Elever fångar hembygdshistoria genom ny teknik

Artikel nr 16 2014: QR-koden som guide – En stadsvandring i Västra Orminge

Agneta Krohn, Emma Söderholm och Stina Ekmark är lärare på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Arbetet med QR-koder i ämnet hembygd var inspirerande för alla, tycker lärarna Agneta Krohn, Emma Söderholm och Stina Ekmark.

Med hjälp av QR-koder tog sig Myrsjöskolan i Nacka an ämnet hembygd. Resultatet blev en stadsvandring som uppskattades stort av både elever och boende i närområdet. På köpet fann lärarna att organisationer och privatpersoner kan vara värdefulla kunskapskällor.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Vi tror att vi var först med idén att kombinera QR-koder med stadsvandring i ämnet hembygd. Framför allt vill vi inspirera andra för det här var ett jätteroligt och givande projekt.

Vad handlar artikeln om?

– Om hur vi i två klasser i årskurs 7 arbetet med ämnet hembygd, i det här fallet Västra Orminge, genom att göra en stadsvandring där varje station var försedd med en QR-kod. QR-koden läses av med mobilen och länkas till en hemsida med videointervjuer, kartor och fotografier som besökaren får upp direkt i sin mobil.

– Informationen i QR-koderna har eleverna själva samlat in, bearbetat och läst in och kommer från bland annat hembygdsföreningen, kommunen och privatpersoner. QR-koderna har vi sedan satt upp runt om i Västra Orminge till en stadsvandring, öppen för alla.

Vilka resultat har ni sett?

– Framför allt har eleverna lärt sig massor om sin hembygd. Arbetet fick förstås en extra dimension genom att vandringen var öppen för alla. Vi har också fått mycket uppskattning från allmänheten, politiker och tjänstemän på Nacka kommun. En sjuksköterska på Boo vårdcentral berättade att hon rekommenderade patienterna att gå stadsvandringen för att komma igång med att promenera.

 Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Vi lärare har blivit modigare att använda andra kunskapskällor än de traditionella. Projektet medförde en kontakt med aktörer utanför skolan, kommunen, organisationer och privatpersoner, som känns väldigt värdefull.

Hur för ni arbetet vidare på er arbetsplats?

– Vi har presenterat projektet för all personal och många elever på skolan har givetvis gått vandringen. Projektet har inspirerat oss alla och vår ambition är att fortsätta arbeta med den här tekniken.

Susanne Sawander

Stina Ekmark är förstelärare, speciallärare, SO- och svensklärare på Myrsjöskolans högstadium, Nacka kommun.
E-post: stek@nacka.se

Agneta Krohn är SO-lärare på Myrsjöskolans högstadium, Nacka kommun.
E-post: agkr@nacka.se

Emma Söderholm är svensk- och engelsklärare på Myrsjöskolans högstadium, Nacka kommun.
E-post: emmsod01@nacka.se

Sidan publicerades 2014-12-16 11:20 av
Sidan uppdaterades 2015-01-27 17:03 av


Relaterat

Elever saknar verktyg för källkritik

Skolan måste ge eleverna verktyg för att bättre värdera källors trovärdighet, visar en ny utvecklingsartikel. Många elever ansåg exempelvis att kvällstidningar var en betydligt mer tillförlitlig källa än Fass, som nästan ingen hade hört talas om.

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.