Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Utveckla skolan nummer 7/2022: Planera tillsammans En studie om betydelsen av lärares samverkan i planeringen av utbildning.

Ylva Broman.

Ett gemensamt planeringsdokument för alla lärare ger eleverna en bättre översikt och minskar skolstressen. Det visar Ylva Broman som skrivit en artikel inom serien ”Utveckla skolan” om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Främst för att jag vill sprida det här sättet att arbeta på eftersom vi sett så goda resultat. Det innebär just inget merarbete och är enkelt att implementera. Min förhoppning är inspirera fler skolor att arbeta på liknande sätt.

Vad handlar artikeln om?

– Den beskriver ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka. Konkret handlar det om att alla lärare använder ett gemensamt digitalt planeringsdokument i syfte att skapa en översikt över undervisningsinnehåll och examinationer i alla ämnen. Upprinnelsen till det hela var att jag såg att många elever hade svårt att planera sina studier då de tyckte det var svårt att få överblick över sina kurser och examinationer. Alla lärare gjorde på lite olika sätt och la sin planering på olika ställen. Det här skapade en hel del problem inte minst för eleverna, då många hade svårt att hitta och hålla ordning på de olika planeringarna och ibland krockade prov i olika ämnen med varandra, vilket krånglade till det för oss lärare. Med ett gemensamt planeringsdokument kunde sådana problem enkelt undvikas. Men min tanke var också att inspirera till mer samarbete och ämnesövergripande undervisning genom att vi lärare fick inblick i varandras undervisning.

– Under läsåret 2020/2021 införde jag ett planeringsdokument i min egen mentorsklass. Det innebar att alla lärare som undervisade klassen planerade tillsammans i ett gemensamt dokument, och vi såg omedelbart goda resultat. Inför läsåret 2021/2022 beslutade rektorerna att gemensam planering skulle införas på hela skolan.

Vilka resultat har du sett?

– Efter den första terminen med det gemensamma planeringsdokumentet gjorde vi en enkät med både lärare och elever på skolan och resultaten var mycket positiva. Eleverna pekade framför allt på var att deras hemarbete blivit betydligt enklare att planera, de fick helt enkelt mycket bättre koll på sina olika kurser. En stor andel av eleverna kände sig också mindre stressade. Vissa lärare har tyvärr inte prioriterat eller velat arbeta enligt de här nya rutinerna. Tydligt är att eleverna är mer positiva i de klasser där alla lärare använder sig av dokumentet.  

– Oerhört positiva är också elevhälsan. Genom att tydligt kunna se vad varje enskild elev har på sin agenda kan elevhälsan enklare se vilka de eventuella problemen är och stötta eleverna där de bäst behöver det. Ytterligare en poäng med det gemensamma planeringsdokumentet är att det är öppet och tillgängligt för alla, såväl skolpersonal som elever, vårdnadshavare, läxhjälpare och andra som behöver ta del av elevens skolarbete.

Bland oss lärare upplever jag en större sammanhållning kring klasserna, vi kommunicerar mer om undervisningsinnehåll och hur vi kan skapa bättre struktur kring examinationer.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Det är mycket enklare att stötta eleverna idag, jag märker också att färre elever behöver hjälp med att strukturera sina studier. Bland oss lärare upplever jag en större sammanhållning kring klasserna, vi kommunicerar mer om undervisningsinnehåll men också om hur vi kan skapa bättre struktur kring examinationer.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– De flesta lärare på skolan använder sig av planeringsdokumentet och vi märker att det fungerar bättre och bättre. För att det ska fungera optimalt bör förstås alla lärare använda sig av dokumentet, det finns fortfarande några som inte gör det. Det är alltid svårt att implementera nya rutiner och jag kan förstå att många upplever det som ytterligare en börda på en redan pressad arbetssituation. Min förhoppning är att vi med tiden får med oss alla lärare eftersom det skulle gynna eleverna.

Ylva Broman är gymnasielärare i svenska och historia på YBC Nacka.

Utveckla skolan nr 7/2022

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-12-02 16:18 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2023-01-10 10:40 av Susanne Sawander


Relaterat

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om svenskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Skolbibliotek

Välkommen till årets konferens för dig som leder eller arbetar i skolbibliotek. Ta del av den senaste forskningen, få fördjupning, verktyg och utvecklas i din yrkesroll. Delta i Stockholm 25–26 april eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 2–23 maj. JUST NU! Sista-minuten-erbjudande. Ange bokningskoden KAMPANJ15 vid bokning och få 15% rabatt.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Tid central när läroplan blir praktik i förskolan

Genom att bryta ned mål i läroplanen, och låta arbetet få ta tid, har både förskollärare och barnskötare fått fördjupad kunskap om vad målen innebär i praktiken. Det visar Marie Kniest i sin utvecklingsartikel.

Fler betyg på kortare tid med språkfokus och samarbete över ämnen

Med ett målinriktad språkundervisning och samarbete över ämnesgränserna lyckades fler elever på Nacka gymnasiums språkintroduktionsprogram nå gymnasiebehörighet. Det visar lärarna Louise Silfverberg, Ingrid Bröijersén, Sofia Eriksson, Mirjam Vallin och Åsa Vestlund i sin utvecklingsartikel.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser