Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Utveckla skolan nummer 4/2019: Daglig fysisk aktivitet i klassrummet för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg arbetar på Eklidens skola i Nacka, Maria Ståhl vid barn- och elevhälsan i Nacka.

Varför ville ni skriva en artikel?

– Vi har under flera år arbetat med att lägga in fysisk aktivitet, exempelvis en promenad, mellan lektionerna och tydligt märkt att eleverna både mår och arbetar bättre efteråt. Men aktiviteterna har skett mer eller mindre oorganiserat. Att skriva en artikel var ett sätt att just organisera det hela och närmare studera effekterna.

Vad handlar artikeln om?

– Om fysiska aktivitetspass i klassrummet med 12 elever, varav de flesta med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Idén om att få in fysisk aktivitet direkt i klassrummet kläcktes på ett föräldramöte. Alla var positiva till promenaderna vi brukade göra men att få in rörelse även i klassrummet vore både enklare och tidsbesparande.

– Projektet pågick under fyra veckor där vi planerade in fem rörelsepass á fyra minuter per dag. Medförfattare Maria Ståhl som arbetar som motorikpedagog vid barn- och elevhälsan i Nacka tog tillsammans med en specialpedagogkollega fram en rörelsemanual med tio olika fyraminuterspass bestående av pulshöjande övningar, koordinationsövningar och balansmoment. En del pass visades på film, andra på kort där rörelsen beskrivs. Övningarna gjordes till musik i klassrummet. En viktig aspekt är elevernas delaktighet i att arrangera och att leda passen. Utifrån ett rullande schema valde eleverna musik, visade rörelserna och tog tid.

Vilka resultat har ni sett?

– Efter projektet genomfördes enkäter där eleverna fick skatta sina upplevelser. Svaren visar att de tyckte det var lättare att koncentrera sig efter passen. Det här märkte även vi, det var tydligt att eleverna hade lättare att fokusera, hänga i och orka jobba lite längre på eftermiddagarna. Märkbart var också att eleverna kom igång snabbare med sitt skolarbete. Övergångar och startsträckor är ofta svåra för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Även om rörelsepassen innebar ett avbrott var de positiva effekterna övervägande. Givetvis hände det att någon elev absolut inte vill delta och då försökte vi hitta en balans mellan att erbjuda eleven att göra något annat men samtidigt uppmuntra till att delta.

– Enkäterna visar enhälligt att eleverna upplevde rörelseinslagen som både roliga och lustfyllda och vår förhoppning är att de här enkla aktiviteterna kan inspirera till en mer aktiv livsstil. Några av eleverna har faktiskt hakat på ett fotbollslag, vilket vittnar om att projektet haft god effekt.

– Det som var svårt var att få in så många som fem rörelsepass om dagen och vissa dagar drog vi ned på antalet pass.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi fortsätter med ett rörelsepass om dagen – det blivit rutin för både oss och eleverna. Ett pass om dagen känns rimligt genomförbart, särskilt med den här elevgruppen. Vi har också infört ett belöningssystem för de elever som deltar. Varje pass genererar en krona per elev, pengar som eleverna kan växla in till en smörgås eller dryck i skolan kafé. Hela klassen har också besökt ett äventyrsbad tillsammans. Självklart innebär de här rörelsepassen en del merjobb för oss lärare men den positiva effekten är betydligt större än insatsen.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har föreläst om projektet på Nacka skolmässa. Grannklassen har blivit nyfiken och planerar nu att införa liknande rörelsepass.

Susanne Sawander

Maria Ståhl är specialpedagog och motorikpedagog, Barn och elevhälsan i Nacka E-post: maria.stahl@nacka.se

Katarina Löf Hagström är specialpedagog och mentor, Eklidens skola E-post: katarina.lof-hagstrom@nacka.se

Daniel Carlberg är lärare och mentor, Eklidens skola E-post: daniel.carlberg@nacka.se

Snabbstart: så kommer du snabbt igång med daglig fysisk aktivitet i klassrummet

  1. Skapa en databas med rörelseövningar. Övningarna kan finnas i olika buntar med rörelsekort, där varje övning illustreras. De kan också finnas som filmer på ca 4 minuter. Bla Friskis och svettis har bra anpassade övningar. Övningarna behöver vara pulshöjande, men kan med fördel varvas med enstaka lugnare övningar, som tex koordinationsövningar.
  2. Presentera varje dag vid morgonsamlingen när rörelsepasset, som är fyra minuter långt, skall äga rum. Lägg gärna passet i början av en lektion mitt på dagen.
  3. Utse i förväg vem som spelar musik under rörelsepasset. Ha gärna en rullande lista.
  4. När det är dags för passet ställer sig varje elev vid sin bänk. Använder man sig av kort får åtta elever var sitt kort. Innan projektets start behöver varje övning som finns på kortet demonstreras.
  5. När passet startar håller en vuxen tiden. Musiken startar samtidigt som tidtagningen. En elev som utses av tidtagaren och börjar att demonstrera sin övning för övriga, som direkt genomför samma övning under trettio sekunder. Läraren meddelar när det gått trettio sekunder, och säger högt och tydligt vilken elev som demonstrerar nästa övning. När alla åtta elever har genomfört sina övningar har fyra minuter gått.
  6. Väljer man att genomföra övningarna till filmade instruktioner så står varje elev vid sin bänk och genomför där övningarna som visas på projektor.
  7. Personalen placerar ut sig på lämpliga ställen och deltar på ett entusiasmerande sätt i övningarna. Viktigt att alla vuxna i klassrummet deltar.
  8. Varje pass markerar man vilka elever som är närvarande på passet, och vilka som deltar efter bästa förmåga. Gör man sitt bästa får man ett kryss. Varje kryss man fått under en månad kan växlas in till en krona som kan användas i skolans kafé för en gemensam fika i slutet av månaden. Denna morot används vid behov, och kan naturligtvis anpassas efter verksamheten.
  9. Ha alternativa, helt självgående, aktiviteter redo för de elever som säger att de inte vill/kan delta i dagens pass. Tex multiplikationstabellövningar, eller blindkartor. Dessa aktiviteter genomförs helst i korridoren utanför, med vuxen om behov finns.
  10. Fuska inte! Även dagar när eleverna har idrott eller utflykter genomförs övningarna i klassrummet.

Sidan publicerades 2019-03-06 10:39 av Hedda Lovén


Relaterat

Elevhälsa, 19-20 september i Stockholm

En fungerande elevhälsa kan vara avgörande för lärande och framgång i skolan. Nu återkommer vår konferens, mer välfylld än någonsin. Ta del av föreläsningar om samverkan, unga i hederskontext, antipluggkulturer, sömn, sociala medier och hjärnan samt hur man förbättrar kommunikationen i svåra samtal.

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder

Årets viktigaste konferens för dig som är intresserad av fördjupad kunskap inom det specialpedagogiska fältet. Lyssna till föreläsningar om bl.a. flickor och autism, språkstörning, dyslexivänlig skola genom god samverkan, att skapa ett gott samtalsklimat vid svåra samtal samt självreglerat lärande och scaffolding. Arrangeras i Stockholm 10-11 april och i Göteborg 2-3 maj - välkommen!

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka, startade i sin klass.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Metakommunikation och visuellt stöd hjälper barn med hörselnedsättning

Vilka lärandestrategier utvecklar språket för barn med hörselnedsättning? Johanna Fredman, Emma Haddadi Ederyd samt fritidspedagog Johanna Melin på Alviksskolans hörselklasser fick syn på vad som verkligen fungerar.

Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang

Att koppla skolämnen till aktuella samhällsfrågor ökar elevers kunskap och engagemang, visar Stina Ekmarks och Emma Söderholms artikel. I deras ämnesövergripande projekt fick en grupp elever åka till Grekland och dela ut förnödenheter till flyktingar, medan den andra delade ut mat till EU-migranter i Orminge.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Internet i ljus och mörker – ett projekt i svenska om ungdomars vardag och integritet på internet

Näthat, trakasserier och mobbning, för att inte nämna källkritik och upphovsrätt: Internet har sina utmaningar. Lärarna Else-Marie Lagerlöf och Karin Chalias genomförde ett projekt för att deras eleverna skulle få verktyg att utvecklas till förnuftiga internetmedborgare och medieproducenter, väl medvetna om sina rättigheter och skyldigheter.

Arbeta språkutvecklande i fysik och svenska med IKT

“Mot rymden via cyberspace” är ett ämnesövergripande projekt i ämnena fysik och svenska med syfte att utveckla elevernas kommunikationsförmåga och digitala kompetens. Artikeln, skriven av Annelie Adolfsson och Lisa Petterson i Nacka, riktar sig till lärare i årskurserna 4-9 som vill arbeta språkutvecklande i sina ämnen.

Forskningsbaserade läs- och skrivmetoder skapar inkludering

Lärarna Kirsten Sunnerud och Lena Ekermo har tagit fram ett forskningsbaserat arbetsmaterial för att utveckla läs- och skrivutvecklingen på sin skola. Ett viktigt syfte var att underlätta samarbetet mellan klass-, special- och andraspråkslärare och skapa inkludering för såväl lärare som elever.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Ökad psykisk ohälsa bland förskollärare

Förutsättningarna för förskolan och förskollärares uppdrag är mycket problematiska, visar en forskningsrapport från Malmö universitet. Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Bakgrund till studien är hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare.

Hur viktiga är digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att belysa vikten av att ha tillgång till digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning.

Teacher: Here’s how to make lessons fun

Korey Barkley, a middle-school Spanish teacher in Massachusetts, helps students love to learn by adopting strategies that make it fun. In this commentary, Barkley shares four approaches, including playing games, offering more choices and scheduling brain breaks.

Ungdomars hälsa halkar efter

Världens ungdomar är historiens hittills största generation. Tyvärr är deras hälsomässiga situation utmanande. I en studie i tidskriften the Lancet har man har undersökt utvecklingen i 195 länder under perioden 1990–2016. Resultaten visar på bland annat en ökning av övervikt och fetma, som nu drabbar en femtedel av världens ungdomar.