2017-02-21 10:20  10913 Dela:

Böcker viktigt även för de allra yngsta

Artikel nummer 1 2017: En barndom utan böcker vore ingen barndom. En aktionsforskning om hur yngre barns kommunikation med böcker stimuleras

Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson.

En tillåtande bokmiljö väcker läslust även hos de yngsta barnen. Det konstaterar förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan i Ausås arbetat med läs- och skriftspråksutveckling. 

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det hela började med att vår chef erbjöd oss en 15 poängs högskolekurs i aktionsforskning vid Högskolan i Halmstad. Genom vår handledare där fick vi sedan frågan om vi ville skriva en utvecklingsartikel om vårt arbete, vilket vi såklart nappade på.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur förskolan kan arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen mellan 1-3 år. Vi startade med att kartlägga vår egen avdelning på förskolan och konstaterade snabbt att vi saknade både böcker och en inbjudande läsmiljö. En stor madrass införskaffades, vi lånade och tog med egna böcker som placerades på hyllor i barnvänlig höjd kring madrassen. Vi riggade sedan en filmkamera som under några veckor filmade det som pågick i läshörnan dit barnen fick komma och gå precis som de ville. Syftet var att studera hur barn kommunicerar med böcker.

Vilka resultat har ni sett?

– Först och främst, att barnen söker sig till böcker. Och att de använder sig av flera olika strategier i sitt utforskande – genom sina sinnen, genom bilder och genom samspel med kompisar emellan eller tillsammans med en vuxen.

– Ett barn ägnade sig mycket åt att med handen känna på bokpärmarna och sidorna. Det var tydligt att de olika materialen var spännande. Vi såg också att många barn tog en bok under armen och bar omkring på den under dagen.

– Små barn läser ofta genom bilder, de pekar och gör ljud. En filmsekvens visar en liten pojke som efter att ha tittat igenom boken slår ihop den med kommentaren ”slut”, vilket vittnar om att han vet att en bok har en början och ett slut.

– Samspelet syns tydligt i att barnen snabbt blir medvetna om att en bok kan läsas och då hämtar en vuxen. Men ofta ”läser” barnen böcker tillsammans.

– Ett tydligt resultat är miljöns betydelse, vårt projekt visar att det är viktigt att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Från att ha haft en sporadisk samling böcker högt på en hylla, för att de små barnen inte skulle tugga sönder böckerna, har vi i dag böcker mest överallt. Vi har skruvat upp hyllor och ställt böcker om bilar i bilhörnan, i hallen finns böcker om att klä på sig, på toa om potträning, i köket kokböcker och så vidare. Vi vuxna läser mer och i många olika sammanhang, exempelvis under måltiderna, vilket fungerar väldigt bra. Besök på biblioteket har blivit ett populärt inslag. Valet av böcker har också blivit ett verktyg i vårt arbete med värdegrund och likabehandling.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har föreläst i andra forskningscirklar, på kompetensutvecklingsdagar här i Ängelholms kommun och på en konferens i Tromsö i Norge. Åse har även föreläst på sin nya arbetsplats i en annan kommun.

– Responsen har varit positiv, många kollegor är nyfikna och intresserade. Flera berättar att de, precis som vi gjorde, ställer böckerna högt för att barnen inte ska tugga på dem. Men våra erfarenheter visar att det krävs ett gemensamt förhållningsätt och en tillåtande miljö där barnen kan utforska bokens egenskaper med alla sina sinnen för att barnen ska utvecklas i sin läs- och skrivutveckling.

Susanne Sawander

Fotnot: Åse Olin Henrysson arbetar numera på Havets förskola i Jonstorp i Höganäs kommun.

Sidan publicerades 2017-02-21 10:20 av
Sidan uppdaterades 2018-01-31 15:10 av


Relaterat

Språkligt lärande ges litet utrymme i förskolan

Förskollärare fokuserar i första hand på omsorg – och mindre på att stödja barnens läs- och skrivprocesser. Det visar Martina Norlings forskning.

Gester kan hjälpa små barn att lära sig ord

Christine Cox Erikssons forskning visar att grunden till små barns ordförrådsutveckling läggs tidigt. Hon menar att det är viktigt att föräldrar anpassar sitt tal till barnets nivå.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.