Elever fångar hembygdshistoria genom ny teknik

Artikel nr 16 2014: QR-koden som guide – En stadsvandring i Västra Orminge

Agneta Krohn, Emma Söderholm och Stina Ekmark är lärare på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Arbetet med QR-koder i ämnet hembygd var inspirerande för alla, tycker lärarna Agneta Krohn, Emma Söderholm och Stina Ekmark.

Med hjälp av QR-koder tog sig Myrsjöskolan i Nacka an ämnet hembygd. Resultatet blev en stadsvandring som uppskattades stort av både elever och boende i närområdet. På köpet fann lärarna att organisationer och privatpersoner kan vara värdefulla kunskapskällor.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi tror att vi var först med idén att kombinera QR-koder med stadsvandring i ämnet hembygd. Framför allt vill vi inspirera andra för det här var ett jätteroligt och givande projekt.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi i två klasser i årskurs 7 arbetet med ämnet hembygd, i det här fallet Västra Orminge, genom att göra en stadsvandring där varje station var försedd med en QR-kod. QR-koden läses av med mobilen och länkas till en hemsida med videointervjuer, kartor och fotografier som besökaren får upp direkt i sin mobil.

– Informationen i QR-koderna har eleverna själva samlat in, bearbetat och läst in och kommer från bland annat hembygdsföreningen, kommunen och privatpersoner. QR-koderna har vi sedan satt upp runt om i Västra Orminge till en stadsvandring, öppen för alla.

Vilka resultat har ni sett?

– Framför allt har eleverna lärt sig massor om sin hembygd. Arbetet fick förstås en extra dimension genom att vandringen var öppen för alla. Vi har också fått mycket uppskattning från allmänheten, politiker och tjänstemän på Nacka kommun. En sjuksköterska på Boo vårdcentral berättade att hon rekommenderade patienterna att gå stadsvandringen för att komma igång med att promenera.

 Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi lärare har blivit modigare att använda andra kunskapskällor än de traditionella. Projektet medförde en kontakt med aktörer utanför skolan, kommunen, organisationer och privatpersoner, som känns väldigt värdefull.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har presenterat projektet för all personal och många elever på skolan har givetvis gått vandringen. Projektet har inspirerat oss alla och vår ambition är att fortsätta arbeta med den här tekniken.

Susanne Sawander

Stina Ekmark är förstelärare, speciallärare, SO- och svensklärare på Myrsjöskolans högstadium, Nacka kommun.
E-post: stek@nacka.se

Agneta Krohn är SO-lärare på Myrsjöskolans högstadium, Nacka kommun.
E-post: agkr@nacka.se

Emma Söderholm är svensk- och engelsklärare på Myrsjöskolans högstadium, Nacka kommun.
E-post: emmsod01@nacka.se

Sidan publicerades 2014-12-16 11:20 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2015-01-27 17:03 av Hedda Lovén


Relaterat

Elever saknar verktyg för källkritik

Skolan måste ge eleverna verktyg för att bättre värdera källors trovärdighet, visar en ny utvecklingsartikel. Många elever ansåg exempelvis att kvällstidningar var en betydligt mer tillförlitlig källa än Fass, som nästan ingen hade hört talas om.

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

Övningar med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?