”Den som vill lära sig ska ha möjlighet att lära sig”

Artikel nr 9 2015: “Normalläge”- En pedagogisk metod för att skapa tydliga regler och rutiner i samband med lektion

daniel_fredriksson_stor

Daniel Fredriksson är utbildad 7-9 lärare i svenska och idrott och arbetar sedan fem år som beteendepedagog på Domnarvets skola i Borlänge.

Daniel Fredriksson har arbetat fram en praktisk metod som hjälper lärare och elever att skapa studiero i klassrummet. Han är av den bestämda uppfattningen att alla elever som vill lära sig ska få en möjlighet att göra det.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har arbetat fram ett koncept som jag kallar Vändpunkt där jag utgår från att läraren erbjuder eleven viktiga skyddsfaktorer när eleven kommer till skolan. Jag har plockat ut tio skyddsfaktorer som lärarna själva kan påverka och erbjuda eleverna. En av dessa är Tydliga regler och normer i samband med lektion.
Jag har använt vetenskapen som bas i utformandet av en praktisk metod som jag kallar Normalläge. Jag har funderat på hur ett effektivt regelsystem kan genomföras i praktiken och nu när jag är klar vill jag dela med mig av metoden till alla som är intresserade. Normalläge är ett försök att smälta samman Skolverkets riktlinjer för utformning av regler i skolan med beteendevetenskap. Syftet var alltså att skapa något nytt och effektivt som andra skolor, elever och lärare kan ha användning för.


Vad handlar artikeln om?

– Om hur man kan arbeta vetenskapligt och utifrån Skolverkets riktlinjer med att skapa ett tydligt och trovärdigt regelsystem. I artikeln beskriver jag Normalläge, metodens vetenskapliga förankring samt upplevda resultat. Artikeln beskriver hur skolor effektivt och utifrån Skolverkets riktlinjer kan utforma regler för inlärningstillfällena.

– Skolan är skyldiga eleverna en trygg och lugn lärmiljö och genom ett effektivt regelsystem skapas bättre förutsättningar till studiero. Jag är av den åsikten att lärarna ska arbeta med pedagogiska frågor och minimera annat arbete. Reglerna handlar därför inte om att kasta snöboll eller springa i korridorer, de är kopplade till lektioner med syfte att nå studiero. Metoden tydliggör förväntningar och konsekvenser, den passar elever i olika åldrar och kräver en tankevända hos lärarna då det endast finns en regel i klassrummet – att den som vill lära sig ska ha möjlighet att lära sig.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att metoden är praktiskt genomförbar men att arbetslaget måste vilja arbeta med Normalläge för att resultatet ska bli bra. Det måste finnas en vilja att förändra och alla lärare måste hoppa på tåget och vilja göra lika. Lärare och elever som har implementerat metoden är positiva – även föräldrar.

Hur har ditt arbete förändrats av det här projektet?

– Tack vare artikeln har jag fått en möjlighet att sätta alla tankar och funderingar kring metoden på pränt på ett tydligt sätt.

Hur har du fört ditt arbete vidare på arbetsplatsen?

– Vi har implementerat metoden i årkurs 7, vi har även tagit hjälp av en dramapedagog för att lärarna ska kunna effektivisera vissa delar och gjort skådespel utifrån vissa frågeställningar – det har varit uppskattat.

– Bland kollegorna är det olika, det finns de som ser behovet av metoden som har grupper som är jobbiga och vill få till en förändring. Sedan finns det lärare som inte orkar eller inte är överens i arbetslaget hur de ska göra. Vill man köra ett enmans-race spelar det ingen roll vad som implementeras – det blir aldrig bra.

Åsa Lasson

Daniel Fredriksson är utbildad 7-9 lärare i svenska och idrott men arbetar sedan fem år som beteendepedagog på Domnarvets skola i Borlänge.
E-post: Daniel.Fredriksson@edu.borlange.se

Sidan publicerades 2015-06-03 16:31 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2015-06-05 09:28 av Hedda Lovén


Relaterat

Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Skolupplevelsen vände för elever med Aspergers

De elever som Kristina Hellberg följer i sin avhandling beskriver två vändpunkter under sin skoltid: den ena var när de fick sin diagnos, den andra var när de började på det individanpassade gymnasieprogram som ledde till att många av dem för allra första gången fick uppleva skolframgång.

Övningar med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?