Boksamtal utvecklar elevers läsförståelse

Artikel nr 8 2014: Boksamtal som pedagogiskt verktyg. En studie om hur barn bearbetar skönlitteratur

Anna Franklin_Elisabet Landh_stor

Anna Franklin och Elisabet Landh arbetar som lärare i Jönköpings kommun.

Hur kan man utveckla läsförståelse och förmågan att uttrycka sig? Anna Franklin och Elisabet Landh har skrivit en utvecklingsartikel om hur de arbetar med boksamtal i sina klasser.
– Vi har kunnat se att barnen associerar väldigt mycket till sina egna upplevelser och känslor, säger författarna.

 Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har tidigare arbetat mycket med skönlitteratur och läst högt i våra grupper som vi har haft. Men det har mest handlat om en envägskommunikation och vi har inte pratat så mycket om texten.

– Vi kände att boksamtal kunde vara ett sätt att utveckla barnens förmåga att uttrycka sig och öka läsförståelsen. Med hjälp av arbetet med utvecklingsartikeln ville vi ta reda på om boksamtal faktiskt leder fram till en förbättring av läsförståelse och ett ökat läsintresse hos eleverna.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Utvecklingsartikeln handlar om hur vi har använt oss av boksamtal för att öka läsutveckling och läsförståelse, men också för att utveckla de kommunikativa och analytiska förmågorna hos elever i förskoleklass och åk 3. Vår artikel handlar också om vikten av att bearbeta och prata om texter som man har läst tillsammans.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har kunnat se att barnen associerar väldigt mycket till sina egna upplevelser och känslor. Vi har också kunnat konstatera att boken måste vara spännande och väcka intresse för att bra samtal ska kunna uppstå.

– Exempel på böcker som vi har använt oss av är ”Skämmerskans dotter” av Lene Kaaberbøl och ”Klasskassan” av Anna Jansson. Böckerna väckte många tankar hos barnen och gav upphov till flera intressanta samtal.

– Det är inte helt lätt att hålla ett boksamtal och man bör vara förberedd. Det är också en utmaning att få alla barnen i skolklasserna delaktiga.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi arbetar nu betydligt mer målinriktat med läsningen i våra grupper. Vi väljer böcker med större omsorg för att det verkligen ska vara ett innehåll som går att diskutera och bearbeta. Vi har insett att det här är ett väldigt bra sätt att jobba med böcker.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har berättat om vårt arbete med boksamtal för våra kollegor, bland annat under en studiedag. Vi betonar särskilt vikten av att välja böcker som väcker intresse hos barnen.

John Miller

 

Anna Franklin är utbildad tidigarelärare åk 1-7 och arbetar idag som lärare och förstelärare på Råslättsskolan i Jönköpings kommun.
E-post: Anna.Franklin@jonkoping.se

Elisabet Landh är utbildad förskollärare och arbetar idag som lärare i förskoleklass på Ribbaskolan i Gränna i Jönköpings kommun.
E-post: Elisabet.Landh@jonkoping.se

Sidan publicerades 2014-06-03 10:50 av
Sidan uppdaterades 2014-11-04 08:27 av


Relaterat

Samtal om böcker viktiga för läsförståelsen

Catarina Schmidts forskning visar på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan som integrerar samtal om böckers innehåll, men också att barn görs delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion.

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. – Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning, säger hon.

Att få elever intresserade av demokrati och hållbar utveckling

Genom att genomföra ett ungdomsparlament i Turkiet fick eleverna på Myrsjöskolans högstadium i Nacka kommun ta praktisk del av den demokratiska processen.

VSL. Visual Self Learning – ett pedagogiskt verktyg för att förbättra elevers lärande

Hur kan pedagoger använda sig av självutvärdering, VSL, för att förbättra och utvärdera sin egen arbetsinsats? Camilla Björkman och Mia Hasselblad beskriver i denna artikel hur de har arbetat med enkla videoanalyser för att förbättra sin undervisning.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Bokprojektet utvecklade samarbetet mellan barnen

Jessica Fredins utvecklingsartikel handlar om en skapande språkresa på en förskola i Nacka. Inspirerade av filmen Frost skapade barnen en ljudbok med bilder och sång – och en teaterföreställning.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.