Digitalt elevbibliotek väckte skrivlusten

Artikel nr 20 2014: Nacka Stories. Utvecklar och motiverar elevers läs- och skrivutveckling med nya digitala möjligheter

Från vänster: Lisa, Carina, Birgitta och Jeanette är lärare i Nacka kommun.

Från vänster: Lisa, Carina, Birgitta och Jeanette är lärare i Nacka kommun.

Jeanette Dierks har tillsammans med tre kollegor skrivit en utvecklingsartikel om hur deras arbete med Nacka Stories, en digital plattform, utvecklat elevernas läs- och skrivförmågor.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag och mina kollegor som arbetat fram Nacka Stories och tillsammans skrivit artikeln ville berätta om vårt arbete som vi såg hade stor effekt på läs- och skrivutvecklingen. Nacka Stories är ett digitalt elevbibliotek där eleverna kan ladda upp både sina skönlitterära texter och sina faktatexter samt läsa och kommentera varandras texter.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi under våren 2014 i årskurs 1 – 6 jobbat med läs- och skrivutveckling genom att använda oss av en webplattform. Eleverna har fått skriva texter i det digitala verktyget och använt sig av multimodala verktyg som att skriva utifrån och till olika bilder, framförallt i programmet Book Creator. Nätpubliceringen gör texterna tillgängliga på ett helt annat sätt, och kan läsas av fler, inte bara föräldrar och lärare.

– Vi har också arbetet aktivt med elevrespons och eleverna har fått kommentera varandras texter och samtalat kring texterna. Vi har också arbetat med digital kompetens, och diskuterat frågor som: hur offentlig vill man vara på nätet, vill man använda sitt eget namn eller ett alias? Hur kommenterar man andras texter, vad är en bra och konstruktiv kommentar?

Vilka resultat har du sett?

– Eleverna är mer motiverade att skriva berättelser när de vet att fler ska läsa, berättelserna blir längre och mer fördjupade. De har utvecklats genom varandras kommentarer på texterna och även de elever som har läs- och skrivsvårigheter har kunnat delta aktivt eftersom vi använt multimodala verktyg. Elever som har svårt för finmotoriken när det gäller penna har haft lättare att skriva på tangentbordet, vi har också använt oss av ljudfiler så att eleverna kunnat läsa in sina böcker och gjort dem möjliga att lyssna på.

 Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Eftersom vi som arbetat fram Nacka Stories är från tre olika skolor har kollegiala nätverk utökats. Vi använder oss mycket av skypemöten men träffas även fysiskt. Vi har även haft en invigning med alla elever från de olika skolorna där några elever fått presentera sina böcker. Vi har också gjort enkätundersökningar bland eleverna och frågat hur de tycker att de har utvecklats av Nacka stories.

Hur för du arbetet vidare på er arbetsplats?

– Nu ska vi börja använda Nacka Stories från förskoleklass och upp till mellanstadiet. Vi har även varit på olika konferenser och berättat om vårt arbete för andra skolor och kommuner.

Hanna Nolin

Jeanette Dierks, förstelärare åk 1-3 på Myrsjösskolan: jeanette.dierks@nacka.se
Carina Ehn. förstelärare åk 1-3 på Björknässkolan: carina.ehn@nacka.se
Lisa Myrup, åk 1-3 lärare på Stavsborgsskolan: lisa.myrup@nacka.se
Birgitta Wollin, förskollärare i liten undervisningsgrupp åk 1-6 på Björknässkolan: 
birgitta.wollin@nacka.se

Sidan publicerades 2015-01-30 11:42 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-03-19 13:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Muntlig kamratbedömning aktiverade eleverna

Mer aktivitet på lektionerna och bättre kunskapsresultat. Att arbeta med muntlig kamratbedömning i engelska bland tre sjuor gav goda resultat. "Arbetssättet tar tid i början, men det är absolut väl investerad tid", säger läraren Karin Isaksson, Ribbaskolan.

Boksamtal utvecklar elevers läsförståelse

Med hjälp av boksamtal utvecklar lärarna Anna Franklin och Elisabet Landh sina elevers läsförståelse och förmåga att uttrycka sig. I en utvecklingsartikel berättar de om sina erfarenheter.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka i sin utvecklingsartikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Relationer särskilt viktigt i distansundervisning

Känslan av avstånd i distansundervisning minskar när läraren använder ett mer informellt språk, ofta syns i bild och bjuder in till samtal om annat än studierna. Det visar Sara Thorslund och Elin Bååth i sin utvecklingartikel.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.