Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Utveckla skolan nummer 4/2019: Daglig fysisk aktivitet i klassrummet för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka.

Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg arbetar på Eklidens skola i Nacka, Maria Ståhl vid barn- och elevhälsan i Nacka.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har under flera år arbetat med att lägga in fysisk aktivitet, exempelvis en promenad, mellan lektionerna och tydligt märkt att eleverna både mår och arbetar bättre efteråt. Men aktiviteterna har skett mer eller mindre oorganiserat. Att skriva en artikel var ett sätt att just organisera det hela och närmare studera effekterna.

Vad handlar artikeln om?

– Om fysiska aktivitetspass i klassrummet med 12 elever, varav de flesta med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Idén om att få in fysisk aktivitet direkt i klassrummet kläcktes på ett föräldramöte. Alla var positiva till promenaderna vi brukade göra men att få in rörelse även i klassrummet vore både enklare och tidsbesparande.

– Projektet pågick under fyra veckor där vi planerade in fem rörelsepass á fyra minuter per dag. Medförfattare Maria Ståhl som arbetar som motorikpedagog vid barn- och elevhälsan i Nacka tog tillsammans med en specialpedagogkollega fram en rörelsemanual med tio olika fyraminuterspass bestående av pulshöjande övningar, koordinationsövningar och balansmoment. En del pass visades på film, andra på kort där rörelsen beskrivs. Övningarna gjordes till musik i klassrummet. En viktig aspekt är elevernas delaktighet i att arrangera och att leda passen. Utifrån ett rullande schema valde eleverna musik, visade rörelserna och tog tid.

Vilka resultat har ni sett?

– Efter projektet genomfördes enkäter där eleverna fick skatta sina upplevelser. Svaren visar att de tyckte det var lättare att koncentrera sig efter passen. Det här märkte även vi, det var tydligt att eleverna hade lättare att fokusera, hänga i och orka jobba lite längre på eftermiddagarna. Märkbart var också att eleverna kom igång snabbare med sitt skolarbete. Övergångar och startsträckor är ofta svåra för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Även om rörelsepassen innebar ett avbrott var de positiva effekterna övervägande. Givetvis hände det att någon elev absolut inte vill delta och då försökte vi hitta en balans mellan att erbjuda eleven att göra något annat men samtidigt uppmuntra till att delta.

– Enkäterna visar enhälligt att eleverna upplevde rörelseinslagen som både roliga och lustfyllda och vår förhoppning är att de här enkla aktiviteterna kan inspirera till en mer aktiv livsstil. Några av eleverna har faktiskt hakat på ett fotbollslag, vilket vittnar om att projektet haft god effekt.

– Det som var svårt var att få in så många som fem rörelsepass om dagen och vissa dagar drog vi ned på antalet pass.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi fortsätter med ett rörelsepass om dagen – det blivit rutin för både oss och eleverna. Ett pass om dagen känns rimligt genomförbart, särskilt med den här elevgruppen. Vi har också infört ett belöningssystem för de elever som deltar. Varje pass genererar en krona per elev, pengar som eleverna kan växla in till en smörgås eller dryck i skolan kafé. Hela klassen har också besökt ett äventyrsbad tillsammans. Självklart innebär de här rörelsepassen en del merjobb för oss lärare men den positiva effekten är betydligt större än insatsen.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har föreläst om projektet på Nacka skolmässa. Grannklassen har blivit nyfiken och planerar nu att införa liknande rörelsepass.

Susanne Sawander

Maria Ståhl är specialpedagog och motorikpedagog, Barn och elevhälsan i Nacka E-post: maria.stahl@nacka.se

Katarina Löf Hagström är specialpedagog och mentor, Eklidens skola E-post: katarina.lof-hagstrom@nacka.se

Daniel Carlberg är lärare och mentor, Eklidens skola E-post: daniel.carlberg@nacka.se

Snabbstart: så kommer du snabbt igång med daglig fysisk aktivitet i klassrummet

Skapa en databas med rörelseövningar. Övningarna kan finnas i olika buntar med rörelsekort, där varje övning illustreras. De kan också finnas som filmer på ca 4 minuter. Bla Friskis och svettis har bra anpassade övningar. Övningarna behöver vara pulshöjande, men kan med fördel varvas med enstaka lugnare övningar, som tex koordinationsövningar.
Presentera varje dag vid morgonsamlingen när rörelsepasset, som är fyra minuter långt, skall äga rum. Lägg gärna passet i början av en lektion mitt på dagen.
Utse i förväg vem som spelar musik under rörelsepasset. Ha gärna en rullande lista.
När det är dags för passet ställer sig varje elev vid sin bänk. Använder man sig av kort får åtta elever var sitt kort. Innan projektets start behöver varje övning som finns på kortet demonstreras.
När passet startar håller en vuxen tiden. Musiken startar samtidigt som tidtagningen. En elev som utses av tidtagaren och börjar att demonstrera sin övning för övriga, som direkt genomför samma övning under trettio sekunder. Läraren meddelar när det gått trettio sekunder, och säger högt och tydligt vilken elev som demonstrerar nästa övning. När alla åtta elever har genomfört sina övningar har fyra minuter gått.
Väljer man att genomföra övningarna till filmade instruktioner så står varje elev vid sin bänk och genomför där övningarna som visas på projektor.
Personalen placerar ut sig på lämpliga ställen och deltar på ett entusiasmerande sätt i övningarna. Viktigt att alla vuxna i klassrummet deltar.
Varje pass markerar man vilka elever som är närvarande på passet, och vilka som deltar efter bästa förmåga. Gör man sitt bästa får man ett kryss. Varje kryss man fått under en månad kan växlas in till en krona som kan användas i skolans kafé för en gemensam fika i slutet av månaden. Denna morot används vid behov, och kan naturligtvis anpassas efter verksamheten.
Ha alternativa, helt självgående, aktiviteter redo för de elever som säger att de inte vill/kan delta i dagens pass. Tex multiplikationstabellövningar, eller blindkartor. Dessa aktiviteter genomförs helst i korridoren utanför, med vuxen om behov finns.
Fuska inte! Även dagar när eleverna har idrott eller utflykter genomförs övningarna i klassrummet.