Digitalt rollspel i religionsundervisningen

Artikel nr 13 2014: Digitalt rollspel i religion. En designteoretisk analys

Veronica Wirström

Veronica Wirström undervisar i religionskunskap, svenska och filosofi på Nacka Gymnasium.

Läraren Veronica Wirström använder sig av digitalt rollspel i religionsundervisningen. Arbetssättet gör att eleverna blir mer nyfikna och engagerade i ämnet när de går in en roll, konstaterar hon.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag ville skriva en utvecklingsartikel därför att arbetssättet med digitala rollspel fungerar så bra. Jag vill dela det med andra kollegor. Jag vill också själv förstå och få tid att titta lite noggrannare på vad det är som fungerar och vad det beror på.

Vad handlar artikeln om?

– Min utvecklingsartikel handlar om digitala rollspel inom gymnasiekursen Religion 1. Eleverna går in i en karaktär som de skapar själva, där de är en person som tillhör en viss religion. Eleverna möts i ett diskussionsforum på nätet där de diskuterar meningen med livet utifrån sin karaktärs syn på världen.

– Grupperna består av 5-6 elever som är anonyma för varandra vilket också är spännande då de kan visa andra sidor av sig själva. Eleverna diskuterar med varandra under 2–3 veckors tid hur livet ska levas utifrån de olika religionsuppfattningarna. Jag är själv med i diskussionsforumen och hjälper till om de hamnar fel eller behöver stöd. Ofta tar de också kontakt med exempelvis en imam eller präst för att få hjälp.

– Poängen med diskussionerna är inte att argumentera för sin religion utan snarare handlar det om att förstå varandra. I slutet av rollspelet öppnas grupperna upp så att eleverna kan läsa varandras diskussioner. Det intressanta är att de olika personerna har svarat väldigt olika i grupperna. En ”muslim” kan till exempel ha pratat på ett sätt i sin grupp medan en annan har sagt något helt annat i en annan grupp. Det visar att det finns nyanser, alla muslimer tänker inte på samma sätt. Och det är det som är målet med diskussionerna.

Vilka resultat har du sett?

– Framför allt har jag sett större förståelse för andra religioner. När man har ett material som man tvingas att tolka så kommer det nära en själv eftersom det tolkas utifrån egna erfarenheter. Det gör att eleverna har lättare för att förstå andra. Arbetssättet gör att de blir mer nyfikna och engagerade i ämnet när de går in en roll.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har jobbat med här arbetssättet i fem år och jag tycker att den dialogiska formen fungerar väldigt bra. Att arbeta med digitala forum är en bra form där eleverna kan lära sig av varandra. De lär sig att formulera sin egen förståelse och att göra sig förstådda. På så sätt lär de sig också om religionen.

Hur för du arbetet vidare på arbetsplatsen?

– Jag har berättat om arbetet med digitala rollspel för ämnesgruppen på min skola. Jag har också vid några tillfällen presenterat arbetsmetoden på Teachmeet i Nacka kommun.

John Miller

Veronica Wirström är lärare i religionskunskap, svenska och filosofi på Nacka Gymnasium.
E-post: veronica.wirstrom@nacka.se

Sidan publicerades 2014-12-04 10:26 av
Sidan uppdaterades 2015-01-27 17:03 av


Relaterat

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Skolutveckling med resultat bygger på egen process

Framgångsrik skolutveckling bygger tid, struktur och organisation. Martina Bäckström har skrivit en utvecklingsartikel om skillnaden mellan kortsiktiga utvecklingsprogram och Ifousprogrammet Lärares profession och utveckling.

Utforskande undervisning i programmering

Genom att utforska och experimentera tillsammans utvecklar elever i förskoleklass kunskaper i programmering. Läraren Åsa Chibas har tillsammans med forskarna Jalal Nouri, Eva Norén och Lechen Zhang skrivit en utvecklingsartikel om programmering i förskoleklass.

Handledningen gav tydligare röd tråd i förskolans dokumentation

En stödmall, digital feedback och gemensamma träffar utvecklade arbetslagens analytiska förmåga och dokumentation i förskolan. Sanna Wisäter har skrivit en utvecklingsartikel om handledning i förskolans dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet.

Kollegialt lärande med aktionsforskning som verktyg

När lärare får forska om sin egna frågor sker ett kollegialt lärande. Det konstaterar Jennie Werner, lärare på Fristadsskolan i Eskilstuna, som skrivit en utvecklingsartikel om lärares uppfattningar om ett utvecklingsprogram inom Ifous.

Egna böcker stärker barnens självkänsla

I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser. Förskollärarna Elina Hentzel och Evelina Didriksson i Nacka har skrivit en artikel om ett årslångt projekt som även involverade vårdnadshavare.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

Tonåringars sömnproblem måste tas på allvar

Att somna lugnt och sova gott är ingen självklarhet. Många människor, och i synnerhet många tonåringar, ligger klarvakna under dygnets mörka timmar. Doktorand Gita Hedin menar att vi måste prata mer med ungdomar om sömn, och om hur vi på bästa sätt kan stödja dem att sova bättre.

En och en halv miljon till forskning om nya aktiva lärandemetoder

Hur kan barn och unga med olika kognitiva förutsättningar lära sig bättre med hjälp av aktiva lärandemetoder? Det vill Sara Stillesjö vid Umeå universitet ta reda på. Kungl. Vetenskapsakademien har nu tilldelat henne en och en halv miljon kronor i forskningsanslag från Lennart ”Aktiestinsen” Israelssons Stiftelse.