Digitalt elevbibliotek väckte skrivlusten

Artikel nr 20 2014: Nacka Stories. Utvecklar och motiverar elevers läs- och skrivutveckling med nya digitala möjligheter

Från vänster: Lisa, Carina, Birgitta och Jeanette är lärare i Nacka kommun.

Från vänster: Lisa, Carina, Birgitta och Jeanette är lärare i Nacka kommun.

Jeanette Dierks har tillsammans med tre kollegor skrivit en utvecklingsartikel om hur deras arbete med Nacka Stories, en digital plattform, utvecklat elevernas läs- och skrivförmågor.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag och mina kollegor som arbetat fram Nacka Stories och tillsammans skrivit artikeln ville berätta om vårt arbete som vi såg hade stor effekt på läs- och skrivutvecklingen. Nacka Stories är ett digitalt elevbibliotek där eleverna kan ladda upp både sina skönlitterära texter och sina faktatexter samt läsa och kommentera varandras texter.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi under våren 2014 i årskurs 1 – 6 jobbat med läs- och skrivutveckling genom att använda oss av en webplattform. Eleverna har fått skriva texter i det digitala verktyget och använt sig av multimodala verktyg som att skriva utifrån och till olika bilder, framförallt i programmet Book Creator. Nätpubliceringen gör texterna tillgängliga på ett helt annat sätt, och kan läsas av fler, inte bara föräldrar och lärare.

– Vi har också arbetet aktivt med elevrespons och eleverna har fått kommentera varandras texter och samtalat kring texterna. Vi har också arbetat med digital kompetens, och diskuterat frågor som: hur offentlig vill man vara på nätet, vill man använda sitt eget namn eller ett alias? Hur kommenterar man andras texter, vad är en bra och konstruktiv kommentar?

Vilka resultat har du sett?

– Eleverna är mer motiverade att skriva berättelser när de vet att fler ska läsa, berättelserna blir längre och mer fördjupade. De har utvecklats genom varandras kommentarer på texterna och även de elever som har läs- och skrivsvårigheter har kunnat delta aktivt eftersom vi använt multimodala verktyg. Elever som har svårt för finmotoriken när det gäller penna har haft lättare att skriva på tangentbordet, vi har också använt oss av ljudfiler så att eleverna kunnat läsa in sina böcker och gjort dem möjliga att lyssna på.

 Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Eftersom vi som arbetat fram Nacka Stories är från tre olika skolor har kollegiala nätverk utökats. Vi använder oss mycket av skypemöten men träffas även fysiskt. Vi har även haft en invigning med alla elever från de olika skolorna där några elever fått presentera sina böcker. Vi har också gjort enkätundersökningar bland eleverna och frågat hur de tycker att de har utvecklats av Nacka stories.

Hur för du arbetet vidare på er arbetsplats?

– Nu ska vi börja använda Nacka Stories från förskoleklass och upp till mellanstadiet. Vi har även varit på olika konferenser och berättat om vårt arbete för andra skolor och kommuner.

Hanna Nolin

Jeanette Dierks, förstelärare åk 1-3 på Myrsjösskolan: jeanette.dierks@nacka.se
Carina Ehn. förstelärare åk 1-3 på Björknässkolan: carina.ehn@nacka.se
Lisa Myrup, åk 1-3 lärare på Stavsborgsskolan: lisa.myrup@nacka.se
Birgitta Wollin, förskollärare i liten undervisningsgrupp åk 1-6 på Björknässkolan: 
birgitta.wollin@nacka.se

Sidan publicerades 2015-01-30 11:42 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-03-19 13:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Muntlig kamratbedömning aktiverade eleverna

Mer aktivitet på lektionerna och bättre kunskapsresultat. Att arbeta med muntlig kamratbedömning i engelska bland tre sjuor gav goda resultat. "Arbetssättet tar tid i början, men det är absolut väl investerad tid", säger läraren Karin Isaksson, Ribbaskolan.

Boksamtal utvecklar elevers läsförståelse

Med hjälp av boksamtal utvecklar lärarna Anna Franklin och Elisabet Landh sina elevers läsförståelse och förmåga att uttrycka sig. I en utvecklingsartikel berättar de om sina erfarenheter.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Krångligt med programmering i lästal på lågstadiet

Elever på lågstadiet har svårt att dra nytta av programmering i problemlösning i matematik. Den slutsatsen drar Lena Abbing och Teresa Sundström i sin utvecklingsartikel.

Samarbete mellan klasser utvecklar både elever och lärare

Att samarbeta över klassgränserna ökar engagemanget och får eleverna att arbeta med noggrant. Det upplever Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka som skrivit en artikel om ett ämnesöverskridande samarbete mellan fyra högstadieklasser.

Interfoliering får eleverna att minnas bättre

Systematisk repetition av kunskaper får eleverna att bättre minnas vad de lärt sig. Det erfar lärarna Peter Habbe, Kari Maliniemi, Jenny Segerberg, Lasse Svensson, Tavga Abdulla som har skrivit en artikel om interfoliering på gymnasieskolan YBC i Nacka.

Programmering lockar elever att hjälpa varandra

Programmering i undervisningen väcker elevernas lust att hjälpa varandra. Det visar Helén Viebke, vars undersökning också blottlägger stora prioriteringsskillnader mellan skolor i frågor kring programmering.

Brist på utmaning vid distansundervisning

Gymnasielever skulle gynnas av att distansundervisningen fokuserade mer på individuella samtal och samtal i mindre grupper. Det visar Martin Granbom i sin utvecklingsartikel.

Kunskapsspridning i programmering med skilda resultat

Drastiska resultatskillnader mellan skolorna ledde till att skolledningen förlängde projektet. Lärarna Julius Jonasson, Malin Midander, Caroline Sandberg och Helena Terje i Åstorp har undersökt ett utvecklingsprojekt i syfte att sprida kunskap om programmering i undervisningen.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Digital lek i en hybrid verklighet

Inramningen för barns lek har förändrats – den fysiska och den digitala leken har flätats samman och vi behöver förstå det som en verklighet. Det konstaterar Marina Wernholm i sin avhandling, som nu valts av lärarpanelen till Skolportens favorit.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.

Brister i undervisningen

Utmaningen med distansundervisning under pandemin har varit att ha en bra och spontan kommunikation mellan lärare och elev. Samtidigt är förhoppningen att undervisning på distans ska bereda vägen för ett bättre regelverk för fjärrundervisning. Det menar forskaren Anna Åkerfeldt, didaktikforskare vid Stockholms universitet och process- och projektledare Ifous.

FETC: 3 schools achieve STEM excellence despite COVID

Educators in three innovative districts have developed online innovations to keep students engaged in hands-on, career-focused STEM projects despite the shift to remote instruction.

Fjärr- och distansundervisning ur elevperspektiv

I mars 2020 beslutades att landets gymnasieskolor skulle övergå till distansundervisning för att begränsa smittspridningen av det nya coronaviruset. För att få mer kunskap om gymnasieelevers upplevelser av denna omställning har Ifous genomfört en enkät som drygt 2 300 elever svarat på.