Digitalt rollspel i religionsundervisningen

Artikel nr 13 2014: Digitalt rollspel i religion. En designteoretisk analys

Veronica Wirström

Veronica Wirström undervisar i religionskunskap, svenska och filosofi på Nacka Gymnasium.

Läraren Veronica Wirström använder sig av digitalt rollspel i religionsundervisningen. Arbetssättet gör att eleverna blir mer nyfikna och engagerade i ämnet när de går in en roll, konstaterar hon.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag ville skriva en utvecklingsartikel därför att arbetssättet med digitala rollspel fungerar så bra. Jag vill dela det med andra kollegor. Jag vill också själv förstå och få tid att titta lite noggrannare på vad det är som fungerar och vad det beror på.

Vad handlar artikeln om?

– Min utvecklingsartikel handlar om digitala rollspel inom gymnasiekursen Religion 1. Eleverna går in i en karaktär som de skapar själva, där de är en person som tillhör en viss religion. Eleverna möts i ett diskussionsforum på nätet där de diskuterar meningen med livet utifrån sin karaktärs syn på världen.

– Grupperna består av 5-6 elever som är anonyma för varandra vilket också är spännande då de kan visa andra sidor av sig själva. Eleverna diskuterar med varandra under 2–3 veckors tid hur livet ska levas utifrån de olika religionsuppfattningarna. Jag är själv med i diskussionsforumen och hjälper till om de hamnar fel eller behöver stöd. Ofta tar de också kontakt med exempelvis en imam eller präst för att få hjälp.

– Poängen med diskussionerna är inte att argumentera för sin religion utan snarare handlar det om att förstå varandra. I slutet av rollspelet öppnas grupperna upp så att eleverna kan läsa varandras diskussioner. Det intressanta är att de olika personerna har svarat väldigt olika i grupperna. En ”muslim” kan till exempel ha pratat på ett sätt i sin grupp medan en annan har sagt något helt annat i en annan grupp. Det visar att det finns nyanser, alla muslimer tänker inte på samma sätt. Och det är det som är målet med diskussionerna.

Vilka resultat har du sett?

– Framför allt har jag sett större förståelse för andra religioner. När man har ett material som man tvingas att tolka så kommer det nära en själv eftersom det tolkas utifrån egna erfarenheter. Det gör att eleverna har lättare för att förstå andra. Arbetssättet gör att de blir mer nyfikna och engagerade i ämnet när de går in en roll.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har jobbat med här arbetssättet i fem år och jag tycker att den dialogiska formen fungerar väldigt bra. Att arbeta med digitala forum är en bra form där eleverna kan lära sig av varandra. De lär sig att formulera sin egen förståelse och att göra sig förstådda. På så sätt lär de sig också om religionen.

Hur för du arbetet vidare på arbetsplatsen?

– Jag har berättat om arbetet med digitala rollspel för ämnesgruppen på min skola. Jag har också vid några tillfällen presenterat arbetsmetoden på Teachmeet i Nacka kommun.

John Miller

Veronica Wirström är lärare i religionskunskap, svenska och filosofi på Nacka Gymnasium.
E-post: veronica.wirstrom@nacka.se

Sidan publicerades 2014-12-04 10:26 av
Sidan uppdaterades 2015-01-27 17:03 av


Relaterat

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

När lärare får forska om sin egna frågor sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Egna böcker stärker barnens självkänsla

I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser. Förskollärarna Elina Hentzel och Evelina Didriksson i Nacka har skrivit en artikel om ett årslångt projekt som även involverade vårdnadshavare.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.

Global emergency remote education in secondary schools during the COVID-19 pandemic

This work has given us the opportunity to review an area of evidence in depth and explore an issue fully from a number of angles. Our intention is that the review is a resource for those with interest and need in learning more about how online and distance learning occurred during the COVID-19 pandemic, providing insight and guidance for future periods when teaching and learning have to take place online. (pdf)