”Den som vill lära sig ska ha möjlighet att lära sig”

Artikel nr 9 2015: “Normalläge”- En pedagogisk metod för att skapa tydliga regler och rutiner i samband med lektion

daniel_fredriksson_stor

Daniel Fredriksson är utbildad 7-9 lärare i svenska och idrott och arbetar sedan fem år som beteendepedagog på Domnarvets skola i Borlänge.

Daniel Fredriksson har arbetat fram en praktisk metod som hjälper lärare och elever att skapa studiero i klassrummet. Han är av den bestämda uppfattningen att alla elever som vill lära sig ska få en möjlighet att göra det.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har arbetat fram ett koncept som jag kallar Vändpunkt där jag utgår från att läraren erbjuder eleven viktiga skyddsfaktorer när eleven kommer till skolan. Jag har plockat ut tio skyddsfaktorer som lärarna själva kan påverka och erbjuda eleverna. En av dessa är Tydliga regler och normer i samband med lektion.
Jag har använt vetenskapen som bas i utformandet av en praktisk metod som jag kallar Normalläge. Jag har funderat på hur ett effektivt regelsystem kan genomföras i praktiken och nu när jag är klar vill jag dela med mig av metoden till alla som är intresserade. Normalläge är ett försök att smälta samman Skolverkets riktlinjer för utformning av regler i skolan med beteendevetenskap. Syftet var alltså att skapa något nytt och effektivt som andra skolor, elever och lärare kan ha användning för.


Vad handlar artikeln om?

– Om hur man kan arbeta vetenskapligt och utifrån Skolverkets riktlinjer med att skapa ett tydligt och trovärdigt regelsystem. I artikeln beskriver jag Normalläge, metodens vetenskapliga förankring samt upplevda resultat. Artikeln beskriver hur skolor effektivt och utifrån Skolverkets riktlinjer kan utforma regler för inlärningstillfällena.

– Skolan är skyldiga eleverna en trygg och lugn lärmiljö och genom ett effektivt regelsystem skapas bättre förutsättningar till studiero. Jag är av den åsikten att lärarna ska arbeta med pedagogiska frågor och minimera annat arbete. Reglerna handlar därför inte om att kasta snöboll eller springa i korridorer, de är kopplade till lektioner med syfte att nå studiero. Metoden tydliggör förväntningar och konsekvenser, den passar elever i olika åldrar och kräver en tankevända hos lärarna då det endast finns en regel i klassrummet – att den som vill lära sig ska ha möjlighet att lära sig.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att metoden är praktiskt genomförbar men att arbetslaget måste vilja arbeta med Normalläge för att resultatet ska bli bra. Det måste finnas en vilja att förändra och alla lärare måste hoppa på tåget och vilja göra lika. Lärare och elever som har implementerat metoden är positiva – även föräldrar.

Hur har ditt arbete förändrats av det här projektet?

– Tack vare artikeln har jag fått en möjlighet att sätta alla tankar och funderingar kring metoden på pränt på ett tydligt sätt.

Hur har du fört ditt arbete vidare på arbetsplatsen?

– Vi har implementerat metoden i årkurs 7, vi har även tagit hjälp av en dramapedagog för att lärarna ska kunna effektivisera vissa delar och gjort skådespel utifrån vissa frågeställningar – det har varit uppskattat.

– Bland kollegorna är det olika, det finns de som ser behovet av metoden som har grupper som är jobbiga och vill få till en förändring. Sedan finns det lärare som inte orkar eller inte är överens i arbetslaget hur de ska göra. Vill man köra ett enmans-race spelar det ingen roll vad som implementeras – det blir aldrig bra.

Åsa Lasson

Daniel Fredriksson är utbildad 7-9 lärare i svenska och idrott men arbetar sedan fem år som beteendepedagog på Domnarvets skola i Borlänge.
E-post: Daniel.Fredriksson@edu.borlange.se

Sidan publicerades 2015-06-03 16:31 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2015-06-05 09:28 av Hedda Lovén


Relaterat

Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Skolupplevelsen vände för elever med Aspergers

De elever som Kristina Hellberg följer i sin avhandling beskriver två vändpunkter under sin skoltid: den ena var när de fick sin diagnos, den andra var när de började på det individanpassade gymnasieprogram som ledde till att många av dem för allra första gången fick uppleva skolframgång.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Resa på schemat ökar motivation

Kan en studieresa sista året i gymnasiet förbättra studietrötta elevers sviktande motivation? Absolut, säger gymnasielärarna Jenny Segerberg och Kari Mailniemi, som knöt ämneskurser och gymnasiearbetet till resan, och tog med sig eleverna till Uganda.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Musikprojektet ökade elevernas känsla av sammanhang

Musikläraren Anders Kedhammar har dokumenterat sitt utvecklingsarbete om hälsofrämjande skolutveckling - ett projekt som syftade till att minska elevernas stress och förbättra gemenskapen. I formen av ett musikprojekt fick eleverna en utökad känsla av mening och sammanhang i skolan.

Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka, startade i sin klass.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.