Bokprojektet utvecklade samarbetet mellan barnen

Artikel nummer 17 2016: Elsaboken – En skapande språkresa

Jessica Fredin är förskollärare på Igelboda skola och förskola i Nacka.

Arbetet med Elsaboken utvecklade samarbetet mellan barnen och engagerade både flickorna och pojkarna i samma utsträckning. Det menar Jessica Fredin som i sin utvecklingsartikel beskriver arbetet med att göra en skapande språkresa på förskolan.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– När jag skickade in min beskrivning till Nacka kommun för att söka priset hade jag inte en tanke på att få det. Jag blev väldigt förvånad och glad när jag fick beskedet. Jag tycker att arbetet har gett både mig och barnen så mycket och jag tänkte att det skulle vara roligt om andra kunde få ta del av det. Vi har haft så roligt tillsammans med under läsåret.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om en skapande språkresa. Ett projekt som har resulterat i barnens egen teaterföreställning utifrån Elsaboken, en ljudbok med bilder, berättarröster och sång som barnen själva har skapat med inspiration från Frost-filmen.

– Vi har varit flera pedagoger som har arbetat tillsammans men jag var ansvarig för projektet. Vi har bakat in många olika estetiska former i projektet; bild, sång, mimik, kroppsspråk och teater. Barnen var mellan två och fyra år gamla när vi började och alla barn deltog i projektet på något sätt. De fick själva välja vad de ville bidra med och fördjupa sig i för att skapa den här boken. Vissa barn har arbetat med sång eller varit skådespelare, andra med bilder eller berättarröster. Själva berättarrollen har varit väldigt uppskattad av alla barnen, att få läsa boken för skådespelarna så att de skulle kunna agera.

Vilka resultat har du sett?

– Jag kunde se en ökad interaktion och att samarbetet mellan barnen utvecklades under projektets gång. Barnen fick syn på varandras olikheter, att alla är bra på olika saker, och de visste precis vem som var bra på att rita eller ha tålamod att färglägga en bild. Projektet hade också en positiv inverkan på barnens språkutveckling.

– De äldsta barnen fick vara faddrar till de yngre och ge instruktioner och hjälp. De visade exempelvis hur man gjorde när man spelade in röster. Klimatet i barngruppen var fantastiskt, vi hade roligt tillsammans. På morgonen var barnen ivriga att sätta igång arbetet. Vi hann knappt med några andra projekt under den här tiden – det var bara Elsaboken som gällde. Det var också roligt att projektet engagerade både flickor och pojkar i samma utsträckning. Elsas iskrafter tilltalade både flickorna och pojkarna och alla lekte Elsa-lekar.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det jag har lärt mig mest är att släppa taget och låta barnen få mer inflytande och lita till deras förmågor. Jag skulle exempelvis aldrig ha valt att göra en bok om Elsa, vi vuxna var ganska trötta på Frost. Men det var barnens önskan.

– I det här projektet har jag filmat mycket för att dokumentera och det har varit väldigt lärorikt för mig. Men det var samtidigt ansträngande att hinna dokumentera samtidigt som jag skulle stötta barnen i deras arbete. Jag hade inte heller jobbat så mycket med Book Creator tidigare.

Hur för du arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har tre olika avdelningar som arbetar med öppna dörrar, och alla känner till Elsaboken. Skolan som ligger intill oss har varit på besök och vi har varit hos dem och berättat om projektet och de har fått låna boken och läsa den.

– Nu har jag en ny grupp, men vissa av barnen från Elsa-projektet är kvar. Jag märker att de barnen är stolta över att själva vara författare till en bok, och de är alltid nyfikna på vem som är författare till de böckerna som vi läser.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-02-13 11:40 av
Sidan uppdaterades 2018-01-31 15:11 av


Relaterat

Enkla medel skapar avancerad fysikkunskap hos förskolebarn

Vad händer när fysik blir lärområde i förskolan? Jonna Larsson har utforskat frågan i sin avhandling som visar att enkla aktiviteter kan ge förskolebarn avancerad förståelse för fysik.

Lärare behövs i barnens musikaliska lekar

Barn behöver stöd av vuxna för att teknologiska musikaliska aktiviteter ska bli meningsfulla. Det är ett av resultaten i Pernilla Lagerlöfs studie kring yngre barns användning av musikteknologier.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.