Brist på utmaning vid distansundervisning

Leda och lära nummer 8/2020: Så förändrades elevers uppfattning av skolan under distansstudierna orsakade av Covid-19

Martin Granbom.

Utmaningar och fördjupning. Det saknade elever i årskurs 3 mest under vårens distansundervisning. Lektor Martin Granbom har skrivit en utvecklingsartikel om hur elever på Spykens gymnasium i Lund upplevde veckorna av distansstudier.

 Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag arbetar som lektor på gymnasieskolan Spyken i Lund och har forskat tidigare. Som forskare drivs jag av en nyfikenhet av att undersöka, mäta och utvärdera. Vårens distansundervisning gav en unik möjlighet att ta reda på vad eleverna tyckte om att studera hemma.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur eleverna på NA-programmet vid gymnasieskolan Spyken upplevde vårens distansundervisning. Jag hade tur, för precis innan distansundervisningen infördes i våras hade den årliga Skolenkäten genomförts i Lunds samtliga gymnasieskolor. Det gjorde att jag kunde göra en jämförelse, före och efter distansundervisningen.

– Totalt har drygt 300 elever i årskurserna 1-3 på naturvetenskapliga programmet svarat på delvis samma frågor som ställdes i Skolenkäten. I min undersökning valde jag ut följande frågeområden: Om eleverna förstår vad som krävs av dem, tillit till den egna förmågan, anpassning efter elevens behov, argumentation och kritiskt tänkande samt utmaningar i skolarbetet.

Vilka resultat har du sett?

– Framför allt att eleverna skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det framkommer ganska tydligt att vissa elever har en tendens att ”försvinna bakom skärmen” under distanslektioner. En del vågar inte ta upp sina frågor inför hela klassen och förblir därför tysta.

– Som lärare kan det kännas logiskt att vid distansundervisning värna extra om eleverna i årskurs 1 som inte har samma gymnasievana. Men ett resultat som sticker ut i min undersökning är att många elever i årskurs 3 upplevde brist på utmaningar, framför allt i fördjupningskurserna. De här kurserna innehåller normalt sett laborationer och det säger sig självt att utan dem förloras en hel del av de mer utmanande och fördjupande momenten. En fråga jag ställer mig, är hur det här möjligen påverkar eleverna i deras framtida studier.

– Mina resultat och många andra undersökningar visar att distansundervisningen aldrig kan bli detsamma som undervisning på plats. Samtidigt vill jag peka på att vi befinner oss i en brytpunkt där vi har möjlighet att ta vara på guldkornen och utveckla de delar av distansundervisningen som har potential. Inte minst för att stå bättre rustade i framtiden.  

”Ett resultat som sticker ut i min undersökning är att många elever i årskurs 3 upplevde brist på utmaningar, framför allt i fördjupningskurserna.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Om vi tvingas tillbaka till distansundervisning kommer jag att lägga mer krut på enskilda elevsamtal och diskussion i mindre grupper, där jag har större möjlighet att stötta men också utmana eleverna.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag presenterade resultatet för mina kollegor vid terminsstarten i augusti. Därefter har vår biträdande rektor, som varit mycket uppmuntrande genom hela processen, presenterat resultatet för övriga skolledare i Lund. Även tjänstemän och politiker har fått tagit del av resultaten.

Martin Granbom är lektor i biologi på gymnasieskolan Spyken i Lund.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-11-23 10:31 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-11-27 08:28 av Susanne Sawander


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)