Elever lär sig inte slöjdens ämnesspråk

Artikel nummer 14 2016: “Träpinnegrejsimojs-sak”: Elevers användning av ämnesspecifika begrepp i slöjdämnet

Elever snappar inte med självklarhet upp slöjdens ämnesspråk. Det konstaterar språklärarna Laila Guvå och Maria Stevanovic på Tunaskolan i Botkyrka kommun. Tillsammans med två slöjdlärare har de undersökt hur olika sätt att ge instruktioner påverkar elevernas användning av slöjdens ämnesspråk.

laila_maria2

Laila Guvå och Maria Stevanovic arbetar på Tunaskolan i Botkyrka.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det skrivs mycket om och för lärare kring men inte så ofta av lärare själva. Vi vill med vår utvecklingsartikel ändra på detta och belysa vikten av att vi lärare dokumenterar och analyserar vår egen verksamhet. Efterfrågan av vår egen kunskap är stor, det märkte vi redan i början av projektet då många hörde av sig och var intresserade av vårt projekt.

 

 

Vad handlar utvecklingsartikeln om?

– Om elevers användning av ämnesspecifika begrepp i slöjdämnet. Vi som har skrivit utvecklingsartikeln är båda språklärare och projektet genomfördes i samarbete med två lärare i textil- och träslöjd. Under två terminer har vi följt elever i årskurs 7 där hälften av dem fick se instruktionsfilmer kring slöjduppgifterna och övriga hälften fick den vanliga traditionella undervisning av läraren. I filmerna upprepades centrala begrepp och ämnesspecifika termer flera gånger. Syftet med projektet var att undersöka hur olika sätt att ge instruktioner i slöjdundervisningen påverkar elevernas användning av slöjdspecifika begrepp.

Vilka resultat har ni sett?

– Att elevernas användning av ämnesspecifika begrepp varken ökade eller skiljde sig markant mellan grupperna efter projektet. En tolkning av resultatet är att det inte räcker med att kasta in digitala hjälpmedel. Samtidigt tydliggjordes att eleverna inte uppfattar och tar till sig det ämnesspecifika språket, även om läraren förklarar och upprepar de teoretiska termerna. Detta måste därför ingå i en övergripande plan för undervisningen. Läraren måste också explicit tala om att eleverna förväntas lära sig och aktivt använda dessa begrepp.

– Ett tydligt exempel på detta är när en elev använder det felaktiga uttrycket ”sardintyg” istället för ”satintyg” under en delutvärdering och flera elever upprepar det felaktiga begreppet i sina egna utvärderingar. Först då stoppar läraren och rättar dem.

– Slöjd är också ett ämne där eleverna fokuserar på ”görandet”. Vi såg hur slöjdläraren försökte hålla kvar eleverna för språkligt utbyte kring uppgifterna men eleverna var ofta inställda på att just ”göra”.

Hur har er arbete förändrats av projektet?

– Projektet har varit en ögonöppnare för både oss och slöjdlärarna. Både slöjdämnet och övriga praktisk-estetiska ämnen ställer språkliga krav på eleverna. De ska resonera och reflektera kring ämnesinnehållet och olika val de gör under lektionerna. Eleverna behöver få övning i detta eftersom dessa förmågor ska bedömas.

– Studien har också synliggjort vikten av ämnesövergripande arbete. Det finns ett stort värde i att kombinera ämnen, koppla ihop begrepp och kunskap som återkommer i flera ämnen.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Vi har presenterat vår studie på skolan och synliggjort nyttan av att samverka över ämnesgränserna.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-09-13 11:12 av
Sidan uppdaterades 2018-11-21 10:59 av


Relaterat

Rolighetsetiketten döljer lärandet i slöjdämnet

Slöjdämnet innehåller viktiga nycklar till hur känslor – både lust och olust – hänger ihop med lärande. Det menar Stina Westerlund, som har forskat om elevers upplevelser av textilslöjd.

Loggbok och samtal i slöjden utvecklar lärandet

Hur kan eleverna få syn på sitt eget lärande i slöjdämnet? I den här artikeln berättar Eva Pennegård och Eva Österberg Ramå om hur loggböcker och videoinspelade gruppsamtal blev verktyg för att synliggöra elevernas lärandeprocess.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Promenader krokar upp kunskaper

En interaktiv fysisk promenad gjorde det enklare för eleverna att ta in faktatung kunskap. Det visar Malin Hökby och Martin Flodkvist på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om minnespromenader i ämnet svenska.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.