2015-06-18 11:28  4206 Dela:

”Det är verksamheten som är problemet när det inte fungerar”

Artikel nr 13 2015: Inkluderande lärmiljöer på Laröd skola: Systematiskt utvecklingsarbete av organisation och samverkan för ökad måluppfyllelse

 Katja Vinulv och Gull-Britt Holm arbetar på Laröd skola i Helsingborg.

Katja Vinulv och Gull-Britt Holm arbetar på Laröd skola i Helsingborg.

Laröds skola har bedrivit ett utvecklingsarbete som har resulterat i en synvända från att anpassa eleven efter verksamheten till att anpassa verksamheten efter eleven. Rektor Gull-Britt Holm och biträdande rektor Katja Vinulv har skrivit en artikel om deras arbete.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi ville dels göra en sammanfattning av våra tankar kring vad som är en god lärmiljö dels ville vi dokumentera det arbete som vi har gjort.

Vad handlar artikeln om?

– Om att ett målmedvetet arbete med starkt fokus på lärmiljön lönar sig. Det gäller att vara uthållig och fokusera. Vi ville skapa en synvända som handlar om att eleven aldrig är bekymret, det är miljön som är problemet när det inte fungerar. Då handlar det om att ett barn befinner sig i svårigheter – inte skolan. Vi ville förändra oss och i artikeln har vi dokumenterat hur vi gjorde det.

– Vi var inbjudna att dela i Ifous forskningsprojekt om lärmiljöer. Vi använde alla resurser som fanns för att utveckla en bättre lärmiljö där eleverna känner sig sedda och bemötta på ett riktigt sätt. Vi ställer oss frågan i artikeln om det här arbetet är möjligt för alla – vi anser att svaret är ja. Vi har använt elevhälsoteamet på skolan och våra förstelärare. De externa funktioner som vi har använt är sådana som finns tillgängliga i alla kommuner, som socialtjänsten och inte minst föräldrar som är en stark samarbetspartner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är att vi har åstadkommit en synvända. Barnet är inte fel, eller har inte fel, om barnet har bekymmer så har det bekymmer med sin omgivning. Då måste man fundera på hur man kan stötta det enskilda barnet för att hjälpa det – det är det absolut viktigaste.

– Vi har arbetat mycket med relationsbygge, att skapa starka relationer mellan oss som arbetar i skolan, så att vi talar samma språk. Jag som ledare skapar en relation till medarbetarna, och jag förväntar mig att de skapar samma relation till eleverna. Vi kan se att eleverna gör samma relationsbygge när de får nya kamrater.

Hur har ert arbete förändrats?

– Det har kommit fram i samtal med mig att pedagogerna upplever att många situationer är lugnare än innan, det finns ett mer avstressat förhållningssätt bland personalen.

Hur har ni fört ert arbete vidare på arbetsplatsen?

– När vi blev inbjudna till forskningsprojektet gällde det arbetslaget på högstadiet, men vi såg tidigt att det var en fråga för hela skolan. Jag var relativt ny ledare på skolan och hade scannat av min organisation för att se var vi befann oss. Det fanns en stolthet hos personalen över att man hade goda relationer med eleverna och att man spenderade mycket tid med sina elever. Det var en fin egenskap för skolan att bygga vidare på.

– Det sammanföll med vår satsning på att utveckla lärmiljön – då kunde vi fokusera på att bli ännu bättre.

Åsa Lasson

Gull-Britt Holm är rektor på Laröd skola
E-post: gull-britt.holm@helsingborg.se


Katja Vinulv är biträdande rektor på Laröd skola
E-post: katja.vinulv@helsingborg.se

Sidan publicerades 2015-06-18 11:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-08-19 15:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

"Inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt." Det konstaterar lärarna Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Inkluderande undervisning ger bättre kvalitet

På Strandskolan i Tyresö bestämde man sig för att inkludera elever med diagnos inom autismspektrat i den ordinarie undervisningen. Resultatet blev ökad tillhörighet, sammanhang och kvalitet i undervisningen - och att dessa elever i högre utsträckning fick undervisning av behöriga ämneslärare, berättar läraren Mathias Engvall.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Resa på schemat ökar motivation

Kan en studieresa sista året i gymnasiet förbättra studietrötta elevers sviktande motivation? Absolut, säger gymnasielärarna Jenny Segerberg och Kari Mailniemi, som knöt ämneskurser och gymnasiearbetet till resan, och tog med sig eleverna till Uganda.

Musikprojektet ökade elevernas känsla av sammanhang

Musikläraren Anders Kedhammar har dokumenterat sitt utvecklingsarbete om hälsofrämjande skolutveckling - ett projekt som syftade till att minska elevernas stress och förbättra gemenskapen. I formen av ett musikprojekt fick eleverna en utökad känsla av mening och sammanhang i skolan.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Metakommunikation och visuellt stöd hjälper barn med hörselnedsättning

Vilka lärandestrategier utvecklar språket för barn med hörselnedsättning? Johanna Fredman, Emma Haddadi Ederyd samt fritidspedagog Johanna Melin på Alviksskolans hörselklasser fick syn på vad som verkligen fungerar.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Forskningsbaserade läs- och skrivmetoder skapar inkludering

Lärarna Kirsten Sunnerud och Lena Ekermo har tagit fram ett forskningsbaserat arbetsmaterial för att utveckla läs- och skrivutvecklingen på sin skola. Ett viktigt syfte var att underlätta samarbetet mellan klass-, special- och andraspråkslärare och skapa inkludering för såväl lärare som elever.

Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

"Inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt." Det konstaterar lärarna Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare

Skolledarna måste ta kontroll över digitaliseringen, inkludera lärarna i beslutsprocessen och föra deras talan gentemot förvaltningen. Det menar skolledaren Edward Jensinger, som tillsammans med forskaren Marie Sjöholm skrivit en bok om digitalisering.

Ramstruktur ger lektionerna mål och mening

En tydlig lektionsstruktur kan både underlätta för alla elever och vara ett avgörande stöd för de elever som behöver förutsägbarhet eller har svårigheter med ­exempelvis arbetsminnet. På Nacka Strands skola kallas detta ramstruktur.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.

Minskad lärarstress efter treårigt forskningsprojekt

Stressen har minskat och tryggheten ökat. Finningeskolan i Strängnäs har hittat nycklarna till en bättre arbetsmiljö sedan besöket från ett forskarteam.