2015-04-14 10:50  1749 Dela:

Digitala resurser ökar intresset och skapar diskussion i klassrummet

Artikel nr 5 2015: Digitala resurser i biologiundervisningen utmanar gymnasieelever och ökar intresset för ämnet  

kristina_ottander

Kristina Ottander är gymnasielektor i biologi vid Rodengymnasiet i Norrtälje.

Med digitala verktyg i undervisningen blir ämnet både intressantare och mer begripligt. Det visar Kristina Ottander, gymnasielektor i biologi på Rodengymnasiet i Norrtälje, som i sin utvecklingsartikel beskriver en rad positiva effekter av digitala hjälpmedel i skolan.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Svenska elevers sjunkande intresse och kunskaper i naturvetenskapliga ämnen diskuteras mycket. Jag ville med artikeln berätta och sprida resultaten av min undervisning som visar att elevernas intresse och kunskaper i ämnet biologi kan öka med hjälp av digitala resurser.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur elever i ämnet biologi fått använda digitala resurser i olika ämnesmoment och hur de uppfattat det. Totalt har drygt 50 elever i årskurs 1 och 2 i gymnasiet deltagit i studien. Med hjälp av ett globalt datasystem som används inom sjöfarten har de räknat fartyg på Östersjön och utifrån resultaten diskuterat hållbar utveckling. På temat populationsekologi har eleverna använt ett program för att studera faktorer som påverkar populationsdynamiken i ett ekosystem, exempelvis antal individer, reproduktionstakt och födointag. På temat evolution har eleverna bland annat jämfört och uppskattat släktskap mellan afrikanska och indiska elefanter och mammuten.

Vilka resultat har du sett?

– Att en stor majoritet av eleverna tyckte att undervisningen blev intressantare med dessa aktiviteter och att det också ökade förståelse för ämnet. Tydligt är att digitala resurser ökar möjligheten att verklighetsförankra ämnen. Eleverna kunde lättare relatera till dagsaktuella frågor och diskussionerna i klassen fördes på ett vidare plan. Risken för en miljöolycka på Östersjön blev exempelvis mer påtaglig efter att eleverna räknat samman det stora antal fartyg som trafikerar där. De digitala aktiviteterna som användes var av olika karaktär och de två sistnämnda mer avancerade. Flera elever upplevde övningarna som svåra men det förtog ändå inte deras intresse.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har givetvis blivit stimulerad av de positiva resultaten och håller nu på att utveckla de digitala aktiviteterna, bland annat genom att ta fram tydligare instruktioner. I den här världen måste man också hålla sig uppdaterad och jag försöker därför hitta nya program som kan användas i undervisningen.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag har berättat om resultaten i de ämnesövergripande arbetslag och ämnesnätverk vi har på skolan, många kollegor är nyfikna och jag har fått mycket respons. Jag har även coachat en kollega i ett projekt kring kollegecoaching vi har på skolan. I vår kommer jag att berätta om arbetet på ett frukostmöte för inbjudna lärare och skolledare i Norrtälje.

Susanne Sawander

Kristina Ottander är gymnasielektor på naturvetenskapsprogrammet vid Rodengymnasiet i Norrtälje, där hon undervisar i biologi och hållbart samhälle.
E-post: kristina.ottander@norrtalje.se

Sidan publicerades 2015-04-14 10:50 av John Miller
Sidan uppdaterades 2015-04-20 22:14 av John Miller


Relaterat

Digitalt rollspel i religionsundervisningen

Med hjälp av digitalt rollspel i religionsundervisningen blir eleverna mer nyfikna och engagerade i ämnet. I en utvecklingsartikel berättar läraren Veronica Wirström om sina erfarenheter.

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Därför förbättras inte elevresultaten – trots insatser

Skolan hade genomfört digitaliseringar av skolarbetet, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt. Men trots alla dessa insatser fortsatte andelen elever som gick ut gymnasiet med fullständiga betyg att sjunka. Varför?