Digitala resurser ökar intresset och skapar diskussion i klassrummet

Artikel nr 5 2015: Digitala resurser i biologiundervisningen utmanar gymnasieelever och ökar intresset för ämnet  

kristina_ottander

Kristina Ottander är gymnasielektor i biologi vid Rodengymnasiet i Norrtälje.

Med digitala verktyg i undervisningen blir ämnet både intressantare och mer begripligt. Det visar Kristina Ottander, gymnasielektor i biologi på Rodengymnasiet i Norrtälje, som i sin utvecklingsartikel beskriver en rad positiva effekter av digitala hjälpmedel i skolan.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Svenska elevers sjunkande intresse och kunskaper i naturvetenskapliga ämnen diskuteras mycket. Jag ville med artikeln berätta och sprida resultaten av min undervisning som visar att elevernas intresse och kunskaper i ämnet biologi kan öka med hjälp av digitala resurser.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur elever i ämnet biologi fått använda digitala resurser i olika ämnesmoment och hur de uppfattat det. Totalt har drygt 50 elever i årskurs 1 och 2 i gymnasiet deltagit i studien. Med hjälp av ett globalt datasystem som används inom sjöfarten har de räknat fartyg på Östersjön och utifrån resultaten diskuterat hållbar utveckling. På temat populationsekologi har eleverna använt ett program för att studera faktorer som påverkar populationsdynamiken i ett ekosystem, exempelvis antal individer, reproduktionstakt och födointag. På temat evolution har eleverna bland annat jämfört och uppskattat släktskap mellan afrikanska och indiska elefanter och mammuten.

Vilka resultat har du sett?

– Att en stor majoritet av eleverna tyckte att undervisningen blev intressantare med dessa aktiviteter och att det också ökade förståelse för ämnet. Tydligt är att digitala resurser ökar möjligheten att verklighetsförankra ämnen. Eleverna kunde lättare relatera till dagsaktuella frågor och diskussionerna i klassen fördes på ett vidare plan. Risken för en miljöolycka på Östersjön blev exempelvis mer påtaglig efter att eleverna räknat samman det stora antal fartyg som trafikerar där. De digitala aktiviteterna som användes var av olika karaktär och de två sistnämnda mer avancerade. Flera elever upplevde övningarna som svåra men det förtog ändå inte deras intresse.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har givetvis blivit stimulerad av de positiva resultaten och håller nu på att utveckla de digitala aktiviteterna, bland annat genom att ta fram tydligare instruktioner. I den här världen måste man också hålla sig uppdaterad och jag försöker därför hitta nya program som kan användas i undervisningen.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag har berättat om resultaten i de ämnesövergripande arbetslag och ämnesnätverk vi har på skolan, många kollegor är nyfikna och jag har fått mycket respons. Jag har även coachat en kollega i ett projekt kring kollegecoaching vi har på skolan. I vår kommer jag att berätta om arbetet på ett frukostmöte för inbjudna lärare och skolledare i Norrtälje.

Susanne Sawander

Kristina Ottander är gymnasielektor på naturvetenskapsprogrammet vid Rodengymnasiet i Norrtälje, där hon undervisar i biologi och hållbart samhälle.
E-post: kristina.ottander@norrtalje.se

Sidan publicerades 2015-04-14 10:50 av John Miller
Sidan uppdaterades 2015-04-20 22:14 av John Miller


Relaterat

Digitalt rollspel i religionsundervisningen

Med hjälp av digitalt rollspel i religionsundervisningen blir eleverna mer nyfikna och engagerade i ämnet. I en utvecklingsartikel berättar läraren Veronica Wirström om sina erfarenheter.

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.