2011-12-02 13:50  1996 Dela:

De forskar om argumenterande text

Jonas Wolbe, Inga-Lill Mårtensson, Anna-Lena Ebenstål, Klara Grede och Johan Fröcklin (saknas på bilden).

Fem svensklärare på högstadiet och gymnasiet har i ett forskningsprojekt tagit reda på vad i argumenterande texter som eleverna har svårt för.

Vi valde att arbeta med argumenterande text eftersom vi alla har upplevt att elever tycker det är svårt. Dessutom är det något som de kommer att ha användning för i vuxenlivet, säger Anna-Lena Ebenstål.
Efter att ha granskat ett antal argumenterande elevtexter kom de fram till att eleverna stöter på problem när de ska formulera en tes.
– Texterna spretar och saknar en röd tråd eftersom eleverna inte lyckas formulera någon klar tes som de förhåller sig till genom hela texten, säger Jonas Wolbe.
Nästa steg var att ta reda på hur undervisningen kan förbättras så att den når och utvecklar samtliga elever. Klara Grede  menar att det egentligen handlar att göra textundervisningen till en kollektiv, lärarledd, undervisning.
– Vanligtvis lämnas eleverna på högstadiet och gymnasiet ganska ensamma med sitt textskrivande. Men vi släppte dem inte utan arbetade tillsammans kring texten både i helklass och i mindre grupper, säger hon.
Lärarna har bland annat arbetat med cirkelmodellen som möjliggör för eleverna att bekanta sig med textgenren innan de ska skriva en argumenterad text på egen hand. Både lärare och elever reflekterar löpande i loggböcker och eleverna får kontinuerlig feed-back.
– Loggbok och löpande återkoppling har hjälpt eleverna att få kontroll på sin egen utveckling och de tystare eleverna i min klass har varit mer delaktiga, säger Inga-Lill Mårtensson.
Arbetet har haft inslag av lesson study genom att lärarna har filmats under ett lektionstillfälle och sedan analyserat filmerna tillsammans för att se om något var otydlig och vad som kan förbättras i just det undervisningsmomentet.
– Det är det som är häftigt med lesson-study. Som lärare är det vanliga annars att man går in i sitt klassrum och stänger dörren, säger Klara Grede.
– Man blir mer medveten om vad det är man faktiskt lär ut för varje moment. Som lärare kan man ha en uppfattning om vad man når fram med på en lektion, men det kan visa sig att endast en del av det fastnar hos eleverna, fortsätter Jonas Wolbe.

Eleverna har fått skriva en argumenterande text som slutfinal och lärarna är mitt uppe i arbetet med att sammanställa resultaten. Även om de inte är färdiga med analysen kan de redan nu se att eleverna har fått en ökad förståelse för begrepp som tes, argument och motargument. Slutrapporten och en lärarhandledning kommer att publiceras på 360framsteg.se i början av 2012.

Läs Tesens betydelse för den argumenterande texten

Anna-Lena Ebenstål, Jonas Wolbe och Johan Fröcklin och arbetar på Sturebyskolan, Inga-lill Mårtensson i Stockholms stad och Klara Grede på S:t Eriks gymnasium . Koordinator för projektet är Fil.dr. Leif Lorentzon på S:t Eriks gymnasium. De ingår i ett större ämnesdidaktiskt forskningsprojekt i Stockholms stad och forskar på 20 procent av sin arbetstid.

Text: Åsa Larsson

Sidan publicerades 2011-12-02 13:50 av
Sidan uppdaterades 2012-09-18 13:55 av


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer