Brist på utmaning vid distansundervisning

Leda och lära nummer 8/2020: Så förändrades elevers uppfattning av skolan under distansstudierna orsakade av Covid-19

Martin Granbom.

Utmaningar och fördjupning. Det saknade elever i årskurs 3 mest under vårens distansundervisning. Lektor Martin Granbom har skrivit en utvecklingsartikel om hur elever på Spykens gymnasium i Lund upplevde veckorna av distansstudier.

 Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag arbetar som lektor på gymnasieskolan Spyken i Lund och har forskat tidigare. Som forskare drivs jag av en nyfikenhet av att undersöka, mäta och utvärdera. Vårens distansundervisning gav en unik möjlighet att ta reda på vad eleverna tyckte om att studera hemma.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur eleverna på NA-programmet vid gymnasieskolan Spyken upplevde vårens distansundervisning. Jag hade tur, för precis innan distansundervisningen infördes i våras hade den årliga Skolenkäten genomförts i Lunds samtliga gymnasieskolor. Det gjorde att jag kunde göra en jämförelse, före och efter distansundervisningen.

– Totalt har drygt 300 elever i årskurserna 1-3 på naturvetenskapliga programmet svarat på delvis samma frågor som ställdes i Skolenkäten. I min undersökning valde jag ut följande frågeområden: Om eleverna förstår vad som krävs av dem, tillit till den egna förmågan, anpassning efter elevens behov, argumentation och kritiskt tänkande samt utmaningar i skolarbetet.

Vilka resultat har du sett?

– Framför allt att eleverna skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det framkommer ganska tydligt att vissa elever har en tendens att ”försvinna bakom skärmen” under distanslektioner. En del vågar inte ta upp sina frågor inför hela klassen och förblir därför tysta.

– Som lärare kan det kännas logiskt att vid distansundervisning värna extra om eleverna i årskurs 1 som inte har samma gymnasievana. Men ett resultat som sticker ut i min undersökning är att många elever i årskurs 3 upplevde brist på utmaningar, framför allt i fördjupningskurserna. De här kurserna innehåller normalt sett laborationer och det säger sig självt att utan dem förloras en hel del av de mer utmanande och fördjupande momenten. En fråga jag ställer mig, är hur det här möjligen påverkar eleverna i deras framtida studier.

– Mina resultat och många andra undersökningar visar att distansundervisningen aldrig kan bli detsamma som undervisning på plats. Samtidigt vill jag peka på att vi befinner oss i en brytpunkt där vi har möjlighet att ta vara på guldkornen och utveckla de delar av distansundervisningen som har potential. Inte minst för att stå bättre rustade i framtiden.  

”Ett resultat som sticker ut i min undersökning är att många elever i årskurs 3 upplevde brist på utmaningar, framför allt i fördjupningskurserna.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Om vi tvingas tillbaka till distansundervisning kommer jag att lägga mer krut på enskilda elevsamtal och diskussion i mindre grupper, där jag har större möjlighet att stötta men också utmana eleverna.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag presenterade resultatet för mina kollegor vid terminsstarten i augusti. Därefter har vår biträdande rektor, som varit mycket uppmuntrande genom hela processen, presenterat resultatet för övriga skolledare i Lund. Även tjänstemän och politiker har fått tagit del av resultaten.

Martin Granbom är lektor i biologi på gymnasieskolan Spyken i Lund.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-11-23 10:31 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-11-27 08:28 av Susanne Sawander


Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Grundskolan har svårt att ta hand om individintegrerade elever

Elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ska få gå i den vanliga skolan om de vill. Men det är svårt för dem att få rätt stöd. Därför måste de kanske gå i särskolan även om de inte vill. (s. 10-11)