De har förändrat skolans arbetssätt

Artikel nr 11 2015: Blockarbete: Ett förändrat arbetssätt

Kemp

Brett Kemp och Kristina Kemp arbetar på Seminarieskolan i Landskrona.


På Seminarieskolan i Landskrona hade många elever tidigare ett lågt meritvärde. Kristina Kemp och Brett Kemp som är lärare på skolan ville vända den utvecklingen. Det resulterade i ett helt ändrat arbetssätt för hela skolan där målet var att alla elever skulle kunna ta till sig undervisningen och känna sig inkluderade. Tillsammans har de skrivit en artikel om sitt arbete.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi arbetar i Landskrona stad som har deltagit i Ifous-projektet om inkludering. Eftersom vi har genomfört ett stort utvecklingsarbete på vår skola tänkte vi att det var en bra idé att skriva en artikel för att berätta för andra hur vi har gjort.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om hur vi har förändrat arbetssättet på vår 7-9 skola. Vi har strukturerat upp arbetet så att pedagogerna arbetar mer tillsammans, det finns tydligt bestämt vad man ska arbeta med och när man ska göra det. I artikeln beskriver vi våra positiva erfarenheter samt olika fallgropar och misstag som vi har gjort.

– Vi har många nyanlända elever på skolan så vi har arbetat med en mer språkinriktad undervisning, där vi skräddarsyr vissa undervisningsmoment för vissa elever. Tanken är att alla ska kunna nå målen men vägen dit ser olika ut för olika elever. Vi har ökat samarbetet mellan olika ämnen och hittat innehåll i olika ämnen som tangerar varandra för att vi ska kunna jobba samtidigt med dem. Det innebär att eleverna ser helheten i stället för en uppdelning mellan olika ämnen. Vi kallar arbetssättet för blockarbete och nästa termin har vi arbetat på det här sättet i tre år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att vi har fått ett ökat samarbete mellan lärare och pedagogiska diskussioner som inte fördes tidigare. Det är lättare att veta vad eleverna arbetar med, föräldrar kan lättare ta del av vad deras barn arbetar med och när och hur det ska bedömas.

– Innehållet i de olika blocken är bestämda. När en elev lämnar oss vet vi vad de har arbetat med och när, vi är inte lika känsliga för om personal slutar eftersom vi har kvar kunskapen om elevens utveckling och vad han eller hon har jobbat med och när. Dessutom har personalen blivit duktig på att sambedöma elever – i stället för att exempelvis bedöma fyra olika inlämningar kan en inlämning sambedömas av lärare inom matte, no, svenska och engelska på en och samma gång.

Hur har ert arbete förändrats?

– Allt har förändrats – vi har förändrat innehållet i lektionerna, organisationen på skolan har anpassats till det här förändrade arbetssättet – vi har arbetat fram ett koncept som alla kör efter vilket ger struktur och stabilitet.

Hur har ni fört ert arbete vidare på arbetsplatsen?

– Vi tog fram ett nytt arbetssätt och vår rektor gick in och bestämde att alla på skolan ska arbeta på det sättet. Hela organisationen har förändrats, vi har olika utvecklingsgrupper med olika ledare och många fler har blivit delaktiga i att leda arbetet.

Åsa Lasson

Brett Kemp är lärare i engelska och samhällsorienterande ämnen i åk 4-9 och arbetar på Seminarieskolan 7-9 i Landskrona.

Kristina Kemp är lärare i svenska som andraspråk och samhällsorienterande ämnen i åk 4-9 och arbetar på Seminarieskolan 7-9 i Landskrona.

 

Sidan publicerades 2015-08-26 14:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-08-27 16:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

"Inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt." Det konstaterar lärarna Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Podcast skapar motivation och höjer resultat

Att använda podcast i undervisningen höjer både elevernas motivation och resultat. Det konstaterar ämneslärare Markus Nyman och Kia Senneryd, special- och förstelärare, som skrivit en utvecklingsartikel om podcast som ett verktyg i undervisningen.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Tidiga insatser i förskolan – en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa

Förskolan når de allra flesta barn och där finns därför goda möjligheter att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Men vad vet vi om de faktorer som påverkar de små barnens psykiska mående? Vad kan forskningen lära oss om hur förskolan kan arbeta för att nå framgång i sitt hälsofrämjande arbete?

”Marknadens stora intresse för förskolan måste upp på agendan”

Förskolan har fått begränsad uppmärksamhet inom utbildningspolitiken, men ett stort intresse från skolmarknaden. Det behövs en kritiskt granskande hållning till ett starkt förändrat förskolelandskap, skriver Ingegerd Tallberg Broman, professor emerita vid Malmö universitet, lärarutbildare, förskoleforskare.

Forskning: Destruktiva chefer vanligare i offentlig sektor

Mer än var tredje svensk anser sig ha en destruktiv chef, visar ny forskning. Och läget är värst inom offentlig sektor. ”Jag är förvånad över att så lite görs åt ett så omfattande problem”, säger forskaren och psykologen Robert Lundmark vid Umeå universitet.

Lärarguide för mer aktiva elever

Syftet med denna guide är att inspirera dig som lärare att integrera fysisk aktivitet i skoldagen, med stöd från Generation Peps kostnadsfria digitala skolverktyg som du kan läsa mer om på www.pepskola.se. Guiden ger dig också en introduktion till TikTok och hur du kan använda och inspireras av innehåll från plattformen, samt tipsar om vidare läsning kring mental hälsa och digital kunskap från några av våra partners. (pdf)

Forskare: Så blir fysiken tillgänglig för fler

En bra fysiklärare öppnar sina elevers ögon och vägleder dem till nya upplevelser i ämnet. På det sättet kan man få fler elever utan akademisk bakgrund att fortsätta till högskolan, menar Anna Danielsson, forskare vid Stockholms universitet.