”Det är verksamheten som är problemet när det inte fungerar”

Artikel nr 13 2015: Inkluderande lärmiljöer på Laröd skola: Systematiskt utvecklingsarbete av organisation och samverkan för ökad måluppfyllelse

 Katja Vinulv och Gull-Britt Holm arbetar på Laröd skola i Helsingborg.

Katja Vinulv och Gull-Britt Holm arbetar på Laröd skola i Helsingborg.

Laröds skola har bedrivit ett utvecklingsarbete som har resulterat i en synvända från att anpassa eleven efter verksamheten till att anpassa verksamheten efter eleven. Rektor Gull-Britt Holm och biträdande rektor Katja Vinulv har skrivit en artikel om deras arbete.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi ville dels göra en sammanfattning av våra tankar kring vad som är en god lärmiljö dels ville vi dokumentera det arbete som vi har gjort.

Vad handlar artikeln om?

– Om att ett målmedvetet arbete med starkt fokus på lärmiljön lönar sig. Det gäller att vara uthållig och fokusera. Vi ville skapa en synvända som handlar om att eleven aldrig är bekymret, det är miljön som är problemet när det inte fungerar. Då handlar det om att ett barn befinner sig i svårigheter – inte skolan. Vi ville förändra oss och i artikeln har vi dokumenterat hur vi gjorde det.

– Vi var inbjudna att dela i Ifous forskningsprojekt om lärmiljöer. Vi använde alla resurser som fanns för att utveckla en bättre lärmiljö där eleverna känner sig sedda och bemötta på ett riktigt sätt. Vi ställer oss frågan i artikeln om det här arbetet är möjligt för alla – vi anser att svaret är ja. Vi har använt elevhälsoteamet på skolan och våra förstelärare. De externa funktioner som vi har använt är sådana som finns tillgängliga i alla kommuner, som socialtjänsten och inte minst föräldrar som är en stark samarbetspartner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är att vi har åstadkommit en synvända. Barnet är inte fel, eller har inte fel, om barnet har bekymmer så har det bekymmer med sin omgivning. Då måste man fundera på hur man kan stötta det enskilda barnet för att hjälpa det – det är det absolut viktigaste.

– Vi har arbetat mycket med relationsbygge, att skapa starka relationer mellan oss som arbetar i skolan, så att vi talar samma språk. Jag som ledare skapar en relation till medarbetarna, och jag förväntar mig att de skapar samma relation till eleverna. Vi kan se att eleverna gör samma relationsbygge när de får nya kamrater.

Hur har ert arbete förändrats?

– Det har kommit fram i samtal med mig att pedagogerna upplever att många situationer är lugnare än innan, det finns ett mer avstressat förhållningssätt bland personalen.

Hur har ni fört ert arbete vidare på arbetsplatsen?

– När vi blev inbjudna till forskningsprojektet gällde det arbetslaget på högstadiet, men vi såg tidigt att det var en fråga för hela skolan. Jag var relativt ny ledare på skolan och hade scannat av min organisation för att se var vi befann oss. Det fanns en stolthet hos personalen över att man hade goda relationer med eleverna och att man spenderade mycket tid med sina elever. Det var en fin egenskap för skolan att bygga vidare på.

– Det sammanföll med vår satsning på att utveckla lärmiljön – då kunde vi fokusera på att bli ännu bättre.

Åsa Lasson

Gull-Britt Holm är rektor på Laröd skola
E-post: gull-britt.holm@helsingborg.se


Katja Vinulv är biträdande rektor på Laröd skola
E-post: katja.vinulv@helsingborg.se

Sidan publicerades 2015-06-18 11:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-08-19 15:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

"Inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt." Det konstaterar lärarna Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Inkluderande undervisning ger bättre kvalitet

På Strandskolan i Tyresö bestämde man sig för att inkludera elever med diagnos inom autismspektrat i den ordinarie undervisningen. Resultatet blev ökad tillhörighet, sammanhang och kvalitet i undervisningen - och att dessa elever i högre utsträckning fick undervisning av behöriga ämneslärare, berättar läraren Mathias Engvall.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Forskningsbaserade läs- och skrivmetoder skapar inkludering

Lärarna Kirsten Sunnerud och Lena Ekermo har tagit fram ett forskningsbaserat arbetsmaterial för att utveckla läs- och skrivutvecklingen på sin skola. Ett viktigt syfte var att underlätta samarbetet mellan klass-, special- och andraspråkslärare och skapa inkludering för såväl lärare som elever.

Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

"Inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt." Det konstaterar lärarna Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Bättre utveckling med gemensamma lärvägar för grundsärskoleelever

Genom att använda sig av gemensamma lärvägar för sina grundsärskoleelever som läser efter två olika kursplaner förbättrade lärarna Therese Lindahl och Åsa Ekstam utvecklingen i klassen.

Vardagsnära kemi väcker elevers intresse

Att undersöka innehållet i sitt eget schampo eller den dagliga vitamintabletten väcker lust och intresse för ämnet kemi. Det konstaterar kemilärare Camilla Christensson på Katedralskolan i Lund som skrivit en utvecklingsartikel kring projektet.

Mer avancerad undervisning med Öppen matematik

Matematikläraren Stefan Lindströms utvecklingsartikel handlar om hur han arbetar med att öppna upp matematiken för eleverna. Med hjälp av vad han kallar Öppen matematik kommer han in på mer avancerad matematik än tidigare.

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

Att lära med Skype

I artikeln "Ett givande lärande med Skype" visar två lärare på Myrsjöskolan i Nacka hur Skype som IT-verktyg kan användas i ämnesövergripande undervisning, och vid samarbeten mellan skolor lokalt och globalt. Resultatet blev ett ämnes- och klassövergripande projekt inom NO och SO, där eleverna inte bara utvecklade ämneskunskaper utan också fick nya sociala kontakter.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.

Tidiga insatser är det viktigaste för eleverna

Strukturerna. Det är dem Mara Westling Allodi, professor i specialpedagogik, närstuderar i sin forskning. Och de strukturer som styr skolan är ofta inte gynnsamma för elever med stort behov av stöd, menar hon. ”Alla borde inte behöva nå samma mål samtidigt”.

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.