Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Boksamtal utvecklar elevers läsförståelse

Publicerad:2014-06-03
Uppdaterad:2014-11-04
John Miller
Skribent:John Miller

Artikel nr 8 2014: Boksamtal som pedagogiskt verktyg. En studie om hur barn bearbetar skönlitteratur

Anna Franklin_Elisabet Landh_stor
Anna Franklin och Elisabet Landh arbetar som lärare i Jönköpings kommun.

Hur kan man utveckla läsförståelse och förmågan att uttrycka sig? Anna Franklin och Elisabet Landh har skrivit en utvecklingsartikel om hur de arbetar med boksamtal i sina klasser.
– Vi har kunnat se att barnen associerar väldigt mycket till sina egna upplevelser och känslor, säger författarna.

 Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har tidigare arbetat mycket med skönlitteratur och läst högt i våra grupper som vi har haft. Men det har mest handlat om en envägskommunikation och vi har inte pratat så mycket om texten.

– Vi kände att boksamtal kunde vara ett sätt att utveckla barnens förmåga att uttrycka sig och öka läsförståelsen. Med hjälp av arbetet med utvecklingsartikeln ville vi ta reda på om boksamtal faktiskt leder fram till en förbättring av läsförståelse och ett ökat läsintresse hos eleverna.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Utvecklingsartikeln handlar om hur vi har använt oss av boksamtal för att öka läsutveckling och läsförståelse, men också för att utveckla de kommunikativa och analytiska förmågorna hos elever i förskoleklass och åk 3. Vår artikel handlar också om vikten av att bearbeta och prata om texter som man har läst tillsammans.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har kunnat se att barnen associerar väldigt mycket till sina egna upplevelser och känslor. Vi har också kunnat konstatera att boken måste vara spännande och väcka intresse för att bra samtal ska kunna uppstå.

– Exempel på böcker som vi har använt oss av är ”Skämmerskans dotter” av Lene Kaaberbøl och ”Klasskassan” av Anna Jansson. Böckerna väckte många tankar hos barnen och gav upphov till flera intressanta samtal.

– Det är inte helt lätt att hålla ett boksamtal och man bör vara förberedd. Det är också en utmaning att få alla barnen i skolklasserna delaktiga.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi arbetar nu betydligt mer målinriktat med läsningen i våra grupper. Vi väljer böcker med större omsorg för att det verkligen ska vara ett innehåll som går att diskutera och bearbeta. Vi har insett att det här är ett väldigt bra sätt att jobba med böcker.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har berättat om vårt arbete med boksamtal för våra kollegor, bland annat under en studiedag. Vi betonar särskilt vikten av att välja böcker som väcker intresse hos barnen.

John Miller

 

Anna Franklin är utbildad tidigarelärare åk 1-7 och arbetar idag som lärare och förstelärare på Råslättsskolan i Jönköpings kommun.
E-post: Anna.Franklin@jonkoping.se

Elisabet Landh är utbildad förskollärare och arbetar idag som lärare i förskoleklass på Ribbaskolan i Gränna i Jönköpings kommun.
E-post: Elisabet.Landh@jonkoping.se

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev