Digitalt rollspel i religionsundervisningen

Artikel nr 13 2014: Digitalt rollspel i religion. En designteoretisk analys

Veronica Wirström

Veronica Wirström undervisar i religionskunskap, svenska och filosofi på Nacka Gymnasium.

Läraren Veronica Wirström använder sig av digitalt rollspel i religionsundervisningen. Arbetssättet gör att eleverna blir mer nyfikna och engagerade i ämnet när de går in en roll, konstaterar hon.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag ville skriva en utvecklingsartikel därför att arbetssättet med digitala rollspel fungerar så bra. Jag vill dela det med andra kollegor. Jag vill också själv förstå och få tid att titta lite noggrannare på vad det är som fungerar och vad det beror på.

Vad handlar artikeln om?

– Min utvecklingsartikel handlar om digitala rollspel inom gymnasiekursen Religion 1. Eleverna går in i en karaktär som de skapar själva, där de är en person som tillhör en viss religion. Eleverna möts i ett diskussionsforum på nätet där de diskuterar meningen med livet utifrån sin karaktärs syn på världen.

– Grupperna består av 5-6 elever som är anonyma för varandra vilket också är spännande då de kan visa andra sidor av sig själva. Eleverna diskuterar med varandra under 2–3 veckors tid hur livet ska levas utifrån de olika religionsuppfattningarna. Jag är själv med i diskussionsforumen och hjälper till om de hamnar fel eller behöver stöd. Ofta tar de också kontakt med exempelvis en imam eller präst för att få hjälp.

– Poängen med diskussionerna är inte att argumentera för sin religion utan snarare handlar det om att förstå varandra. I slutet av rollspelet öppnas grupperna upp så att eleverna kan läsa varandras diskussioner. Det intressanta är att de olika personerna har svarat väldigt olika i grupperna. En ”muslim” kan till exempel ha pratat på ett sätt i sin grupp medan en annan har sagt något helt annat i en annan grupp. Det visar att det finns nyanser, alla muslimer tänker inte på samma sätt. Och det är det som är målet med diskussionerna.

Vilka resultat har du sett?

– Framför allt har jag sett större förståelse för andra religioner. När man har ett material som man tvingas att tolka så kommer det nära en själv eftersom det tolkas utifrån egna erfarenheter. Det gör att eleverna har lättare för att förstå andra. Arbetssättet gör att de blir mer nyfikna och engagerade i ämnet när de går in en roll.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag har jobbat med här arbetssättet i fem år och jag tycker att den dialogiska formen fungerar väldigt bra. Att arbeta med digitala forum är en bra form där eleverna kan lära sig av varandra. De lär sig att formulera sin egen förståelse och att göra sig förstådda. På så sätt lär de sig också om religionen.

Hur för du arbetet vidare på arbetsplatsen?

– Jag har berättat om arbetet med digitala rollspel för ämnesgruppen på min skola. Jag har också vid några tillfällen presenterat arbetsmetoden på Teachmeet i Nacka kommun.

John Miller

Veronica Wirström är lärare i religionskunskap, svenska och filosofi på Nacka Gymnasium.
E-post: veronica.wirstrom@nacka.se

Sidan publicerades 2014-12-04 10:26 av
Sidan uppdaterades 2015-01-27 17:03 av


Relaterat

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

IKT i svenskundervisning ökade elevers motivation

Med hjälp av IKT ökade gymnasieläraren Cecilia Landgren elevernas motivation i svenskundervisningen. Hon har låtit eleverna läsa romaner och sedan spela in en kortfilm baserad på böckernas handlingar i grupp.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Läsning i hemmen – fokus för ett nytt historiskt forskningsprojekt

Hur har läsningen i de svenska hemmen formats från 30-talet och framåt? Det undersöker forskarna Anna Lundh och Linnéa Lindsköld i ett nytt projekt finansierat av Riksbankens jubileumsfond.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer