillsammans med en vuxen.

– Ett barn ägnade sig mycket åt att med handen känna på bokpärmarna och sidorna. Det var tydligt att de olika materialen var spännande. Vi såg också att många barn tog en bok under armen och bar omkring på den under dagen.

– Små barn läser ofta genom bilder, de pekar och gör ljud. En filmsekvens visar en liten pojke som efter att ha tittat igenom boken slår ihop den med kommentaren ”slut”, vilket vittnar om att han vet att en bok har en början och ett slut.

– Samspelet syns tydligt i att barnen snabbt blir medvetna om att en bok kan läsas och då hämtar en vuxen. Men ofta ”läser” barnen böcker tillsammans.

– Ett tydligt resultat är miljöns betydelse, vårt projekt visar att det är viktigt att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Från att ha haft en sporadisk samling böcker högt på en hylla, för att de små barnen inte skulle tugga sönder böckerna, har vi i dag böcker mest överallt. Vi har skruvat upp hyllor och ställt böcker om bilar i bilhörnan, i hallen finns böcker om att klä på sig, på toa om potträning, i köket kokböcker och så vidare. Vi vuxna läser mer och i många olika sammanhang, exempelvis under måltiderna, vilket fungerar väldigt bra. Besök på biblioteket har blivit ett populärt inslag. Valet av böcker har också blivit ett verktyg i vårt arbete med värdegrund och likabehandling.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har föreläst i andra forskningscirklar, på kompetensutvecklingsdagar här i Ängelholms kommun och på en konferens i Tromsö i Norge. Åse har även föreläst på sin nya arbetsplats i en annan kommun.

– Responsen har varit positiv, många kollegor är nyfikna och intresserade. Flera berättar att de, precis som vi gjorde, ställer böckerna högt för att barnen inte ska tugga på dem. Men våra erfarenheter visar att det krävs ett gemensamt förhållningsätt och en tillåtande miljö där barnen kan utforska bokens egenskaper med alla sina sinnen för att barnen ska utvecklas i sin läs- och skrivutveckling.

Susanne Sawander

Fotnot: Åse Olin Henrysson arbetar numera på Havets förskola i Jonstorp i Höganäs kommun.

Sidan publicerades 2017-02-21 10:20 av
Sidan uppdaterades 2018-01-31 15:10 av


Relaterat

Språkligt lärande ges litet utrymme i förskolan

Förskollärare fokuserar i första hand på omsorg – och mindre på att stödja barnens läs- och skrivprocesser. Det visar Martina Norlings forskning.

Gester kan hjälpa små barn att lära sig ord

Christine Cox Erikssons forskning visar att grunden till små barns ordförrådsutveckling läggs tidigt. Hon menar att det är viktigt att föräldrar anpassar sitt tal till barnets nivå.

Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

När lärare får forska om sin egna frågor sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Egna böcker stärker barnens självkänsla

I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser. Förskollärarna Elina Hentzel och Evelina Didriksson i Nacka har skrivit en artikel om ett årslångt projekt som även involverade vårdnadshavare.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Didaktiska val ur ett genusperspektiv i skolämnet idrott och hälsa

Inga Oliynyk har i sin avhandling i pedagogik undersökt hur lärare i idrott och hälsa genom sina didaktiska val implementerar de riktlinjer om jämställdhet som beskrivs i läroplanen. Resultaten i avhandlingen visar att det är en komplex fråga som är avhängig många faktorer.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.