Bokprojektet utvecklade samarbetet mellan barnen

Artikel nummer 17 2016: Elsaboken – En skapande språkresa

Jessica Fredin är förskollärare på Igelboda skola och förskola i Nacka.

Arbetet med Elsaboken utvecklade samarbetet mellan barnen och engagerade både flickorna och pojkarna i samma utsträckning. Det menar Jessica Fredin som i sin utvecklingsartikel beskriver arbetet med att göra en skapande språkresa på förskolan.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– När jag skickade in min beskrivning till Nacka kommun för att söka priset hade jag inte en tanke på att få det. Jag blev väldigt förvånad och glad när jag fick beskedet. Jag tycker att arbetet har gett både mig och barnen så mycket och jag tänkte att det skulle vara roligt om andra kunde få ta del av det. Vi har haft så roligt tillsammans med under läsåret.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om en skapande språkresa. Ett projekt som har resulterat i barnens egen teaterföreställning utifrån Elsaboken, en ljudbok med bilder, berättarröster och sång som barnen själva har skapat med inspiration från Frost-filmen.

– Vi har varit flera pedagoger som har arbetat tillsammans men jag var ansvarig för projektet. Vi har bakat in många olika estetiska former i projektet; bild, sång, mimik, kroppsspråk och teater. Barnen var mellan två och fyra år gamla när vi började och alla barn deltog i projektet på något sätt. De fick själva välja vad de ville bidra med och fördjupa sig i för att skapa den här boken. Vissa barn har arbetat med sång eller varit skådespelare, andra med bilder eller berättarröster. Själva berättarrollen har varit väldigt uppskattad av alla barnen, att få läsa boken för skådespelarna så att de skulle kunna agera.

Vilka resultat har du sett?

– Jag kunde se en ökad interaktion och att samarbetet mellan barnen utvecklades under projektets gång. Barnen fick syn på varandras olikheter, att alla är bra på olika saker, och de visste precis vem som var bra på att rita eller ha tålamod att färglägga en bild. Projektet hade också en positiv inverkan på barnens språkutveckling.

– De äldsta barnen fick vara faddrar till de yngre och ge instruktioner och hjälp. De visade exempelvis hur man gjorde när man spelade in röster. Klimatet i barngruppen var fantastiskt, vi hade roligt tillsammans. På morgonen var barnen ivriga att sätta igång arbetet. Vi hann knappt med några andra projekt under den här tiden – det var bara Elsaboken som gällde. Det var också roligt att projektet engagerade både flickor och pojkar i samma utsträckning. Elsas iskrafter tilltalade både flickorna och pojkarna och alla lekte Elsa-lekar.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det jag har lärt mig mest är att släppa taget och låta barnen få mer inflytande och lita till deras förmågor. Jag skulle exempelvis aldrig ha valt att göra en bok om Elsa, vi vuxna var ganska trötta på Frost. Men det var barnens önskan.

– I det här projektet har jag filmat mycket för att dokumentera och det har varit väldigt lärorikt för mig. Men det var samtidigt ansträngande att hinna dokumentera samtidigt som jag skulle stötta barnen i deras arbete. Jag hade inte heller jobbat så mycket med Book Creator tidigare.

Hur för du arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har tre olika avdelningar som arbetar med öppna dörrar, och alla känner till Elsaboken. Skolan som ligger intill oss har varit på besök och vi har varit hos dem och berättat om projektet och de har fått låna boken och läsa den.

– Nu har jag en ny grupp, men vissa av barnen från Elsa-projektet är kvar. Jag märker att de barnen är stolta över att själva vara författare till en bok, och de är alltid nyfikna på vem som är författare till de böckerna som vi läser.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-02-13 11:40 av
Sidan uppdaterades 2018-01-31 15:11 av


Relaterat

Enkla medel skapar avancerad fysikkunskap hos förskolebarn

Vad händer när fysik blir lärområde i förskolan? Jonna Larsson har utforskat frågan i sin avhandling som visar att enkla aktiviteter kan ge förskolebarn avancerad förståelse för fysik.

Lärare behövs i barnens musikaliska lekar

Barn behöver stöd av vuxna för att teknologiska musikaliska aktiviteter ska bli meningsfulla. Det är ett av resultaten i Pernilla Lagerlöfs studie kring yngre barns användning av musikteknologier.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.