Elever lär sig inte slöjdens ämnesspråk

Artikel nummer 14 2016: “Träpinnegrejsimojs-sak”: Elevers användning av ämnesspecifika begrepp i slöjdämnet

Elever snappar inte med självklarhet upp slöjdens ämnesspråk. Det konstaterar språklärarna Laila Guvå och Maria Stevanovic på Tunaskolan i Botkyrka kommun. Tillsammans med två slöjdlärare har de undersökt hur olika sätt att ge instruktioner påverkar elevernas användning av slöjdens ämnesspråk.

laila_maria2

Laila Guvå och Maria Stevanovic arbetar på Tunaskolan i Botkyrka.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det skrivs mycket om och för lärare kring men inte så ofta av lärare själva. Vi vill med vår utvecklingsartikel ändra på detta och belysa vikten av att vi lärare dokumenterar och analyserar vår egen verksamhet. Efterfrågan av vår egen kunskap är stor, det märkte vi redan i början av projektet då många hörde av sig och var intresserade av vårt projekt.

 

 

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om elevers användning av ämnesspecifika begrepp i slöjdämnet. Vi som har skrivit utvecklingsartikeln är båda språklärare och projektet genomfördes i samarbete med två lärare i textil- och träslöjd. Under två terminer har vi följt elever i årskurs 7 där hälften av dem fick se instruktionsfilmer kring slöjduppgifterna och övriga hälften fick den vanliga traditionella undervisning av läraren. I filmerna upprepades centrala begrepp och ämnesspecifika termer flera gånger. Syftet med projektet var att undersöka hur olika sätt att ge instruktioner i slöjdundervisningen påverkar elevernas användning av slöjdspecifika begrepp.

Vilka resultat har ni sett?

– Att elevernas användning av ämnesspecifika begrepp varken ökade eller skiljde sig markant mellan grupperna efter projektet. En tolkning av resultatet är att det inte räcker med att kasta in digitala hjälpmedel. Samtidigt tydliggjordes att eleverna inte uppfattar och tar till sig det ämnesspecifika språket, även om läraren förklarar och upprepar de teoretiska termerna. Detta måste därför ingå i en övergripande plan för undervisningen. Läraren måste också explicit tala om att eleverna förväntas lära sig och aktivt använda dessa begrepp.

– Ett tydligt exempel på detta är när en elev använder det felaktiga uttrycket ”sardintyg” istället för ”satintyg” under en delutvärdering och flera elever upprepar det felaktiga begreppet i sina egna utvärderingar. Först då stoppar läraren och rättar dem.

– Slöjd är också ett ämne där eleverna fokuserar på ”görandet”. Vi såg hur slöjdläraren försökte hålla kvar eleverna för språkligt utbyte kring uppgifterna men eleverna var ofta inställda på att just ”göra”.

Hur har er arbete förändrats av projektet?

– Projektet har varit en ögonöppnare för både oss och slöjdlärarna. Både slöjdämnet och övriga praktisk-estetiska ämnen ställer språkliga krav på eleverna. De ska resonera och reflektera kring ämnesinnehållet och olika val de gör under lektionerna. Eleverna behöver få övning i detta eftersom dessa förmågor ska bedömas.

– Studien har också synliggjort vikten av ämnesövergripande arbete. Det finns ett stort värde i att kombinera ämnen, koppla ihop begrepp och kunskap som återkommer i flera ämnen.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi har presenterat vår studie på skolan och synliggjort nyttan av att samverka över ämnesgränserna.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-09-13 11:12 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2016-12-13 11:37 av Hedda Lovén


Relaterat

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Resa på schemat ökar motivation

Kan en studieresa sista året i gymnasiet förbättra studietrötta elevers sviktande motivation? Absolut, säger gymnasielärarna Jenny Segerberg och Kari Mailniemi, som knöt ämneskurser och gymnasiearbetet till resan, och tog med sig eleverna till Uganda.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Musikprojektet ökade elevernas känsla av sammanhang

Musikläraren Anders Kedhammar har dokumenterat sitt utvecklingsarbete om hälsofrämjande skolutveckling - ett projekt som syftade till att minska elevernas stress och förbättra gemenskapen. I formen av ett musikprojekt fick eleverna en utökad känsla av mening och sammanhang i skolan.

Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka, startade i sin klass.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Böcker viktigt även för de allra yngsta

Hur kan man arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen i förskolan? Förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson visar i sitt projekt hur viktigt det är att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Först med försterektorer

Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.

Får flickor och pojkar likvärdigt stöd i skolan?

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Forskare: Synen på barns kroppar har förändrats i förskolan

Det pratas för lite på lärarutbildningen om vilken kroppskontakt pedagoger får ha med barn på förskolan. Det anser nyutexaminerade förskollärare som intervjuats i forskningsprojektet ”Beröring i förskolan – omsorg eller fara?”.

Vad gör kanadensiska skolor så framgångsrika?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats