Bokprojektet utvecklade samarbetet mellan barnen

Artikel nummer 17 2016: Elsaboken – En skapande språkresa

Jessica Fredin är förskollärare på Igelboda skola och förskola i Nacka.

Arbetet med Elsaboken utvecklade samarbetet mellan barnen och engagerade både flickorna och pojkarna i samma utsträckning. Det menar Jessica Fredin som i sin utvecklingsartikel beskriver arbetet med att göra en skapande språkresa på förskolan.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– När jag skickade in min beskrivning till Nacka kommun för att söka priset hade jag inte en tanke på att få det. Jag blev väldigt förvånad och glad när jag fick beskedet. Jag tycker att arbetet har gett både mig och barnen så mycket och jag tänkte att det skulle vara roligt om andra kunde få ta del av det. Vi har haft så roligt tillsammans med under läsåret.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om en skapande språkresa. Ett projekt som har resulterat i barnens egen teaterföreställning utifrån Elsaboken, en ljudbok med bilder, berättarröster och sång som barnen själva har skapat med inspiration från Frost-filmen.

– Vi har varit flera pedagoger som har arbetat tillsammans men jag var ansvarig för projektet. Vi har bakat in många olika estetiska former i projektet; bild, sång, mimik, kroppsspråk och teater. Barnen var mellan två och fyra år gamla när vi började och alla barn deltog i projektet på något sätt. De fick själva välja vad de ville bidra med och fördjupa sig i för att skapa den här boken. Vissa barn har arbetat med sång eller varit skådespelare, andra med bilder eller berättarröster. Själva berättarrollen har varit väldigt uppskattad av alla barnen, att få läsa boken för skådespelarna så att de skulle kunna agera.

Vilka resultat har du sett?

– Jag kunde se en ökad interaktion och att samarbetet mellan barnen utvecklades under projektets gång. Barnen fick syn på varandras olikheter, att alla är bra på olika saker, och de visste precis vem som var bra på att rita eller ha tålamod att färglägga en bild. Projektet hade också en positiv inverkan på barnens språkutveckling.

– De äldsta barnen fick vara faddrar till de yngre och ge instruktioner och hjälp. De visade exempelvis hur man gjorde när man spelade in röster. Klimatet i barngruppen var fantastiskt, vi hade roligt tillsammans. På morgonen var barnen ivriga att sätta igång arbetet. Vi hann knappt med några andra projekt under den här tiden – det var bara Elsaboken som gällde. Det var också roligt att projektet engagerade både flickor och pojkar i samma utsträckning. Elsas iskrafter tilltalade både flickorna och pojkarna och alla lekte Elsa-lekar.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det jag har lärt mig mest är att släppa taget och låta barnen få mer inflytande och lita till deras förmågor. Jag skulle exempelvis aldrig ha valt att göra en bok om Elsa, vi vuxna var ganska trötta på Frost. Men det var barnens önskan.

– I det här projektet har jag filmat mycket för att dokumentera och det har varit väldigt lärorikt för mig. Men det var samtidigt ansträngande att hinna dokumentera samtidigt som jag skulle stötta barnen i deras arbete. Jag hade inte heller jobbat så mycket med Book Creator tidigare.

Hur för du arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har tre olika avdelningar som arbetar med öppna dörrar, och alla känner till Elsaboken. Skolan som ligger intill oss har varit på besök och vi har varit hos dem och berättat om projektet och de har fått låna boken och läsa den.

– Nu har jag en ny grupp, men vissa av barnen från Elsa-projektet är kvar. Jag märker att de barnen är stolta över att själva vara författare till en bok, och de är alltid nyfikna på vem som är författare till de böckerna som vi läser.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-02-13 11:40 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-01-31 15:11 av Hedda Lovén


Relaterat

Enkla medel skapar avancerad fysikkunskap hos förskolebarn

Vad händer när fysik blir lärområde i förskolan? Jonna Larsson har utforskat frågan i sin avhandling som visar att enkla aktiviteter kan ge förskolebarn avancerad förståelse för fysik.

Lärare behövs i barnens musikaliska lekar

Barn behöver stöd av vuxna för att teknologiska musikaliska aktiviteter ska bli meningsfulla. Det är ett av resultaten i Pernilla Lagerlöfs studie kring yngre barns användning av musikteknologier.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Resa på schemat ökar motivation

Kan en studieresa sista året i gymnasiet förbättra studietrötta elevers sviktande motivation? Absolut, säger gymnasielärarna Jenny Segerberg och Kari Mailniemi, som knöt ämneskurser och gymnasiearbetet till resan, och tog med sig eleverna till Uganda.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Musikprojektet ökade elevernas känsla av sammanhang

Musikläraren Anders Kedhammar har dokumenterat sitt utvecklingsarbete om hälsofrämjande skolutveckling - ett projekt som syftade till att minska elevernas stress och förbättra gemenskapen. I formen av ett musikprojekt fick eleverna en utökad känsla av mening och sammanhang i skolan.

Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka, startade i sin klass.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Böcker viktigt även för de allra yngsta

Hur kan man arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen i förskolan? Förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson visar i sitt projekt hur viktigt det är att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Forskare undersöker hur tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

I en ny avhandling från Mittuniversitetet studeras hur tvåspråkighet kan påverka hur vi uppfattar känslor. Trots att ungefär 90 % av den vuxna befolkningen i Sverige är tvåspråkig är detta ett av de nyaste forskningsområdena.

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats