De har förändrat skolans arbetssätt

Artikel nr 11 2015: Blockarbete: Ett förändrat arbetssätt

Kemp

Brett Kemp och Kristina Kemp arbetar på Seminarieskolan i Landskrona.


På Seminarieskolan i Landskrona hade många elever tidigare ett lågt meritvärde. Kristina Kemp och Brett Kemp som är lärare på skolan ville vända den utvecklingen. Det resulterade i ett helt ändrat arbetssätt för hela skolan där målet var att alla elever skulle kunna ta till sig undervisningen och känna sig inkluderade. Tillsammans har de skrivit en artikel om sitt arbete.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi arbetar i Landskrona stad som har deltagit i Ifous-projektet om inkludering. Eftersom vi har genomfört ett stort utvecklingsarbete på vår skola tänkte vi att det var en bra idé att skriva en artikel för att berätta för andra hur vi har gjort.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om hur vi har förändrat arbetssättet på vår 7-9 skola. Vi har strukturerat upp arbetet så att pedagogerna arbetar mer tillsammans, det finns tydligt bestämt vad man ska arbeta med och när man ska göra det. I artikeln beskriver vi våra positiva erfarenheter samt olika fallgropar och misstag som vi har gjort.

– Vi har många nyanlända elever på skolan så vi har arbetat med en mer språkinriktad undervisning, där vi skräddarsyr vissa undervisningsmoment för vissa elever. Tanken är att alla ska kunna nå målen men vägen dit ser olika ut för olika elever. Vi har ökat samarbetet mellan olika ämnen och hittat innehåll i olika ämnen som tangerar varandra för att vi ska kunna jobba samtidigt med dem. Det innebär att eleverna ser helheten i stället för en uppdelning mellan olika ämnen. Vi kallar arbetssättet för blockarbete och nästa termin har vi arbetat på det här sättet i tre år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att vi har fått ett ökat samarbete mellan lärare och pedagogiska diskussioner som inte fördes tidigare. Det är lättare att veta vad eleverna arbetar med, föräldrar kan lättare ta del av vad deras barn arbetar med och när och hur det ska bedömas.

– Innehållet i de olika blocken är bestämda. När en elev lämnar oss vet vi vad de har arbetat med och när, vi är inte lika känsliga för om personal slutar eftersom vi har kvar kunskapen om elevens utveckling och vad han eller hon har jobbat med och när. Dessutom har personalen blivit duktig på att sambedöma elever – i stället för att exempelvis bedöma fyra olika inlämningar kan en inlämning sambedömas av lärare inom matte, no, svenska och engelska på en och samma gång.

Hur har ert arbete förändrats?

– Allt har förändrats – vi har förändrat innehållet i lektionerna, organisationen på skolan har anpassats till det här förändrade arbetssättet – vi har arbetat fram ett koncept som alla kör efter vilket ger struktur och stabilitet.

Hur har ni fört ert arbete vidare på arbetsplatsen?

– Vi tog fram ett nytt arbetssätt och vår rektor gick in och bestämde att alla på skolan ska arbeta på det sättet. Hela organisationen har förändrats, vi har olika utvecklingsgrupper med olika ledare och många fler har blivit delaktiga i att leda arbetet.

Åsa Lasson

Brett Kemp är lärare i engelska och samhällsorienterande ämnen i åk 4-9 och arbetar på Seminarieskolan 7-9 i Landskrona.

Kristina Kemp är lärare i svenska som andraspråk och samhällsorienterande ämnen i åk 4-9 och arbetar på Seminarieskolan 7-9 i Landskrona.

 

Sidan publicerades 2015-08-26 14:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-08-27 16:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

"Inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt." Det konstaterar lärarna Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Podcast skapar motivation och höjer resultat

Att använda podcast i undervisningen höjer både elevernas motivation och resultat. Det konstaterar ämneslärare Markus Nyman och Kia Senneryd, special- och förstelärare, som skrivit en utvecklingsartikel om podcast som ett verktyg i undervisningen.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Lärare blir kontrollanter av elevernas läsning

Elevernas läslust kommer i andra hand i undervisningen av skön­litteratur i gymnasiet. Det som styr är en instrumentell syn där eleverna kan behöva kontrolleras, visar en studie vid Umeå universitet.

Ensamheten ökar hos unga

Upplevda sömnproblem och upplevd dålig hälsa har ökat markant mellan åren 2000 och 2016 i en stor grupp män och kvinnor i den arbetsföra befolkningen. Det visar forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan.

Forskning: Rektorer tvingas nedprioritera likabehandlingsarbetet

Skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier nedprioriteras ofta – trots att rektorerna ser uppdragen som ett av de viktigaste i skolan.  Det visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.