Elever lär sig inte slöjdens ämnesspråk

Artikel nummer 14 2016: “Träpinnegrejsimojs-sak”: Elevers användning av ämnesspecifika begrepp i slöjdämnet

Elever snappar inte med självklarhet upp slöjdens ämnesspråk. Det konstaterar språklärarna Laila Guvå och Maria Stevanovic på Tunaskolan i Botkyrka kommun. Tillsammans med två slöjdlärare har de undersökt hur olika sätt att ge instruktioner påverkar elevernas användning av slöjdens ämnesspråk.

laila_maria2

Laila Guvå och Maria Stevanovic arbetar på Tunaskolan i Botkyrka.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det skrivs mycket om och för lärare kring men inte så ofta av lärare själva. Vi vill med vår utvecklingsartikel ändra på detta och belysa vikten av att vi lärare dokumenterar och analyserar vår egen verksamhet. Efterfrågan av vår egen kunskap är stor, det märkte vi redan i början av projektet då många hörde av sig och var intresserade av vårt projekt.

 

 

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om elevers användning av ämnesspecifika begrepp i slöjdämnet. Vi som har skrivit utvecklingsartikeln är båda språklärare och projektet genomfördes i samarbete med två lärare i textil- och träslöjd. Under två terminer har vi följt elever i årskurs 7 där hälften av dem fick se instruktionsfilmer kring slöjduppgifterna och övriga hälften fick den vanliga traditionella undervisning av läraren. I filmerna upprepades centrala begrepp och ämnesspecifika termer flera gånger. Syftet med projektet var att undersöka hur olika sätt att ge instruktioner i slöjdundervisningen påverkar elevernas användning av slöjdspecifika begrepp.

Vilka resultat har ni sett?

– Att elevernas användning av ämnesspecifika begrepp varken ökade eller skiljde sig markant mellan grupperna efter projektet. En tolkning av resultatet är att det inte räcker med att kasta in digitala hjälpmedel. Samtidigt tydliggjordes att eleverna inte uppfattar och tar till sig det ämnesspecifika språket, även om läraren förklarar och upprepar de teoretiska termerna. Detta måste därför ingå i en övergripande plan för undervisningen. Läraren måste också explicit tala om att eleverna förväntas lära sig och aktivt använda dessa begrepp.

– Ett tydligt exempel på detta är när en elev använder det felaktiga uttrycket ”sardintyg” istället för ”satintyg” under en delutvärdering och flera elever upprepar det felaktiga begreppet i sina egna utvärderingar. Först då stoppar läraren och rättar dem.

– Slöjd är också ett ämne där eleverna fokuserar på ”görandet”. Vi såg hur slöjdläraren försökte hålla kvar eleverna för språkligt utbyte kring uppgifterna men eleverna var ofta inställda på att just ”göra”.

Hur har er arbete förändrats av projektet?

– Projektet har varit en ögonöppnare för både oss och slöjdlärarna. Både slöjdämnet och övriga praktisk-estetiska ämnen ställer språkliga krav på eleverna. De ska resonera och reflektera kring ämnesinnehållet och olika val de gör under lektionerna. Eleverna behöver få övning i detta eftersom dessa förmågor ska bedömas.

– Studien har också synliggjort vikten av ämnesövergripande arbete. Det finns ett stort värde i att kombinera ämnen, koppla ihop begrepp och kunskap som återkommer i flera ämnen.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi har presenterat vår studie på skolan och synliggjort nyttan av att samverka över ämnesgränserna.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-09-13 11:12 av
Sidan uppdaterades 2018-11-21 10:59 av


Relaterat

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Ny undervisningsmetod utvecklade barnens samarbete och relationer

Arbetet med Socio-Emotionellt och Materiellt Lärande (SEMLA) fick barnen att reflektera över sitt eget lärande – samtidigt som deras samarbete och relationer utvecklades. Det är en metod som kräver mycket men som samtidigt ger mycket tillbaka, konstaterar förskolläraren Gloria Romlin.

Ny utemiljö utvecklade både barn och pedagoger

Arbetet med att skapa en ny utemiljö på förskolan resulterade i fler attraktiva miljöer som har utvecklat barnens lek. Dessutom har pedagogerna fått ett närmare samarbete. Det visar förskollärarna Johanna Bjervner och Sara Sörell i sin utvecklingsartikel.

Elever från hög- och lågstadiet möts i lyckat sagoskrivande

Tydligt syfte och noggrann tidsplanering ligger bakom ett lyckat samarbetsprojekt där låg- och högstadieelever skrivit och illustrerat sagor tillsammans. En av framgångsfaktorerna är när eleverna får bli läranderesurs för varandra menar ansvariga lärare Marina Backe, Elisabeth Henrysson, Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm på Myrsjöskolan i Nacka kommun.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Svårigheter med Matematiklyftet

Veronica Sülau har forskat om vad som händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten. Nu har hennes avhandling valts ut av lärarpanelen som Skolportens favorit.

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

The community programme coaching autistic pupils, their parents and teachers at mainstream Hong Kong schools

Number of pupils with autism spectrum disorders in mainstream public schools is up from 2,050 in 2010 to 8,710 in 2018. One programme is helping teachers, carers and students to adapt.

Konflikt på jobbet? Så löser du den bäst

En konflikt är beviset på att något nytt är på gång. Och det kan leda till något bra. För utan konflikt – ingen utveckling.