Bokprojektet utvecklade samarbetet mellan barnen

Artikel nummer 17 2016: Elsaboken – En skapande språkresa

Jessica Fredin är förskollärare på Igelboda skola och förskola i Nacka.

Arbetet med Elsaboken utvecklade samarbetet mellan barnen och engagerade både flickorna och pojkarna i samma utsträckning. Det menar Jessica Fredin som i sin utvecklingsartikel beskriver arbetet med att göra en skapande språkresa på förskolan.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– När jag skickade in min beskrivning till Nacka kommun för att söka priset hade jag inte en tanke på att få det. Jag blev väldigt förvånad och glad när jag fick beskedet. Jag tycker att arbetet har gett både mig och barnen så mycket och jag tänkte att det skulle vara roligt om andra kunde få ta del av det. Vi har haft så roligt tillsammans med under läsåret.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om en skapande språkresa. Ett projekt som har resulterat i barnens egen teaterföreställning utifrån Elsaboken, en ljudbok med bilder, berättarröster och sång som barnen själva har skapat med inspiration från Frost-filmen.

– Vi har varit flera pedagoger som har arbetat tillsammans men jag var ansvarig för projektet. Vi har bakat in många olika estetiska former i projektet; bild, sång, mimik, kroppsspråk och teater. Barnen var mellan två och fyra år gamla när vi började och alla barn deltog i projektet på något sätt. De fick själva välja vad de ville bidra med och fördjupa sig i för att skapa den här boken. Vissa barn har arbetat med sång eller varit skådespelare, andra med bilder eller berättarröster. Själva berättarrollen har varit väldigt uppskattad av alla barnen, att få läsa boken för skådespelarna så att de skulle kunna agera.

Vilka resultat har du sett?

– Jag kunde se en ökad interaktion och att samarbetet mellan barnen utvecklades under projektets gång. Barnen fick syn på varandras olikheter, att alla är bra på olika saker, och de visste precis vem som var bra på att rita eller ha tålamod att färglägga en bild. Projektet hade också en positiv inverkan på barnens språkutveckling.

– De äldsta barnen fick vara faddrar till de yngre och ge instruktioner och hjälp. De visade exempelvis hur man gjorde när man spelade in röster. Klimatet i barngruppen var fantastiskt, vi hade roligt tillsammans. På morgonen var barnen ivriga att sätta igång arbetet. Vi hann knappt med några andra projekt under den här tiden – det var bara Elsaboken som gällde. Det var också roligt att projektet engagerade både flickor och pojkar i samma utsträckning. Elsas iskrafter tilltalade både flickorna och pojkarna och alla lekte Elsa-lekar.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det jag har lärt mig mest är att släppa taget och låta barnen få mer inflytande och lita till deras förmågor. Jag skulle exempelvis aldrig ha valt att göra en bok om Elsa, vi vuxna var ganska trötta på Frost. Men det var barnens önskan.

– I det här projektet har jag filmat mycket för att dokumentera och det har varit väldigt lärorikt för mig. Men det var samtidigt ansträngande att hinna dokumentera samtidigt som jag skulle stötta barnen i deras arbete. Jag hade inte heller jobbat så mycket med Book Creator tidigare.

Hur för du arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har tre olika avdelningar som arbetar med öppna dörrar, och alla känner till Elsaboken. Skolan som ligger intill oss har varit på besök och vi har varit hos dem och berättat om projektet och de har fått låna boken och läsa den.

– Nu har jag en ny grupp, men vissa av barnen från Elsa-projektet är kvar. Jag märker att de barnen är stolta över att själva vara författare till en bok, och de är alltid nyfikna på vem som är författare till de böckerna som vi läser.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-02-13 11:40 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-01-31 15:11 av Hedda Lovén


Relaterat

Enkla medel skapar avancerad fysikkunskap hos förskolebarn

Vad händer när fysik blir lärområde i förskolan? Jonna Larsson har utforskat frågan i sin avhandling som visar att enkla aktiviteter kan ge förskolebarn avancerad förståelse för fysik.

Lärare behövs i barnens musikaliska lekar

Barn behöver stöd av vuxna för att teknologiska musikaliska aktiviteter ska bli meningsfulla. Det är ett av resultaten i Pernilla Lagerlöfs studie kring yngre barns användning av musikteknologier.

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Resa på schemat ökar motivation

Kan en studieresa sista året i gymnasiet förbättra studietrötta elevers sviktande motivation? Absolut, säger gymnasielärarna Jenny Segerberg och Kari Mailniemi, som knöt ämneskurser och gymnasiearbetet till resan, och tog med sig eleverna till Uganda.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Musikprojektet ökade elevernas känsla av sammanhang

Musikläraren Anders Kedhammar har dokumenterat sitt utvecklingsarbete om hälsofrämjande skolutveckling - ett projekt som syftade till att minska elevernas stress och förbättra gemenskapen. I formen av ett musikprojekt fick eleverna en utökad känsla av mening och sammanhang i skolan.

Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka, startade i sin klass.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Lotta Holme och Alma Memisevic: Inkludering som utmaning och möjlighet

Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen.