De har förändrat skolans arbetssätt

Artikel nr 11 2015: Blockarbete: Ett förändrat arbetssätt

Kemp

Brett Kemp och Kristina Kemp arbetar på Seminarieskolan i Landskrona.


På Seminarieskolan i Landskrona hade många elever tidigare ett lågt meritvärde. Kristina Kemp och Brett Kemp som är lärare på skolan ville vända den utvecklingen. Det resulterade i ett helt ändrat arbetssätt för hela skolan där målet var att alla elever skulle kunna ta till sig undervisningen och känna sig inkluderade. Tillsammans har de skrivit en artikel om sitt arbete.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi arbetar i Landskrona stad som har deltagit i Ifous-projektet om inkludering. Eftersom vi har genomfört ett stort utvecklingsarbete på vår skola tänkte vi att det var en bra idé att skriva en artikel för att berätta för andra hur vi har gjort.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om hur vi har förändrat arbetssättet på vår 7-9 skola. Vi har strukturerat upp arbetet så att pedagogerna arbetar mer tillsammans, det finns tydligt bestämt vad man ska arbeta med och när man ska göra det. I artikeln beskriver vi våra positiva erfarenheter samt olika fallgropar och misstag som vi har gjort.

– Vi har många nyanlända elever på skolan så vi har arbetat med en mer språkinriktad undervisning, där vi skräddarsyr vissa undervisningsmoment för vissa elever. Tanken är att alla ska kunna nå målen men vägen dit ser olika ut för olika elever. Vi har ökat samarbetet mellan olika ämnen och hittat innehåll i olika ämnen som tangerar varandra för att vi ska kunna jobba samtidigt med dem. Det innebär att eleverna ser helheten i stället för en uppdelning mellan olika ämnen. Vi kallar arbetssättet för blockarbete och nästa termin har vi arbetat på det här sättet i tre år.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att vi har fått ett ökat samarbete mellan lärare och pedagogiska diskussioner som inte fördes tidigare. Det är lättare att veta vad eleverna arbetar med, föräldrar kan lättare ta del av vad deras barn arbetar med och när och hur det ska bedömas.

– Innehållet i de olika blocken är bestämda. När en elev lämnar oss vet vi vad de har arbetat med och när, vi är inte lika känsliga för om personal slutar eftersom vi har kvar kunskapen om elevens utveckling och vad han eller hon har jobbat med och när. Dessutom har personalen blivit duktig på att sambedöma elever – i stället för att exempelvis bedöma fyra olika inlämningar kan en inlämning sambedömas av lärare inom matte, no, svenska och engelska på en och samma gång.

Hur har ert arbete förändrats?

– Allt har förändrats – vi har förändrat innehållet i lektionerna, organisationen på skolan har anpassats till det här förändrade arbetssättet – vi har arbetat fram ett koncept som alla kör efter vilket ger struktur och stabilitet.

Hur har ni fört ert arbete vidare på arbetsplatsen?

– Vi tog fram ett nytt arbetssätt och vår rektor gick in och bestämde att alla på skolan ska arbeta på det sättet. Hela organisationen har förändrats, vi har olika utvecklingsgrupper med olika ledare och många fler har blivit delaktiga i att leda arbetet.

Åsa Lasson

Brett Kemp är lärare i engelska och samhällsorienterande ämnen i åk 4-9 och arbetar på Seminarieskolan 7-9 i Landskrona.

Kristina Kemp är lärare i svenska som andraspråk och samhällsorienterande ämnen i åk 4-9 och arbetar på Seminarieskolan 7-9 i Landskrona.

 

Sidan publicerades 2015-08-26 14:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-08-27 16:05 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

"Inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt." Det konstaterar lärarna Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Podcast skapar motivation och höjer resultat

Att använda podcast i undervisningen höjer både elevernas motivation och resultat. Det konstaterar ämneslärare Markus Nyman och Kia Senneryd, special- och förstelärare, som skrivit en utvecklingsartikel om podcast som ett verktyg i undervisningen.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Hur ökas motivationen för matematik i grundskolans tidiga år?

Högskolan Väst representerar Sverige i ett internationellt forskningsprojekt med sex andra länder där man ska undersöka motivationen för matematik i grundskolans tidigare år. Projektet ska också studera hur man kan öka motivationen, framför allt i övergången från låg- till mellanstadiet.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

Leda i lågintensiva kriser

Aida Alvinius, docent och krisexpert vid Försvarshögskolan, visar hur skolledare kan arbeta under lågintensiva kriser. (webb-tv)