Effektivt lärande utifrån elevers intresse

Artikel nr 1 2015:  Hungerspelen. Ett sätt att tillmötesgå elevernas intresse och samtidigt uppnå ett effektivt lärande

karin och kattis

Karin Chalias och Katarina Åkerman Gustafsson är lärare i Nacka kommun.

Lusten till lärande ökar när elevernas favoritböcker sätter agendan. Det visar ett ämnesövergripande projekt i svenska och SO under ledning av svensklärare Karin Chalias och Katarina Åkerman Gustafsson, lärare i SO på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– För att projektet blev så lyckat. Dels ville vi sprida våra resultat, dels ville vi ta tillvara på den chans till egen utveckling som det innebär att skriva en utvecklingsartikel. Det har varit både roligt och nyttigt.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om ett ämnesövergripande projekt i svenska och SO i årskurs 7 utifrån ungdomsböckerna Hungerspelen och Catching fire av Suzanne Collins. Idén till projektet föddes genom att eleverna själva var så engagerade i de här böckerna, och när vi själva läste dem insåg vi att ämnet svenska såväl som stor del av SO-kursen rymdes i dem. Vi har utifrån böckerna och med stor elevmedverkan arbetat med högläsning, tyst läsning, diskussioner, debatt, skriftlig analys, rollspel, kreativa uppgifter och improvisationer kring frågor om olika samhällsstrukturer och mänskliga rättigheter.

Vilka resultat har ni sett?

– Framför allt fick vi med oss samtliga elever och det tydliggjorde vilken stor betydelse lusten och det egna intresset har för lärandet. Det nära samarbetet mellan oss lärare och de kreativa arbetsformer vi använde ökade elevernas förmåga att analysera och se saker i ett vidare perspektiv. Vårt samarbete skapade också en trygghet för eleverna eftersom vi hela tiden återkopplade till vad de arbetade med i de båda ämnena. Elevernas måluppfyllelse blev också väldigt hög. Vi lärare lärde oss mycket av varandra genom utbyte av erfarenheter, arbetsmetoder men också information kring hur vi bättre kan hjälpa våra gemensamma elever.

Hur har ert arbetssätt förändrats av projektet?

– Som lärare har vi fortfarande ett nära samarbeta och tät dialog även om vi inte driver något gemensamt projekt just nu.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har berättat om det för kollegor och haft en utställning på skolans öppna hus. Vi har fått stor respons och det vore roligt om man kunde utveckla den här typen av ämnesöverskridande projekt och involvera ännu fler ämnen, slöjd exempelvis. En annan önskan är att Skolverket på något sätt kopplade ihop de här böckerna med SO-ämnet.

Susanne Sawander

Karin Chalias är lärare i svenska och spanska i åk 6-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: karin.chalias@nacka.se

Katarina Åkerman Gustafsson är lärare i samhällsorienterande ämnen i åk 6-9 och arbetar på Saltsjöbadens Samskola i Nacka.
E-post: katarina.akerman.gustafsson@nacka.se

Sidan publicerades 2015-01-30 12:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-03-19 13:43 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

Samtal om böcker viktiga för läsförståelsen

Catarina Schmidts forskning visar på vikten av ett aktivt arbete kring texter i skolan som integrerar samtal om böckers innehåll, men också att barn görs delaktiga i bearbetningen av sin egen textproduktion.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Ökat lärande och välmående med inspirerande miljö

En inspirerande och anpassad förskolemiljö kan verka som en ”tredje pedagog”. Rima Somi har skrivit en artikel om ett utvecklingsprojekt i förskolan.

Positivt när alla lärare deltar i utvecklingssamtal

Utvecklingssamtal där föräldrar och elever träffar varje ämneslärare ger bättre information om både kunskapsutveckling och ämnet i sig. Lärarna Mikael Sjöström och Birgitta Torstensson på Neglige skola har skrivit en artikel om en ny form av utvecklingssamtal.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.