Elever lär sig inte slöjdens ämnesspråk

Artikel nummer 14 2016: “Träpinnegrejsimojs-sak”: Elevers användning av ämnesspecifika begrepp i slöjdämnet

Elever snappar inte med självklarhet upp slöjdens ämnesspråk. Det konstaterar språklärarna Laila Guvå och Maria Stevanovic på Tunaskolan i Botkyrka kommun. Tillsammans med två slöjdlärare har de undersökt hur olika sätt att ge instruktioner påverkar elevernas användning av slöjdens ämnesspråk.

laila_maria2

Laila Guvå och Maria Stevanovic arbetar på Tunaskolan i Botkyrka.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det skrivs mycket om och för lärare kring men inte så ofta av lärare själva. Vi vill med vår utvecklingsartikel ändra på detta och belysa vikten av att vi lärare dokumenterar och analyserar vår egen verksamhet. Efterfrågan av vår egen kunskap är stor, det märkte vi redan i början av projektet då många hörde av sig och var intresserade av vårt projekt.

 

 

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om elevers användning av ämnesspecifika begrepp i slöjdämnet. Vi som har skrivit utvecklingsartikeln är båda språklärare och projektet genomfördes i samarbete med två lärare i textil- och träslöjd. Under två terminer har vi följt elever i årskurs 7 där hälften av dem fick se instruktionsfilmer kring slöjduppgifterna och övriga hälften fick den vanliga traditionella undervisning av läraren. I filmerna upprepades centrala begrepp och ämnesspecifika termer flera gånger. Syftet med projektet var att undersöka hur olika sätt att ge instruktioner i slöjdundervisningen påverkar elevernas användning av slöjdspecifika begrepp.

Vilka resultat har ni sett?

– Att elevernas användning av ämnesspecifika begrepp varken ökade eller skiljde sig markant mellan grupperna efter projektet. En tolkning av resultatet är att det inte räcker med att kasta in digitala hjälpmedel. Samtidigt tydliggjordes att eleverna inte uppfattar och tar till sig det ämnesspecifika språket, även om läraren förklarar och upprepar de teoretiska termerna. Detta måste därför ingå i en övergripande plan för undervisningen. Läraren måste också explicit tala om att eleverna förväntas lära sig och aktivt använda dessa begrepp.

– Ett tydligt exempel på detta är när en elev använder det felaktiga uttrycket ”sardintyg” istället för ”satintyg” under en delutvärdering och flera elever upprepar det felaktiga begreppet i sina egna utvärderingar. Först då stoppar läraren och rättar dem.

– Slöjd är också ett ämne där eleverna fokuserar på ”görandet”. Vi såg hur slöjdläraren försökte hålla kvar eleverna för språkligt utbyte kring uppgifterna men eleverna var ofta inställda på att just ”göra”.

Hur har er arbete förändrats av projektet?

– Projektet har varit en ögonöppnare för både oss och slöjdlärarna. Både slöjdämnet och övriga praktisk-estetiska ämnen ställer språkliga krav på eleverna. De ska resonera och reflektera kring ämnesinnehållet och olika val de gör under lektionerna. Eleverna behöver få övning i detta eftersom dessa förmågor ska bedömas.

– Studien har också synliggjort vikten av ämnesövergripande arbete. Det finns ett stort värde i att kombinera ämnen, koppla ihop begrepp och kunskap som återkommer i flera ämnen.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi har presenterat vår studie på skolan och synliggjort nyttan av att samverka över ämnesgränserna.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-09-13 11:12 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2016-12-13 11:37 av Hedda Lovén


Relaterat

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Böcker viktigt även för de allra yngsta

Hur kan man arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen i förskolan? Förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson visar i sitt projekt hur viktigt det är att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Metakommunikation och visuellt stöd hjälper barn med hörselnedsättning

Vilka lärandestrategier utvecklar språket för barn med hörselnedsättning? Johanna Fredman, Emma Haddadi Ederyd samt fritidspedagog Johanna Melin på Alviksskolans hörselklasser fick syn på vad som verkligen fungerar.

Bokprojektet utvecklade samarbetet mellan barnen

Jessica Fredins utvecklingsartikel handlar om en skapande språkresa på en förskola i Nacka. Inspirerade av filmen Frost skapade barnen en ljudbok med bilder och sång – och en teaterföreställning.

Mer kreativitet med videofilmer i slöjden

Lugnare klasser och mer tid för kreativa processer. Resultaten blev enbart positiva när slöjdlärarna Mikaela Assmundsson och Emelia Pierrou på Myrsjöskolan i Nacka införde videobaserade instruktionsfilmer i slöjden.

Praktiskt arbete ökar elevers kunskap och engagemang

Att koppla skolämnen till aktuella samhällsfrågor ökar elevers kunskap och engagemang, visar Stina Ekmarks och Emma Söderholms artikel. I deras ämnesövergripande projekt fick en grupp elever åka till Grekland och dela ut förnödenheter till flyktingar, medan den andra delade ut mat till EU-migranter i Orminge.

Elever lär sig inte slöjdens ämnesspråk

Elever snappar inte med självklarhet upp slöjdens ämnesspråk. Och att kasta in digitala hjälpmedel, som att flippa klassrummet, hjälper inte, konstaterar språklärarna Laila Guvå och Maria Stevanovic.

Fritids bra miljö för språkutveckling

Fritidsverksamheten är en viktig miljö för barns språkutveckling, konstaterar lektor Petra Magnusson, som tillsammans med en grupp fritidspedagoger provat att under tre terminer arbeta fokuserat med kollegialt lärande och ett språkutvecklande förhållningssätt.

Bättre samtal på moderna språk med speed-dating

Speed-dating visade sig vara en bra form för att få eleverna i moderna språk att utveckla sin kommunikation. Lärarna David Aguirre Alvarado och Cajsa Hansen på Myrsjöskolan i Nacka har sett sina elever bli mer självsäkra som målspråkstalare.

Internet i ljus och mörker – ett projekt i svenska om ungdomars vardag och integritet på internet

Näthat, trakasserier och mobbning, för att inte nämna källkritik och upphovsrätt: Internet har sina utmaningar. Lärarna Else-Marie Lagerlöf och Karin Chalias genomförde ett projekt för att deras eleverna skulle få verktyg att utvecklas till förnuftiga internetmedborgare och medieproducenter, väl medvetna om sina rättigheter och skyldigheter.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Språket är svaret på Dammhagskolan

Hur ska skolan anpassa undervisningen? På Dammhagskolan i Landskrona står ­språket i centrum – och det är rena ­föredömet, tycker Skolinspektionen.

Ny studie hjälper lärare lösa didaktiska dilemman

Lärarvardagen är ofta fullspäckad av olösta problem. I en forskningsstudie lyfts nio didaktiska dilemman fram av lärare och undersöks noga. ”De här arbetssättet är något alla skulle kunna göra på sina skolor”, säger Karim Hamza, universitetslektor vid Stockholms universitet.

Dåliga betyg förutspår risk för självmordsförsök ända upp i medelåldern

Ungdomar med lägre skolbetyg än sina jämnåriga kamrater löper ökad risk för psykisk ohälsa och självmordsförsök. Nu visar forskare från Karolinska Institutet att denna risk följer med ända upp i medelåldern. Studien publiceras i tidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Falun följer den skotska vägen

En modell från Skottland hjälper Falun till ett strukturerat samarbete kring barn i behov av stöd.