Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Leda och lära nummer 10/2022: Att leda undervisningsutveckling i förskolan

Christina Agewall.

Rektorer i förskolan är måna om att skapa goda förutsättningar för att utveckla undervisningen i förskolan. Det visar Christina Agewall, biträdande avdelningschef vid Enskede Årsta Vantör stadsdelsförvaltning som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning av undervisningsutveckling i förskolan.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Som medverkande i Ifous utvecklingsprogram Flerstämmig undervisning i förskolan erbjöds vi möjligheten att skriva en artikel. Jag blev genast nyfiken, det kändes spännande att genom en utvecklingsartikel få borra ned sig ytterligare i ämnet.

Vad handlar artikeln om?

– Syftet med studien är att öka kunskapen om utvärdering av undervisning och rektorers ledning av undervisningsutveckling i förskolans systematiska kvalitetsarbete. Artikeln bygger på intervjuer och enkäter med sju rektorer från två olika kommuner. Samtliga rektorer i studien har medverkat i det tre och ett halvt år långa Ifous-programmet Flerstämmig undervisning i förskolan.

”Genom arbetet i FoU-programmet och den här artikeln har jag fått fatt i vad vi behöver jobba mer med.”

Vilka resultat har du sett?

– Framträdande är att rektorerna använder dialog och samtal som verktyg vid undervisningsutveckling men även vid utvärdering av undervisningen i förskolan. Rektorerna fokuserar på att skapa förutsättningar för förskollärare att mötas, samtala och diskutera undervisningen.

– Intervjuerna och enkäterna visar att utvärderingen oftare handlar om uppföljning snarare än analys av undervisningen. Andra faktorer som påverkar rektorernas arbete med att leda undervisningsutveckling är kunskaper om exempelvis läroplanen men också hur undervisningsmiljön ser ut och är organiserad.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag arbetar som biträdande avdelningschef, avdelning förskola vid Enskede Årsta Vantör stadsdelsförvaltning i Stockholm. Genom arbetet i FoU-programmet och den här artikeln har jag fått fatt i vad vi behöver jobba mer med. Vad jag ser är att undervisningsbegreppet har landat i organisationen, det vi behöver utveckla är utvärderingen; analyserar vi eller följer vi bara upp?

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Jag upplever att det finns ett stort intresse för de här frågorna på förvaltningsnivå, det är en pågående process. Det känns bra att vi kan ta med oss erfarenheter från det här programmet när vi nu medverkar i ett nytt program som heter Hållbar förskola.

Christina Agewall arbetar som biträdande avdelningschef, Avdelning Förskola vid Enskede Årsta Vantör stadsdelsförvaltning i Stockholm

Leda & lära nr 10/2022

Susanne Sawander


Sidan publicerades 2022-08-17 11:14 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2022-08-22 13:29 av Ebba Reinolf


Relaterat

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens konferens för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Möt och nätverka med kollegor från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. Boka din plats redan idag!

Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser