Effektivt lärande utifrån elevers intresse

Artikel nr 1 2015:  Hungerspelen. Ett sätt att tillmötesgå elevernas intresse och samtidigt uppnå ett effektivt lärande

karin och kattis

Karin Chalias och Katarina Åkerman Gustafsson är lärare i Nacka kommun.

Lusten till lärande ökar när elevernas favoritböcker sätter agendan. Det visar ett ämnesövergripande projekt i svenska och SO under ledning av svensklärare Karin Chalias och Katarina Åkerman Gustafsson, lärare i SO på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– För att projektet blev så lyckat. Dels ville vi sprida våra resultat, dels ville vi ta tillvara på den chans till egen utveckling som det innebär att skriva en utvecklingsartikel. Det har varit både roligt och nyttigt.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om ett ämnesövergripande projekt i svenska och SO i årskurs 7 utifrån ungdomsböckerna Hungerspelen och Catching fire av Suzanne Collins. Idén till projektet föddes genom att eleverna själva var så engagerade i de här böckerna, och när vi själva läste dem insåg vi att ämnet svenska såväl som stor del av SO-kursen rymdes i dem. Vi har utifrån böckerna och med stor elevmedverkan arbetat med högläsning, tyst läsning, diskussioner, debatt, skriftlig analys, rollspel, kreativa uppgifter och improvisationer kring frågor om olika samhällsstrukturer och mänskliga rättigheter.

Vilka resultat har ni sett?

– Framför allt fick vi med oss samtliga elever och det tydliggjorde vilken stor betydelse lusten och det egna intresset har för lärandet. Det nära samarbetet mellan oss lärare och de kreativa arbetsformer vi använde ökade elevernas förmåga att analysera och se saker i ett vidare perspektiv. Vårt samarbete skapade också en trygghet för eleverna eftersom vi hela tiden återkopplade till vad de arbetade med i de båda ämnena. Elevernas måluppfyllelse blev också väldigt hög. Vi lärare lärde oss mycket av varandra genom utbyte av erfarenheter, arbetsmetoder men också information kring hur vi bättre kan hjälpa våra gemensamma elever.

Hur har ert arbetssätt förändrats av projektet?

– Som lärare har vi fortfarande ett nära samarbeta och tät dialog även om vi inte driver något gemensamt projekt just nu.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har berättat om det för kollegor och haft en utställning på skolans öppna hus. Vi har fått stor respons och det vore roligt om man kunde utveckla den här typen av ämnesöverskridande projekt och involvera ännu fler ämnen, slöjd exempelvis. En annan önskan är att Skolverket på något sätt kopplade ihop de här böckerna med SO-ämnet.

Susanne Sawander

Karin Chalias är lärare i svenska och spanska i åk 6-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: karin.chalias@nacka.se

Katarina Åkerman Gustafsson är lärare i samhällsorienterande ämnen i åk 6-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: katarina.akerman.gustafsson@nacka.se

Sidan publicerades 2015-01-30 12:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-03-19 13:43 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

Samtal om böcker viktiga för läsförståelsen

Catarina Schmidts forskning visar på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan som integrerar samtal om böckers innehåll, men också att barn görs delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnsieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser