Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Utveckla skolan nummer 1/2023: Veckotest i matematik på gymnasiet

Monica Andersson.

Gymnasielever upplever att de lär sig mer med veckotester i matematik. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson i sin utvecklingsartikel om självrättande diagnoser i matematikundervisningen.  

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag är gymnasielärare i matematik och samhällskunskap och har alltid drivits av intentionen att bli en bättre lärare. För några år sedan tog jag en paus från lärarjobbet i gymnasieskolan och för att arbeta vid lärarutbildningen på Stockholms universitet. Utöver att att jag läste in mig på kurslitteratur och tog del av ny forskning, fick jag även syn på mitt eget lärarskap utifrån ett annat perspektiv. Det här ledde mig vidare till egna studier och en masteruppsats och när jag så småningom kom tillbaka till gymnasieskolan kändes steget till att skriva en utvecklingsartikel inte så långt.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om hur jag har använt veckotester i matematikundervisningen för att förbättra elevernas kunskaper. Testerna bygger på kognitionsvetenskapliga metoder för lärande, nämligen framplockning och spridning och tanken var var att de skulle stärka elevernas lärande. Dessutom innehöll testerna ett inslag av formativ bedömning i form av självbedömning. Nyttan med veckotesten utvärderades genom att jag granskade betyg, resultat på veckotesten samt en enkätstudie för att ta reda på hur eleverna uppfattat veckotesten. 

Vilka resultat har du sett?

– Resultaten på veckotesten visar att eleverna presterade bättre när det gått en vecka mellan testen. För elever som klarat uppgifter på högre nivå, C-nivå, höll denna förbättring också i sig över längre tid. Elevenkäterna visar i sin tur tydligt positivt resultat då 70 procent av eleverna upplevde att veckotesten bidrog till att de förbättrade sitt lärande och över 80 procent tyckte att de fick syn på vad de kunde och inte. Vid projektets slut kunde jag inte se några förändringar i betygen vid en översiktlig jämförelse med tidigare år. Men vi får komma ihåg att pandemin sannolikt har påverkat såväl elevernas faktiska kunskapsnivå som betygen som satts under dessa år.

”70 procent av eleverna upplevde att veckotesten bidrog till att de förbättrade sitt lärande och över 80 procent tyckte att de fick syn på vad de kunde och inte.”

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Jag är inte nedslagen av att testerna inte gav tydligare positiva resultat för alla elever, utan tänker att uthållighet är viktigt. Därför har jag fortsatt att arbeta med de veckovisa testerna. Kanske kommer jag inte att upptäcka något förrän när fjolårets ettor går trean och tampas med den mest avancerade kursens innehåll? Men jag är samtidigt beredd på att justera upplägget eller helt omvärdera det hela om jag upptäcker att det verkligen inte ger någon som helst effekt på elevernas kunskaper. Projektet har därför bidragit till att jag är mer kritisk till både egna och andras idéer samtidigt som jag är mer öppen och nyfiken. Inte minst när det gäller strategier för lärande som skulle kunna klassas som kognitionsvetenskapliga.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Mina matematikkollegor är väl bekanta med hur jag använder veckotest och är precis lika intresserade som jag av att våra elever ska lära sig mer matematik och vi har ett bra samarbete. På samma sätt finns ett stort intresse hos övriga lärare på YBC att diskutera didaktiska frågor även ämnesövergripande. Jag vet att flera kollegor redan använder liknande upplägg under andra namn, såsom “superläxor” och “duggor”, så arbetssättet att ge små prov ofta är inte direkt unikt. Det vore kul om någon ville undersöka effekten av sina försök så att vi kan samtala om våra olika resultat och deras orsaker.  

Monica Andersson är gymnasielärare i matematik och samhällskunskap på YBC gymnasieskola i Nacka.

Utveckla skolan nr 1/2023

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2023-01-30 11:07 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2023-02-07 16:01 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Matematik för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på Skolportens konferens för dig som undervisar i matematik på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av aktuell forskning om matematikundervisning och nätverka med kollegor från hela Sverige! Välj att delta i Stockholm eller på distans. JUST NU! Boka till bästa pris t.o.m. 14 juni.

Historia

Välkommen till Skolportens konferens för dig som undervisar i historia på högstadiet eller gymnasiet! Delta i Stockholm, 23 nov eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 28 nov–19 dec. Missa inte! Undervisar du i både historia och religion? Få 20% rabatt vid bokning av båda konferenserna.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Tydlig undervisning med modellering

Engelskläraren Frida Ejervall var tveksam till effekten av att genom modellering undervisa om skrivprocesser. Men eleverna var positiva och deras skrivande utvecklades, visar hon i sin utvecklingsartikel.

Poesi väcker skrivlust hos gymnasieelever

En årlig poesifestival ökar intresset för kreativt skrivandet hos elever på det Naturvetenskapliga programmet. Det visar lärarna Magdalena Gyllenlood, Pernilla Lämber och Veronica Wirström på Nacka gymnasium.

Gestaltning av historien ger kunskaper på djupet

Att låta eleverna göra film om personer från en annan tidsera skapar djupare förståelse för historieämnet. Lärarna Kristina Ekmark och Anna Fredmark på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om ett filmprojekt i ämnet historia.  

Enkel insats lindrar talängslan hos elever

En workshop kan hjälpa talängsliga elever att klara kunskapsmålen. Det visar Simon Eksmo, lärare på Kunskapsgymnasiet i Norrköping, som skrivit en utvecklingsartikel om en enkel insats med positiva resultat.

Samhällslärarnas arbetsmodell ska höja elevernas kunskaper

Gymnasieläraren Peter Habbe beskriver i sin utvecklingsartikel hur man kan betona de programgemensamma kunskaperna i verksamheten istället för de enskilda kursernas kunskapsmål – för att därigenom öka elevernas motivation och måluppfyllelse.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

Bokprojektet utvecklade samarbetet mellan barnen

Jessica Fredins utvecklingsartikel handlar om en skapande språkresa på en förskola i Nacka. Inspirerade av filmen Frost skapade barnen en ljudbok med bilder och sång – och en teaterföreställning.

Digitalt elevbibliotek väckte skrivlusten

Att använda sig av en webbplattform för att publicera och dela elevers berättelser hade positiv inverkan på läs- och skrivförståelsen. Det visar ett gemensamt projekt på tre olika skolor i Nacka. "Eleverna är mer motiverade att skriva berättelser när de vet att fler ska läsa", säger läraren Jeannette Dierks.

Hur kan man upptäcka särbegåvade elever?

Elever som är understimulerade och uttråkade drabbas av samma problem som svagbegåvade elever. Men hur kan man ta reda på om det rör sig om särbegåvning? Det har specialläraren Mona Liljedahl undersökt.

Genrebaserad pedagogik höjer elevers resultat

Införandet av ett genrepedagogiskt arbetssätt på en skola i Rinkeby resulterade i förbättrade elevresultat. I en utvecklingsartikel berättar Eija Kuyumcu om det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Samarbete med företag väckte elevernas intresse för ingenjörsyrket

Experiment med tryckluft och besök i en gruva. Projektet med att ta fram en mejselhammare i samarbete med ett industriföretag ökade elevernas intresse för naturvetenskapliga och tekniska yrken.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer