Digitala resurser ökar intresset och skapar diskussion i klassrummet

Artikel nr 5 2015: Digitala resurser i biologiundervisningen utmanar gymnasieelever och ökar intresset för ämnet  

kristina_ottander

Kristina Ottander är gymnasielektor i biologi vid Rodengymnasiet i Norrtälje.

Med digitala verktyg i undervisningen blir ämnet både intressantare och mer begripligt. Det visar Kristina Ottander, gymnasielektor i biologi på Rodengymnasiet i Norrtälje, som i sin utvecklingsartikel beskriver en rad positiva effekter av digitala hjälpmedel i skolan.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Svenska elevers sjunkande intresse och kunskaper i naturvetenskapliga ämnen diskuteras mycket. Jag ville med artikeln berätta och sprida resultaten av min undervisning som visar att elevernas intresse och kunskaper i ämnet biologi kan öka med hjälp av digitala resurser.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur elever i ämnet biologi fått använda digitala resurser i olika ämnesmoment och hur de uppfattat det. Totalt har drygt 50 elever i årskurs 1 och 2 i gymnasiet deltagit i studien. Med hjälp av ett globalt datasystem som används inom sjöfarten har de räknat fartyg på Östersjön och utifrån resultaten diskuterat hållbar utveckling. På temat populationsekologi har eleverna använt ett program för att studera faktorer som påverkar populationsdynamiken i ett ekosystem, exempelvis antal individer, reproduktionstakt och födointag. På temat evolution har eleverna bland annat jämfört och uppskattat släktskap mellan afrikanska och indiska elefanter och mammuten.

Vilka resultat har du sett?

– Att en stor majoritet av eleverna tyckte att undervisningen blev intressantare med dessa aktiviteter och att det också ökade förståelse för ämnet. Tydligt är att digitala resurser ökar möjligheten att verklighetsförankra ämnen. Eleverna kunde lättare relatera till dagsaktuella frågor och diskussionerna i klassen fördes på ett vidare plan. Risken för en miljöolycka på Östersjön blev exempelvis mer påtaglig efter att eleverna räknat samman det stora antal fartyg som trafikerar där. De digitala aktiviteterna som användes var av olika karaktär och de två sistnämnda mer avancerade. Flera elever upplevde övningarna som svåra men det förtog ändå inte deras intresse.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har givetvis blivit stimulerad av de positiva resultaten och håller nu på att utveckla de digitala aktiviteterna, bland annat genom att ta fram tydligare instruktioner. I den här världen måste man också hålla sig uppdaterad och jag försöker därför hitta nya program som kan användas i undervisningen.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag har berättat om resultaten i de ämnesövergripande arbetslag och ämnesnätverk vi har på skolan, många kollegor är nyfikna och jag har fått mycket respons. Jag har även coachat en kollega i ett projekt kring kollegecoaching vi har på skolan. I vår kommer jag att berätta om arbetet på ett frukostmöte för inbjudna lärare och skolledare i Norrtälje.

Susanne Sawander

Kristina Ottander är gymnasielektor på naturvetenskapsprogrammet vid Rodengymnasiet i Norrtälje, där hon undervisar i biologi och hållbart samhälle.
E-post: kristina.ottander@norrtalje.se

Sidan publicerades 2015-04-14 10:50 av John Miller
Sidan uppdaterades 2015-04-20 22:14 av John Miller


Relaterat

Digitalt rollspel i religionsundervisningen

Med hjälp av digitalt rollspel i religionsundervisningen blir eleverna mer nyfikna och engagerade i ämnet. I en utvecklingsartikel berättar läraren Veronica Wirström om sina erfarenheter.

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Böcker viktigt även för de allra yngsta

Hur kan man arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen i förskolan? Förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson visar i sitt projekt hur viktigt det är att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Metakommunikation och visuellt stöd hjälper barn med hörselnedsättning

Vilka lärandestrategier utvecklar språket för barn med hörselnedsättning? Johanna Fredman, Emma Haddadi Ederyd samt fritidspedagog Johanna Melin på Alviksskolans hörselklasser fick syn på vad som verkligen fungerar.

Bokprojektet utvecklade samarbetet mellan barnen

Jessica Fredins utvecklingsartikel handlar om en skapande språkresa på en förskola i Nacka. Inspirerade av filmen Frost skapade barnen en ljudbok med bilder och sång – och en teaterföreställning.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang

Att koppla skolämnen till aktuella samhällsfrågor ökar elevers kunskap och engagemang, visar Stina Ekmarks och Emma Söderholms artikel. I deras ämnesövergripande projekt fick en grupp elever åka till Grekland och dela ut förnödenheter till flyktingar, medan den andra delade ut mat till EU-migranter i Orminge.

Elever lär sig inte slöjdens ämnesspråk

Elever snappar inte med självklarhet upp slöjdens ämnesspråk. Och att kasta in digitala hjälpmedel, som att flippa klassrummet, hjälper inte, konstaterar språklärarna Laila Guvå och Maria Stevanovic.

Fritids bra miljö för språkutveckling

Fritidsverksamheten är en viktig miljö för barns språkutveckling, konstaterar lektor Petra Magnusson, som tillsammans med en grupp fritidspedagoger provat att under tre terminer arbeta fokuserat med kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Bättre samtal på moderna språk med speed-dating

Speed-dating visade sig vara en bra form för att få eleverna i moderna språk att utveckla sin kommunikation. Lärarna David Aguirre Alvarado och Cajsa Hansen på Myrsjöskolan i Nacka har sett sina elever bli mer självsäkra som målspråkstalare.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Nytt nr ute 5/12!

Nytt nr ute 5/12!

Tema: Inkludering. Stor intervju med Gloria Ray Karlmark. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Hattie vill synliggöra lärandet

Utbildningsforskaren John Hattie besökte i början av november Stockholm. Vid ett besök på utbildningsförvaltningen mötte han rektorer på skolor som deltagit i utbildningar i Hatties metod Visible learning (synligt lärande).

Han varnar för hemgjorda läromedel

Kvalitet och likvärdighet kräver bra läroböcker. De minskar också lärares arbetsbörda. Det hävdar bedömningsforskaren Tim Oates.

Anette Jahnke: Tappa inte tempot med praktiknära skolforskning

I förra veckan avgick Lena Adamsson som direktör för Skolforskningsinstitutet. Skälet anges vara bristande politiskt stöd då institutets resurser inte ökats – trots att regeringen talar om vikten om forskningsanknytning i skolan. Anette Jahnke undrar hur man trots allt kan hålla tempot uppe för den praktiknära skolforskningen.

En del av verkligheten – om barn, sexuella övergrepp och nätet

Hur vanligt är det med övergrepp på nätet? Hur mår de barn som blivit utsatta? Kan ett övergrepp som sker på nätet få lika allvarliga konsekvenser som övergrepp som sker utanför nätet? Vad säger forskningen? Läs rapporten från Stiftelsen Allmänna Barnhuset här (pdf).

Möter explosivitet med empati

Ross Greene tror inte att bestraffningar är utvecklande för vare sig barn eller vuxna. Hans tankar om empatiskt bemötande praktiseras inom bland annat skola, psykiatri och kriminalvård.