”Den som vill lära sig ska ha möjlighet att lära sig”

Artikel nr 9 2015: “Normalläge”- En pedagogisk metod för att skapa tydliga regler och rutiner i samband med lektion

daniel_fredriksson_stor

Daniel Fredriksson är utbildad 7-9 lärare i svenska och idrott och arbetar sedan fem år som beteendepedagog på Domnarvets skola i Borlänge.

Daniel Fredriksson har arbetat fram en praktisk metod som hjälper lärare och elever att skapa studiero i klassrummet. Han är av den bestämda uppfattningen att alla elever som vill lära sig ska få en möjlighet att göra det.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har arbetat fram ett koncept som jag kallar Vändpunkt där jag utgår från att läraren erbjuder eleven viktiga skyddsfaktorer när eleven kommer till skolan. Jag har plockat ut tio skyddsfaktorer som lärarna själva kan påverka och erbjuda eleverna. En av dessa är Tydliga regler och normer i samband med lektion.
Jag har använt vetenskapen som bas i utformandet av en praktisk metod som jag kallar Normalläge. Jag har funderat på hur ett effektivt regelsystem kan genomföras i praktiken och nu när jag är klar vill jag dela med mig av metoden till alla som är intresserade. Normalläge är ett försök att smälta samman Skolverkets riktlinjer för utformning av regler i skolan med beteendevetenskap. Syftet var alltså att skapa något nytt och effektivt som andra skolor, elever och lärare kan ha användning för.


Vad handlar artikeln om?

– Om hur man kan arbeta vetenskapligt och utifrån Skolverkets riktlinjer med att skapa ett tydligt och trovärdigt regelsystem. I artikeln beskriver jag Normalläge, metodens vetenskapliga förankring samt upplevda resultat. Artikeln beskriver hur skolor effektivt och utifrån Skolverkets riktlinjer kan utforma regler för inlärningstillfällena.

– Skolan är skyldiga eleverna en trygg och lugn lärmiljö och genom ett effektivt regelsystem skapas bättre förutsättningar till studiero. Jag är av den åsikten att lärarna ska arbeta med pedagogiska frågor och minimera annat arbete. Reglerna handlar därför inte om att kasta snöboll eller springa i korridorer, de är kopplade till lektioner med syfte att nå studiero. Metoden tydliggör förväntningar och konsekvenser, den passar elever i olika åldrar och kräver en tankevända hos lärarna då det endast finns en regel i klassrummet – att den som vill lära sig ska ha möjlighet att lära sig.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att metoden är praktiskt genomförbar men att arbetslaget måste vilja arbeta med Normalläge för att resultatet ska bli bra. Det måste finnas en vilja att förändra och alla lärare måste hoppa på tåget och vilja göra lika. Lärare och elever som har implementerat metoden är positiva – även föräldrar.

Hur har ditt arbete förändrats av det här projektet?

– Tack vare artikeln har jag fått en möjlighet att sätta alla tankar och funderingar kring metoden på pränt på ett tydligt sätt.

Hur har du fört ditt arbete vidare på arbetsplatsen?

– Vi har implementerat metoden i årkurs 7, vi har även tagit hjälp av en dramapedagog för att lärarna ska kunna effektivisera vissa delar och gjort skådespel utifrån vissa frågeställningar – det har varit uppskattat.

– Bland kollegorna är det olika, det finns de som ser behovet av metoden som har grupper som är jobbiga och vill få till en förändring. Sedan finns det lärare som inte orkar eller inte är överens i arbetslaget hur de ska göra. Vill man köra ett enmans-race spelar det ingen roll vad som implementeras – det blir aldrig bra.

Åsa Lasson

Daniel Fredriksson är utbildad 7-9 lärare i svenska och idrott men arbetar sedan fem år som beteendepedagog på Domnarvets skola i Borlänge.
E-post: Daniel.Fredriksson@edu.borlange.se

Sidan publicerades 2015-06-03 16:31 av
Sidan uppdaterades 2015-06-05 09:28 av


Relaterat

Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Skolupplevelsen vände för elever med Aspergers

De elever som Kristina Hellberg följer i sin avhandling beskriver två vändpunkter under sin skoltid: den ena var när de fick sin diagnos, den andra var när de började på det individanpassade gymnasieprogram som ledde till att många av dem för allra första gången fick uppleva skolframgång.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.