Digitala resurser ökar intresset och skapar diskussion i klassrummet

Artikel nr 5 2015: Digitala resurser i biologiundervisningen utmanar gymnasieelever och ökar intresset för ämnet  

kristina_ottander

Kristina Ottander är gymnasielektor i biologi vid Rodengymnasiet i Norrtälje.

Med digitala verktyg i undervisningen blir ämnet både intressantare och mer begripligt. Det visar Kristina Ottander, gymnasielektor i biologi på Rodengymnasiet i Norrtälje, som i sin utvecklingsartikel beskriver en rad positiva effekter av digitala hjälpmedel i skolan.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Svenska elevers sjunkande intresse och kunskaper i naturvetenskapliga ämnen diskuteras mycket. Jag ville med artikeln berätta och sprida resultaten av min undervisning som visar att elevernas intresse och kunskaper i ämnet biologi kan öka med hjälp av digitala resurser.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur elever i ämnet biologi fått använda digitala resurser i olika ämnesmoment och hur de uppfattat det. Totalt har drygt 50 elever i årskurs 1 och 2 i gymnasiet deltagit i studien. Med hjälp av ett globalt datasystem som används inom sjöfarten har de räknat fartyg på Östersjön och utifrån resultaten diskuterat hållbar utveckling. På temat populationsekologi har eleverna använt ett program för att studera faktorer som påverkar populationsdynamiken i ett ekosystem, exempelvis antal individer, reproduktionstakt och födointag. På temat evolution har eleverna bland annat jämfört och uppskattat släktskap mellan afrikanska och indiska elefanter och mammuten.

Vilka resultat har du sett?

– Att en stor majoritet av eleverna tyckte att undervisningen blev intressantare med dessa aktiviteter och att det också ökade förståelse för ämnet. Tydligt är att digitala resurser ökar möjligheten att verklighetsförankra ämnen. Eleverna kunde lättare relatera till dagsaktuella frågor och diskussionerna i klassen fördes på ett vidare plan. Risken för en miljöolycka på Östersjön blev exempelvis mer påtaglig efter att eleverna räknat samman det stora antal fartyg som trafikerar där. De digitala aktiviteterna som användes var av olika karaktär och de två sistnämnda mer avancerade. Flera elever upplevde övningarna som svåra men det förtog ändå inte deras intresse.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har givetvis blivit stimulerad av de positiva resultaten och håller nu på att utveckla de digitala aktiviteterna, bland annat genom att ta fram tydligare instruktioner. I den här världen måste man också hålla sig uppdaterad och jag försöker därför hitta nya program som kan användas i undervisningen.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag har berättat om resultaten i de ämnesövergripande arbetslag och ämnesnätverk vi har på skolan, många kollegor är nyfikna och jag har fått mycket respons. Jag har även coachat en kollega i ett projekt kring kollegecoaching vi har på skolan. I vår kommer jag att berätta om arbetet på ett frukostmöte för inbjudna lärare och skolledare i Norrtälje.

Susanne Sawander

Kristina Ottander är gymnasielektor på naturvetenskapsprogrammet vid Rodengymnasiet i Norrtälje, där hon undervisar i biologi och hållbart samhälle.
E-post: kristina.ottander@norrtalje.se

Sidan publicerades 2015-04-14 10:50 av John Miller
Sidan uppdaterades 2015-04-20 22:14 av John Miller


Relaterat

Digitalt rollspel i religionsundervisningen

Med hjälp av digitalt rollspel i religionsundervisningen blir eleverna mer nyfikna och engagerade i ämnet. I en utvecklingsartikel berättar läraren Veronica Wirström om sina erfarenheter.

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Världen står inför komplexa klimatutmaningar som kan vara knepigt att prata om med barn. Forskare har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskolans pedagoger att diskutera hållbarhet med de allra yngsta.  

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer