Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Utveckla skolan nummer 4/2019: Daglig fysisk aktivitet i klassrummet för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg arbetar på Eklidens skola i Nacka, Maria Ståhl vid barn- och elevhälsan i Nacka.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har under flera år arbetat med att lägga in fysisk aktivitet, exempelvis en promenad, mellan lektionerna och tydligt märkt att eleverna både mår och arbetar bättre efteråt. Men aktiviteterna har skett mer eller mindre oorganiserat. Att skriva en artikel var ett sätt att just organisera det hela och närmare studera effekterna.

Vad handlar artikeln om?

– Om fysiska aktivitetspass i klassrummet med 12 elever, varav de flesta med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Idén om att få in fysisk aktivitet direkt i klassrummet kläcktes på ett föräldramöte. Alla var positiva till promenaderna vi brukade göra men att få in rörelse även i klassrummet vore både enklare och tidsbesparande.

– Projektet pågick under fyra veckor där vi planerade in fem rörelsepass á fyra minuter per dag. Medförfattare Maria Ståhl som arbetar som motorikpedagog vid barn- och elevhälsan i Nacka tog tillsammans med en specialpedagogkollega fram en rörelsemanual med tio olika fyraminuterspass bestående av pulshöjande övningar, koordinationsövningar och balansmoment. En del pass visades på film, andra på kort där rörelsen beskrivs. Övningarna gjordes till musik i klassrummet. En viktig aspekt är elevernas delaktighet i att arrangera och att leda passen. Utifrån ett rullande schema valde eleverna musik, visade rörelserna och tog tid.

Vilka resultat har ni sett?

– Efter projektet genomfördes enkäter där eleverna fick skatta sina upplevelser. Svaren visar att de tyckte det var lättare att koncentrera sig efter passen. Det här märkte även vi, det var tydligt att eleverna hade lättare att fokusera, hänga i och orka jobba lite längre på eftermiddagarna. Märkbart var också att eleverna kom igång snabbare med sitt skolarbete. Övergångar och startsträckor är ofta svåra för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Även om rörelsepassen innebar ett avbrott var de positiva effekterna övervägande. Givetvis hände det att någon elev absolut inte vill delta och då försökte vi hitta en balans mellan att erbjuda eleven att göra något annat men samtidigt uppmuntra till att delta.

– Enkäterna visar enhälligt att eleverna upplevde rörelseinslagen som både roliga och lustfyllda och vår förhoppning är att de här enkla aktiviteterna kan inspirera till en mer aktiv livsstil. Några av eleverna har faktiskt hakat på ett fotbollslag, vilket vittnar om att projektet haft god effekt.

– Det som var svårt var att få in så många som fem rörelsepass om dagen och vissa dagar drog vi ned på antalet pass.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi fortsätter med ett rörelsepass om dagen – det blivit rutin för både oss och eleverna. Ett pass om dagen känns rimligt genomförbart, särskilt med den här elevgruppen. Vi har också infört ett belöningssystem för de elever som deltar. Varje pass genererar en krona per elev, pengar som eleverna kan växla in till en smörgås eller dryck i skolan kafé. Hela klassen har också besökt ett äventyrsbad tillsammans. Självklart innebär de här rörelsepassen en del merjobb för oss lärare men den positiva effekten är betydligt större än insatsen.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har föreläst om projektet på Nacka skolmässa. Grannklassen har blivit nyfiken och planerar nu att införa liknande rörelsepass.

Susanne Sawander

Maria Ståhl är specialpedagog och motorikpedagog, Barn och elevhälsan i Nacka E-post: maria.stahl@nacka.se

Katarina Löf Hagström är specialpedagog och mentor, Eklidens skola E-post: katarina.lof-hagstrom@nacka.se

Daniel Carlberg är lärare och mentor, Eklidens skola E-post: daniel.carlberg@nacka.se

Snabbstart: så kommer du snabbt igång med daglig fysisk aktivitet i klassrummet

  1. Skapa en databas med rörelseövningar. Övningarna kan finnas i olika buntar med rörelsekort, där varje övning illustreras. De kan också finnas som filmer på ca 4 minuter. Bla Friskis och svettis har bra anpassade övningar. Övningarna behöver vara pulshöjande, men kan med fördel varvas med enstaka lugnare övningar, som tex koordinationsövningar.
  2. Presentera varje dag vid morgonsamlingen när rörelsepasset, som är fyra minuter långt, skall äga rum. Lägg gärna passet i början av en lektion mitt på dagen.
  3. Utse i förväg vem som spelar musik under rörelsepasset. Ha gärna en rullande lista.
  4. När det är dags för passet ställer sig varje elev vid sin bänk. Använder man sig av kort får åtta elever var sitt kort. Innan projektets start behöver varje övning som finns på kortet demonstreras.
  5. När passet startar håller en vuxen tiden. Musiken startar samtidigt som tidtagningen. En elev som utses av tidtagaren och börjar att demonstrera sin övning för övriga, som direkt genomför samma övning under trettio sekunder. Läraren meddelar när det gått trettio sekunder, och säger högt och tydligt vilken elev som demonstrerar nästa övning. När alla åtta elever har genomfört sina övningar har fyra minuter gått.
  6. Väljer man att genomföra övningarna till filmade instruktioner så står varje elev vid sin bänk och genomför där övningarna som visas på projektor.
  7. Personalen placerar ut sig på lämpliga ställen och deltar på ett entusiasmerande sätt i övningarna. Viktigt att alla vuxna i klassrummet deltar.
  8. Varje pass markerar man vilka elever som är närvarande på passet, och vilka som deltar efter bästa förmåga. Gör man sitt bästa får man ett kryss. Varje kryss man fått under en månad kan växlas in till en krona som kan användas i skolans kafé för en gemensam fika i slutet av månaden. Denna morot används vid behov, och kan naturligtvis anpassas efter verksamheten.
  9. Ha alternativa, helt självgående, aktiviteter redo för de elever som säger att de inte vill/kan delta i dagens pass. Tex multiplikationstabellövningar, eller blindkartor. Dessa aktiviteter genomförs helst i korridoren utanför, med vuxen om behov finns.
  10. Fuska inte! Även dagar när eleverna har idrott eller utflykter genomförs övningarna i klassrummet.

Sidan publicerades 2019-03-06 10:39 av Hedda Lovén


Relaterat

Elevhälsa, 19-20 september i Stockholm

En fungerande elevhälsa kan vara avgörande för lärande och framgång i skolan. Nu återkommer vår konferens, mer välfylld än någonsin. Ta del av föreläsningar om samverkan, unga i hederskontext, antipluggkulturer, sömn, sociala medier och hjärnan samt hur man förbättrar kommunikationen i svåra samtal.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Internet i ljus och mörker – ett projekt i svenska om ungdomars vardag och integritet på internet

Näthat, trakasserier och mobbning, för att inte nämna källkritik och upphovsrätt: Internet har sina utmaningar. Lärarna Else-Marie Lagerlöf och Karin Chalias genomförde ett projekt för att deras eleverna skulle få verktyg att utvecklas till förnuftiga internetmedborgare och medieproducenter, väl medvetna om sina rättigheter och skyldigheter.

Naturvetenskapligt utforskande i förskolan

Traditionellt utesluts ofta möjligheten att lära sig till exempel matematik och naturvetenskap med kroppen. Men många aktiviteter i förskolan handlar om att lära med just kroppen och alla våra sinnen. Ann-Sophie Petersen beskriver i sin artikel ett försök att i deras förskola anlägga ett transdisciplinärt sätt att se på lärande.

Arbeta språkutvecklande i fysik och svenska med IKT

“Mot rymden via cyberspace” är ett ämnesövergripande projekt i ämnena fysik och svenska med syfte att utveckla elevernas kommunikationsförmåga och digitala kompetens. Artikeln, skriven av Annelie Adolfsson och Lisa Petterson i Nacka, riktar sig till lärare i årskurserna 4-9 som vill arbeta språkutvecklande i sina ämnen.

Matematiklyft i förskolan stärker barnens förmågor

Vad kan vi göra för att vända en negativ kunskapstrend i matematik? Camilla Norrhede och Christian Olsson i Landskrona stad beslutade att förskollärare på utvalda förskolor skulle delta i matematiklyftet för grundskollärare. Nu har de skrivit en utvecklingsartikel om de positiva effekter som projektet medförde.

Pojkars och flickors läsförmåga och betyg i relation till socioekonomisk bakgrund

Så kallat kulturellt kapital har störst betydelse för resultat på läsprov och betyg, särskilt för flickor. Det menar Maria Pajkin, som studerat samband mellan pojkars och flickors socioekonomiska bakgrund, attityder till läsning, och deras resultat på läsprov och betyg.

Digitala resurser ökar intresset och skapar diskussion i klassrummet

Med digitala verktyg i undervisningen blir biologiämnet både intressantare och mer begripligt. Det visar Kristina Ottander, som i sin utvecklingsartikel beskriver en rad positiva effekter av digitala hjälpmedel i skolan.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser