Egna böcker stärker barnens självkänsla

Utveckla skolan nr 2/2021: ”Jag är nöjd med att jag liksom har skapat en bok”. Ett projekt om muntligt berättande och social hållbar utveckling i förskolan.

Förskollärarna Evelina Didriksson och Elina Hentzel.

I syfte att stärka muntligt berättande och social hållbarhet skapade barnen böcker utifrån sina egna berättelser. Förskollärarna Elina Hentzel och Evelina Didriksson i Nacka har skrivit en artikel om ett årslångt projekt som även involverade vårdnadshavare.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi uppmuntrades av vår arbetsledare att skriva en artikel i samband med att vårt arbete kring muntligt berättande och social hållbarhet vann Nacka kommuns Fjädernpris. Det har varit både roligt och utmanade att skriva men framför allt har det inneburit att vi fördjupat våra kunskaper.

Vad handlar artikeln om?

– Om ett årslångt projekt på vår förskoleavdelning kring muntligt berättande och social hållbarhet. Intentionen var också att involvera vårdnadshavarna mer i sina barns vardag på förskolan. Projektet gick ut på att barnen, alla mellan 4-6 år, hemma och tillsammans med vårdnadshavare fick skapa en kortare berättelse. På förskolan arbetade barnen sedan vidare med sina berättelser genom att bildsätta, skanna bilder, skriva text, läsa in sin berättelse och även skapa en QR-kod till en ljudfil. Arbetet gjordes i en digital app och resulterade i konkreta böcker med både text, bild och ljud. Genom pedagogisk dokumentation följde vi varje barns utveckling och steg genom hela projektet.

Vilka resultat har ni sett? 

– Framför allt att det går att involvera vårdnadshavare som leder till att de får en ökad förståelse för förskolan verksamhet. Samtliga vårdnadshavare var positiva till uppgiften att skapa en berättelse tillsammans med barnet hemma. Visserligen fick vi stöta på lite för att få in alla berättelser men ingen motsatte sig.

– I takt med att arbetet med böckerna tog form såg vi hur barnens självkänsla och tillit till sin egen förmåga växte. Böckerna visades på storbildskärm, hängdes upp i lokalerna så att alla barn kunde titta, läsa och via QR-koden lyssna på varandras berättelser. Till en början var det några barn som inte var så pigga på att visa upp och berätta om sin bok men ju längre tiden gick desto stoltare blev de över sina arbeten och därmed ökade också viljan att berätta för de andra i gruppen. Det här visar att hur viktigt det är att redan i tidig ålder få öva på att prata inför grupp.

– Det här framkom också i reflektionsintervjuerna med barnen som vi genomförde, mitt i projektet samt i slutet. Det märkes tydligt hur stolta barnen var över sin bok, att de ville läsa den igen och igen. Ett barn konstaterade att det var ”pirrigt men kul” att visa upp sin bok för de andra. Ett annat barn konstaterade att ”jag är nöjd med att jag liksom skapat en bok!”, ett citat som också fick bli rubriken på vår artikel.

”Ju längre tiden gick desto stoltare blev barnen över sina arbeten och då ökade också viljan att berätta för de andra i gruppen.”

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi har fördjupat insikten om hur viktigt det är att använda den egna fantasin och låta barnen skapa utifrån den. Vi är vana med att arbeta i årslånga projekt men just det här projektområdet kändes svårt till en början. Med under tidens gång och i efterhand ser vi att det har varit bra att stanna kvar i ett arbete och fördjupa det Ett viktigt redskap i det här arbete har också varit den pedagogiska dokumentationen.

Hur för ni ert arbete vidare på er arbetsplats?

– Vi har fått mycket uppmuntran av vår arbetsledare att fortsätta med det här arbetet. Därför har vi finslipat bokprojektet lite grand och tagit med oss det till nästa barnkull. Den här gången låter vi barnen skapa en berättelse tillsammans, just för att få in det kollektiva lärandet.

Elina Hentzel är förskollärare och arbetar på Kristallens förskola i Nacka.
Evelina Didriksson är förskollärare och arbetar på Kristallens förskola i Nacka.

Utveckla skolan nr 2/2021

Susanne Sawander


Sidan publicerades 2022-01-11 09:40 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)