2015-06-03 16:31  1760 Dela:

”Den som vill lära sig ska ha möjlighet att lära sig”

Artikel nr 9 2015: “Normalläge”- En pedagogisk metod för att skapa tydliga regler och rutiner i samband med lektion

daniel_fredriksson_stor

Daniel Fredriksson är utbildad 7-9 lärare i svenska och idrott och arbetar sedan fem år som beteendepedagog på Domnarvets skola i Borlänge.

Daniel Fredriksson har arbetat fram en praktisk metod som hjälper lärare och elever att skapa studiero i klassrummet. Han är av den bestämda uppfattningen att alla elever som vill lära sig ska få en möjlighet att göra det.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag har arbetat fram ett koncept som jag kallar Vändpunkt där jag utgår från att läraren erbjuder eleven viktiga skyddsfaktorer när eleven kommer till skolan. Jag har plockat ut tio skyddsfaktorer som lärarna själva kan påverka och erbjuda eleverna. En av dessa är Tydliga regler och normer i samband med lektion.
Jag har använt vetenskapen som bas i utformandet av en praktisk metod som jag kallar Normalläge. Jag har funderat på hur ett effektivt regelsystem kan genomföras i praktiken och nu när jag är klar vill jag dela med mig av metoden till alla som är intresserade. Normalläge är ett försök att smälta samman Skolverkets riktlinjer för utformning av regler i skolan med beteendevetenskap. Syftet var alltså att skapa något nytt och effektivt som andra skolor, elever och lärare kan ha användning för.


Vad handlar artikeln om?

– Om hur man kan arbeta vetenskapligt och utifrån Skolverkets riktlinjer med att skapa ett tydligt och trovärdigt regelsystem. I artikeln beskriver jag Normalläge, metodens vetenskapliga förankring samt upplevda resultat. Artikeln beskriver hur skolor effektivt och utifrån Skolverkets riktlinjer kan utforma regler för inlärningstillfällena.

– Skolan är skyldiga eleverna en trygg och lugn lärmiljö och genom ett effektivt regelsystem skapas bättre förutsättningar till studiero. Jag är av den åsikten att lärarna ska arbeta med pedagogiska frågor och minimera annat arbete. Reglerna handlar därför inte om att kasta snöboll eller springa i korridorer, de är kopplade till lektioner med syfte att nå studiero. Metoden tydliggör förväntningar och konsekvenser, den passar elever i olika åldrar och kräver en tankevända hos lärarna då det endast finns en regel i klassrummet – att den som vill lära sig ska ha möjlighet att lära sig.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att metoden är praktiskt genomförbar men att arbetslaget måste vilja arbeta med Normalläge för att resultatet ska bli bra. Det måste finnas en vilja att förändra och alla lärare måste hoppa på tåget och vilja göra lika. Lärare och elever som har implementerat metoden är positiva – även föräldrar.

Hur har ditt arbete förändrats av det här projektet?

– Tack vare artikeln har jag fått en möjlighet att sätta alla tankar och funderingar kring metoden på pränt på ett tydligt sätt.

Hur har du fört ditt arbete vidare på arbetsplatsen?

– Vi har implementerat metoden i årkurs 7, vi har även tagit hjälp av en dramapedagog för att lärarna ska kunna effektivisera vissa delar och gjort skådespel utifrån vissa frågeställningar – det har varit uppskattat.

– Bland kollegorna är det olika, det finns de som ser behovet av metoden som har grupper som är jobbiga och vill få till en förändring. Sedan finns det lärare som inte orkar eller inte är överens i arbetslaget hur de ska göra. Vill man köra ett enmans-race spelar det ingen roll vad som implementeras – det blir aldrig bra.

Åsa Lasson

Daniel Fredriksson är utbildad 7-9 lärare i svenska och idrott men arbetar sedan fem år som beteendepedagog på Domnarvets skola i Borlänge.
E-post: Daniel.Fredriksson@edu.borlange.se

Sidan publicerades 2015-06-03 16:31 av
Sidan uppdaterades 2015-06-05 09:28 av


Relaterat

Inkluderande förhållningssätt kan förebygga skolk

Varför skolkar elever från skolan? Avsaknad av vuxenstöd, relationer och utmaningar i skolan kan vara några förklaringar, visar Anne-Sofie Strands forskning.

Skolupplevelsen vände för elever med Aspergers

De elever som Kristina Hellberg följer i sin avhandling beskriver två vändpunkter under sin skoltid: den ena var när de fick sin diagnos, den andra var när de började på det individanpassade gymnasieprogram som ledde till att många av dem för allra första gången fick uppleva skolframgång.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare

Skolledarna måste ta kontroll över digitaliseringen, inkludera lärarna i beslutsprocessen och föra deras talan gentemot förvaltningen. Det menar skolledaren Edward Jensinger, som tillsammans med forskaren Marie Sjöholm skrivit en bok om digitalisering.

Ramstruktur ger lektionerna mål och mening

En tydlig lektionsstruktur kan både underlätta för alla elever och vara ett avgörande stöd för de elever som behöver förutsägbarhet eller har svårigheter med ­exempelvis arbetsminnet. På Nacka Strands skola kallas detta ramstruktur.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.

Minskad lärarstress efter treårigt forskningsprojekt

Stressen har minskat och tryggheten ökat. Finningeskolan i Strängnäs har hittat nycklarna till en bättre arbetsmiljö sedan besöket från ett forskarteam.