Böcker viktigt även för de allra yngsta

Artikel nummer 1 2017: En barndom utan böcker vore ingen barndom. En aktionsforskning om hur yngre barns kommunikation med böcker stimuleras

Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson.

En tillåtande bokmiljö väcker läslust även hos de yngsta barnen. Det konstaterar förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan i Ausås arbetat med läs- och skriftspråksutveckling. 

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det hela började med att vår chef erbjöd oss en 15 poängs högskolekurs i aktionsforskning vid Högskolan i Halmstad. Genom vår handledare där fick vi sedan frågan om vi ville skriva en utvecklingsartikel om vårt arbete, vilket vi såklart nappade på.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur förskolan kan arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen mellan 1-3 år. Vi startade med att kartlägga vår egen avdelning på förskolan och konstaterade snabbt att vi saknade både böcker och en inbjudande läsmiljö. En stor madrass införskaffades, vi lånade och tog med egna böcker som placerades på hyllor i barnvänlig höjd kring madrassen. Vi riggade sedan en filmkamera som under några veckor filmade det som pågick i läshörnan dit barnen fick komma och gå precis som de ville. Syftet var att studera hur barn kommunicerar med böcker.

Vilka resultat har ni sett?

– Först och främst, att barnen söker sig till böcker. Och att de använder sig av flera olika strategier i sitt utforskande – genom sina sinnen, genom bilder och genom samspel med kompisar emellan eller tillsammans med en vuxen.

– Ett barn ägnade sig mycket åt att med handen känna på bokpärmarna och sidorna. Det var tydligt att de olika materialen var spännande. Vi såg också att många barn tog en bok under armen och bar omkring på den under dagen.

– Små barn läser ofta genom bilder, de pekar och gör ljud. En filmsekvens visar en liten pojke som efter att ha tittat igenom boken slår ihop den med kommentaren ”slut”, vilket vittnar om att han vet att en bok har en början och ett slut.

– Samspelet syns tydligt i att barnen snabbt blir medvetna om att en bok kan läsas och då hämtar en vuxen. Men ofta ”läser” barnen böcker tillsammans.

– Ett tydligt resultat är miljöns betydelse, vårt projekt visar att det är viktigt att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Från att ha haft en sporadisk samling böcker högt på en hylla, för att de små barnen inte skulle tugga sönder böckerna, har vi i dag böcker mest överallt. Vi har skruvat upp hyllor och ställt böcker om bilar i bilhörnan, i hallen finns böcker om att klä på sig, på toa om potträning, i köket kokböcker och så vidare. Vi vuxna läser mer och i många olika sammanhang, exempelvis under måltiderna, vilket fungerar väldigt bra. Besök på biblioteket har blivit ett populärt inslag. Valet av böcker har också blivit ett verktyg i vårt arbete med värdegrund och likabehandling.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har föreläst i andra forskningscirklar, på kompetensutvecklingsdagar här i Ängelholms kommun och på en konferens i Tromsö i Norge. Åse har även föreläst på sin nya arbetsplats i en annan kommun.

– Responsen har varit positiv, många kollegor är nyfikna och intresserade. Flera berättar att de, precis som vi gjorde, ställer böckerna högt för att barnen inte ska tugga på dem. Men våra erfarenheter visar att det krävs ett gemensamt förhållningsätt och en tillåtande miljö där barnen kan utforska bokens egenskaper med alla sina sinnen för att barnen ska utvecklas i sin läs- och skrivutveckling.

Susanne Sawander

Fotnot: Åse Olin Henrysson arbetar numera på Havets förskola i Jonstorp i Höganäs kommun.

Sidan publicerades 2017-02-21 10:20 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-01-31 15:10 av Hedda Lovén


Relaterat

Språkligt lärande ges litet utrymme i förskolan

Förskollärare fokuserar i första hand på omsorg – och mindre på att stödja barnens läs- och skrivprocesser. Det visar Martina Norlings forskning.

Gester kan hjälpa små barn att lära sig ord

Christine Cox Erikssons forskning visar att grunden till små barns ordförrådsutveckling läggs tidigt. Hon menar att det är viktigt att föräldrar anpassar sitt tal till barnets nivå.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Musikprojektet ökade elevernas känsla av sammanhang

Musikläraren Anders Kedhammar har dokumenterat sitt utvecklingsarbete om hälsofrämjande skolutveckling - ett projekt som syftade till att minska elevernas stress och förbättra gemenskapen. I formen av ett musikprojekt fick eleverna en utökad känsla av mening och sammanhang i skolan.

Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka, startade i sin klass.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

Ledarskapsutveckling sker i vardagen

Ledarskapsutveckling är så mycket mer än ledarskapskurser. Ledarskapsutveckling kan med fördel också ske i det dagliga arbetet, exempelvis genom förändringar i arbetsuppgifter, roller eller organisatoriska förändringar, visar forskning från Jönköping university.

How automation could change teaching, learning

Technology could change the role of teachers for the better, according to Thomas Arnett, senior research fellow in education for the Christensen Institute.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).