Boksamtal utvecklar elevers läsförståelse

Artikel nr 8 2014: Boksamtal som pedagogiskt verktyg. En studie om hur barn bearbetar skönlitteratur

Anna Franklin_Elisabet Landh_stor

Anna Franklin och Elisabet Landh arbetar som lärare i Jönköpings kommun.

Hur kan man utveckla läsförståelse och förmågan att uttrycka sig? Anna Franklin och Elisabet Landh har skrivit en utvecklingsartikel om hur de arbetar med boksamtal i sina klasser.
– Vi har kunnat se att barnen associerar väldigt mycket till sina egna upplevelser och känslor, säger författarna.

 Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi har tidigare arbetat mycket med skönlitteratur och läst högt i våra grupper som vi har haft. Men det har mest handlat om en envägskommunikation och vi har inte pratat så mycket om texten.

– Vi kände att boksamtal kunde vara ett sätt att utveckla barnens förmåga att uttrycka sig och öka läsförståelsen. Med hjälp av arbetet med utvecklingsartikeln ville vi ta reda på om boksamtal faktiskt leder fram till en förbättring av läsförståelse och ett ökat läsintresse hos eleverna.

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Utvecklingsartikeln handlar om hur vi har använt oss av boksamtal för att öka läsutveckling och läsförståelse, men också för att utveckla de kommunikativa och analytiska förmågorna hos elever i förskoleklass och åk 3. Vår artikel handlar också om vikten av att bearbeta och prata om texter som man har läst tillsammans.

Vilka resultat har ni sett?

– Vi har kunnat se att barnen associerar väldigt mycket till sina egna upplevelser och känslor. Vi har också kunnat konstatera att boken måste vara spännande och väcka intresse för att bra samtal ska kunna uppstå.

– Exempel på böcker som vi har använt oss av är ”Skämmerskans dotter” av Lene Kaaberbøl och ”Klasskassan” av Anna Jansson. Böckerna väckte många tankar hos barnen och gav upphov till flera intressanta samtal.

– Det är inte helt lätt att hålla ett boksamtal och man bör vara förberedd. Det är också en utmaning att få alla barnen i skolklasserna delaktiga.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi arbetar nu betydligt mer målinriktat med läsningen i våra grupper. Vi väljer böcker med större omsorg för att det verkligen ska vara ett innehåll som går att diskutera och bearbeta. Vi har insett att det här är ett väldigt bra sätt att jobba med böcker.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har berättat om vårt arbete med boksamtal för våra kollegor, bland annat under en studiedag. Vi betonar särskilt vikten av att välja böcker som väcker intresse hos barnen.

John Miller

 

Anna Franklin är utbildad tidigarelärare åk 1-7 och arbetar idag som lärare och förstelärare på Råslättsskolan i Jönköpings kommun.
E-post: Anna.Franklin@jonkoping.se

Elisabet Landh är utbildad förskollärare och arbetar idag som lärare i förskoleklass på Ribbaskolan i Gränna i Jönköpings kommun.
E-post: Elisabet.Landh@jonkoping.se

Sidan publicerades 2014-06-03 10:50 av
Sidan uppdaterades 2014-11-04 08:27 av


Relaterat

Samtal om böcker viktiga för läsförståelsen

Catarina Schmidts forskning visar på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan som integrerar samtal om böckers innehåll, men också att barn görs delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion.

Kombination av metoder bäst för läsutvecklingen

Elever som får träna läsning med en kombination av olika metoder under en intensiv period gör större framsteg än elever som endast tränar med en metod, visar Linda Fälths forskning. – Lärare ska inte vara rädda för att kombinera olika metoder för elever som kämpar med sin läsning, säger hon.

Att få elever intresserade av demokrati och hållbar utveckling

Genom att genomföra ett ungdomsparlament i Turkiet fick eleverna på Myrsjöskolans högstadium i Nacka kommun ta praktisk del av den demokratiska processen.

VSL. Visual Self Learning – ett pedagogiskt verktyg för att förbättra elevers lärande

Hur kan pedagoger använda sig av självutvärdering, VSL, för att förbättra och utvärdera sin egen arbetsinsats? Camilla Björkman och Mia Hasselblad beskriver i denna artikel hur de har arbetat med enkla videoanalyser för att förbättra sin undervisning.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

När lärare får forska om sin egna frågor sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser