2015-01-30 12:19  3241 Dela:

Effektivt lärande utifrån elevers intresse

Artikel nr 1 2015:  Hungerspelen. Ett sätt att tillmötesgå elevernas intresse och samtidigt uppnå ett effektivt lärande

karin och kattis

Karin Chalias och Katarina Åkerman Gustafsson är lärare i Nacka kommun.

Lusten till lärande ökar när elevernas favoritböcker sätter agendan. Det visar ett ämnesövergripande projekt i svenska och SO under ledning av svensklärare Karin Chalias och Katarina Åkerman Gustafsson, lärare i SO på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– För att projektet blev så lyckat. Dels ville vi sprida våra resultat, dels ville vi ta tillvara på den chans till egen utveckling som det innebär att skriva en utvecklingsartikel. Det har varit både roligt och nyttigt.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om ett ämnesövergripande projekt i svenska och SO i årskurs 7 utifrån ungdomsböckerna Hungerspelen och Catching fire av Suzanne Collins. Idén till projektet föddes genom att eleverna själva var så engagerade i de här böckerna, och när vi själva läste dem insåg vi att ämnet svenska såväl som stor del av SO-kursen rymdes i dem. Vi har utifrån böckerna och med stor elevmedverkan arbetat med högläsning, tyst läsning, diskussioner, debatt, skriftlig analys, rollspel, kreativa uppgifter och improvisationer kring frågor om olika samhällsstrukturer och mänskliga rättigheter.

Vilka resultat har ni sett?

– Framför allt fick vi med oss samtliga elever och det tydliggjorde vilken stor betydelse lusten och det egna intresset har för lärandet. Det nära samarbetet mellan oss lärare och de kreativa arbetsformer vi använde ökade elevernas förmåga att analysera och se saker i ett vidare perspektiv. Vårt samarbete skapade också en trygghet för eleverna eftersom vi hela tiden återkopplade till vad de arbetade med i de båda ämnena. Elevernas måluppfyllelse blev också väldigt hög. Vi lärare lärde oss mycket av varandra genom utbyte av erfarenheter, arbetsmetoder men också information kring hur vi bättre kan hjälpa våra gemensamma elever.

Hur har ert arbetssätt förändrats av projektet?

– Som lärare har vi fortfarande ett nära samarbeta och tät dialog även om vi inte driver något gemensamt projekt just nu.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har berättat om det för kollegor och haft en utställning på skolans öppna hus. Vi har fått stor respons och det vore roligt om man kunde utveckla den här typen av ämnesöverskridande projekt och involvera ännu fler ämnen, slöjd exempelvis. En annan önskan är att Skolverket på något sätt kopplade ihop de här böckerna med SO-ämnet.

Susanne Sawander

Karin Chalias är lärare i svenska och spanska i åk 6-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: karin.chalias@nacka.se

Katarina Åkerman Gustafsson är lärare i samhällsorienterande ämnen i åk 6-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: katarina.akerman.gustafsson@nacka.se

Sidan publicerades 2015-01-30 12:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-03-19 13:43 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

Samtal om böcker viktiga för läsförståelsen

Catarina Schmidts forskning visar på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan som integrerar samtal om böckers innehåll, men också att barn görs delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Marcus Larsson: Full ersättning till friskolor är orättvist

Att friskolor får samma ersättning som kommunala skolor trots att de inte har samma övergripande ansvar är ett problem. Då skolan befinner sig i ett konkurrensbaserat system riskerar kommunala skolan att dräneras på resurser när friskolor startar sin verksamhet, skriver Marcus Larsson, Tankesmedjan Balans.