”Det är verksamheten som är problemet när det inte fungerar”

Artikel nr 13 2015: Inkluderande lärmiljöer på Laröd skola: Systematiskt utvecklingsarbete av organisation och samverkan för ökad måluppfyllelse

 Katja Vinulv och Gull-Britt Holm arbetar på Laröd skola i Helsingborg.

Katja Vinulv och Gull-Britt Holm arbetar på Laröd skola i Helsingborg.

Laröds skola har bedrivit ett utvecklingsarbete som har resulterat i en synvända från att anpassa eleven efter verksamheten till att anpassa verksamheten efter eleven. Rektor Gull-Britt Holm och biträdande rektor Katja Vinulv har skrivit en artikel om deras arbete.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi ville dels göra en sammanfattning av våra tankar kring vad som är en god lärmiljö dels ville vi dokumentera det arbete som vi har gjort.

Vad handlar artikeln om?

– Om att ett målmedvetet arbete med starkt fokus på lärmiljön lönar sig. Det gäller att vara uthållig och fokusera. Vi ville skapa en synvända som handlar om att eleven aldrig är bekymret, det är miljön som är problemet när det inte fungerar. Då handlar det om att ett barn befinner sig i svårigheter – inte skolan. Vi ville förändra oss och i artikeln har vi dokumenterat hur vi gjorde det.

– Vi var inbjudna att dela i Ifous forskningsprojekt om lärmiljöer. Vi använde alla resurser som fanns för att utveckla en bättre lärmiljö där eleverna känner sig sedda och bemötta på ett riktigt sätt. Vi ställer oss frågan i artikeln om det här arbetet är möjligt för alla – vi anser att svaret är ja. Vi har använt elevhälsoteamet på skolan och våra förstelärare. De externa funktioner som vi har använt är sådana som finns tillgängliga i alla kommuner, som socialtjänsten och inte minst föräldrar som är en stark samarbetspartner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste resultatet är att vi har åstadkommit en synvända. Barnet är inte fel, eller har inte fel, om barnet har bekymmer så har det bekymmer med sin omgivning. Då måste man fundera på hur man kan stötta det enskilda barnet för att hjälpa det – det är det absolut viktigaste.

– Vi har arbetat mycket med relationsbygge, att skapa starka relationer mellan oss som arbetar i skolan, så att vi talar samma språk. Jag som ledare skapar en relation till medarbetarna, och jag förväntar mig att de skapar samma relation till eleverna. Vi kan se att eleverna gör samma relationsbygge när de får nya kamrater.

Hur har ert arbete förändrats?

– Det har kommit fram i samtal med mig att pedagogerna upplever att många situationer är lugnare än innan, det finns ett mer avstressat förhållningssätt bland personalen.

Hur har ni fört ert arbete vidare på arbetsplatsen?

– När vi blev inbjudna till forskningsprojektet gällde det arbetslaget på högstadiet, men vi såg tidigt att det var en fråga för hela skolan. Jag var relativt ny ledare på skolan och hade scannat av min organisation för att se var vi befann oss. Det fanns en stolthet hos personalen över att man hade goda relationer med eleverna och att man spenderade mycket tid med sina elever. Det var en fin egenskap för skolan att bygga vidare på.

– Det sammanföll med vår satsning på att utveckla lärmiljön – då kunde vi fokusera på att bli ännu bättre.

Åsa Lasson

Gull-Britt Holm är rektor på Laröd skola
E-post: gull-britt.holm@helsingborg.se


Katja Vinulv är biträdande rektor på Laröd skola
E-post: katja.vinulv@helsingborg.se

Sidan publicerades 2015-06-18 11:28 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-08-19 15:22 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

"Inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt." Det konstaterar lärarna Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Inkluderande undervisning ger bättre kvalitet

På Strandskolan i Tyresö bestämde man sig för att inkludera elever med diagnos inom autismspektrat i den ordinarie undervisningen. Resultatet blev ökad tillhörighet, sammanhang och kvalitet i undervisningen - och att dessa elever i högre utsträckning fick undervisning av behöriga ämneslärare, berättar läraren Mathias Engvall.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Samsyn bland lärare väg till inkluderande lärmiljö

"Inkluderande lärmiljöer förutsätter att man som vuxen reflekterar över sitt eget förhållningssätt." Det konstaterar lärarna Ann Gustafsson och Elisabeth Nordin, som skrivit en utvecklingsartikel om värdegrundsarbetet i sin skola.

Inkluderande lärmiljöer – vägen till en skola för alla

Med positivt bemötande, rätt ställda förväntningar och tät dialog med elever och föräldrar finns det plats för alla i skolan – även de svåraste och stökigaste, säger läraren Tove Risberg som har skrivit en utvecklingsartikel om inkluderande lärmiljöer.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.