”Det är verksamheten som är problemet när det inte fungerar”

Artikel nr 13 2015: Inkluderande lärmiljöer på Laröd skola: Systematiskt utvecklingsarbete av organisation och samverkan för ökad måluppfyllelse

 Katja Vinulv och Gull-Britt Holm arbetar på Laröd skola i Helsingborg.

Katja Vinulv och Gull-Britt Holm arbetar på Laröd skola i Helsingborg.

Laröds skola har bedrivit ett utvecklingsarbete som har resulterat i en synvända från att anpassa eleven efter verksamheten till att anpassa verksamheten efter eleven. Rektor Gull-Britt Holm och biträdande rektor Katja Vinulv har skrivit en artikel om deras arbete.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi ville dels göra en sammanfattning av våra tankar kring vad som är en god lärmiljö dels ville vi dokumentera det arbete som vi har gjort.

Vad handlar artikeln om?

– Om att ett målmedvetet arbete med starkt fokus på lärmiljön lönar sig. Det gäller att vara uthållig och fokusera. Vi ville skapa en synvända som handlar om att eleven aldrig är bekymret, det är miljön som är problemet när det inte fungerar. Då handlar det om att ett barn befinner sig i svårigheter – inte skolan. Vi ville förändra oss och i artikeln har vi dokumenterat hur vi gjorde det.

– Vi var inbjudna att dela i Ifous forskningsprojekt om lärmiljöer. Vi använde alla resurser som fanns för att utveckla en bättre lärmiljö där eleverna känner sig sedda och bemötta på ett riktigt sätt. Vi ställer oss frågan i artikeln om det här arbetet är möjligt för alla – vi anser att svaret är ja. Vi har använt elevhälsoteamet på skolan och våra förstelärare. De externa funktioner som vi har använt är sådana som finns tillgängliga i alla kommuner, som socialtjänsten och inte minst föräldrar som är en stark samarbetspartner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är att vi har åstadkommit en synvända. Barnet är inte fel, eller har inte fel, om barnet har bekymmer så har det bekymmer med sin omgivning. Då måste man fundera på hur man kan stötta det enskilda barnet för att hjälpa det – det är det absolut viktigaste.

– Vi har arbetat mycket med relationsbygge, att skapa starka relationer mellan oss som arbetar i skolan, så att vi talar samma språk. Jag som ledare skapar en relation till medarbetarna, och jag förväntar mig att de skapar samma relation till eleverna. Vi kan se att eleverna gör samma relationsbygge när de får nya kamrater.

Hur har ert arbete förändrats?

– Det har kommit fram i samtal med mig att pedagogerna upplever att många situationer är lugnare än innan, det finns ett mer avstressat förhållningssätt bland personalen.

Hur har ni fört ert arbete vidare på arbetsplatsen?

– När vi blev inbjudna till forskningsprojektet gällde det arbetslaget på högstadiet, men vi såg tidigt att det var en fråga för hela skolan. Jag var relativt ny ledare på skolan och hade scannat av min organisation för att se var vi befann oss. Det fanns en stolthet hos personalen över att man hade goda relationer med eleverna och att man spenderade mycket tid med sina elever. Det var en fin egenskap för skolan att bygga vidare på.

– Det sammanföll med vår satsning på att utveckla lärmiljön – då kunde vi fokusera på att bli ännu bättre.

Åsa Lasson

Gull-Britt Holm är rektor på Laröd skola
E-post: gull-britt.holm@helsingborg.se


Katja Vinulv är biträdande rektor på Laröd skola
E-post: katja.vinulv@helsingborg.se

Sidan publicerades 2015-06-18 11:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-08-19 15:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

"Inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt." Det konstaterar lärarna Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Inkluderande undervisning ger bättre kvalitet

På Strandskolan i Tyresö bestämde man sig för att inkludera elever med diagnos inom autismspektrat i den ordinarie undervisningen. Resultatet blev ökad tillhörighet, sammanhang och kvalitet i undervisningen - och att dessa elever i högre utsträckning fick undervisning av behöriga ämneslärare, berättar läraren Mathias Engvall.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Resa på schemat ökar motivation

Kan en studieresa sista året i gymnasiet förbättra studietrötta elevers sviktande motivation? Absolut, säger gymnasielärarna Jenny Segerberg och Kari Mailniemi, som knöt ämneskurser och gymnasiearbetet till resan, och tog med sig eleverna till Uganda.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Musikprojektet ökade elevernas känsla av sammanhang

Musikläraren Anders Kedhammar har dokumenterat sitt utvecklingsarbete om hälsofrämjande skolutveckling - ett projekt som syftade till att minska elevernas stress och förbättra gemenskapen. I formen av ett musikprojekt fick eleverna en utökad känsla av mening och sammanhang i skolan.

Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka, startade i sin klass.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Två myter påverkar svenska skolelever: ”Finns risker”

Myter om hjärnan påverkar i klassrummen. När lärare anpassar undervisningen efter felaktiga föreställningar om hjärnan kan det leda till att elever inte når sin fulla potential, enligt forskaren Anita Norlund. SvD listar de vanligaste myterna.

Tonåringar med dubbla beteendeproblem behöver anpassade insatser

Ny forskning visar att det är viktigt att förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna behandla barnen på rätt sätt. En tonåring som har antisociala problem måste få hjälp med det emotionella före det kognitiva, medan det omvända gäller för någon som har utagerande beteendeproblem.

Lärare självkritiska till egen undervisning i NO-ämnena

Lärare ser brister i sin egen kommunikation med elever i NO-ämnena i åk 7-9. Samtidigt saknar de verkligt stödmaterial för att jobba språkutvecklande med sina elever. Det visar ett stort avslutat forskningsprojekt om lärares roll och möjligheter med att öka elevernas NO kunskaper och samtidigt arbeta språkutvecklande.

Forskare: Så kan hjärnkunskap lyfta skoleleverna

Hjärnforskning skulle stärka lärarutbildningarna, tror hjärnforskaren Julia Uddén. Läsinlärning och undervisning i svenska som andraspråk är två områden där hjärnforskningen och psykologin kan tillföra något i klassrummen.

Staying Mission Focused as a Leader

School leaders can resist the urge to micromanage by focusing on the most important goal: helping students and teachers succeed.