Elever saknar verktyg för källkritik

Artikel nr 11 2014: Elevers strategier för att bedöma källors trovärdighet

eljonsson_annelinilsson

Eva-Lena Jonsson och Anneli Nilsson är lärare på Ribbaskolan i Gränna.

Elever i grundskolan bedömer information på internet utifrån vad de själva känner igen. En kvällstidning har därför större trovärdighet än en vetenskaplig artikel. Skolan måste ge eleverna verktyg för att bättre värdera källor, konstaterar Anneli Nilsson och Eva-Lena Jonsson, lärare på Ribbaskolan i Gränna.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Alla lärare här på Ribbaskolan i Gränna ingår i ett forskningsprojekt genom Jönköpings högskola. Vi två har tillsammans studerat just denna fråga och ville genom en utvecklingsartikel sprida våra resultat.

Vad handlar artikeln om?

– I Lgr 11 läggs mer vikt vid att lärare ska kunna bedöma elevens förmåga att källgranska. Vi har i NO-undervisningen filmat elever från fyra olika klasser i årskurs 7 och tittat på vilka strategier de har för att bedöma trovärdigheten i källor de hittar på internet. Vad baserar de sina bedömningar på och hur resonerar de?

Vilka resultat har ni sett?

– Att eleverna nästan uteslutande baserar sin granskning på sin egen auktoritet, alltså om de känner igen källan eller inte. Det här är ett dilemma eftersom barn inte har samma erfarenhet att luta sig mot som en vuxen. Många ansåg exempelvis att kvällstidningar var en betydligt mer tillförlitlig källa än Fass som nästan ingen hade hört talas om.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Vi insåg att vi måste ge eleverna tydligare verktyg för att bättre kunna bedöma fakta. Att jämföra flera källor är ett sätt. Vi lyfte också Wikipedia som en bra källa, den har tidigare haft ett dåligt rykte men vår efterforskning visar att Wikipedia håller bra kvalitet i dag. På Wikipedia redogörs historiken kring faktatexten som också ständigt uppdateras. Ett annat verktyg är att lära elever skilja på en vetenskaplig tidskrift och en kvällstidning.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Genom diskussioner i våra arbetslag tar vi del av varandras projekt. Det här ämnet är ju ständigt aktuellt, inte bara för att det poängteras i Lgr11. Dagens elever googlar så fort de vill veta något och vi måste hjälpa dem att förhålla sig till all information som de utsätts för.

Susanne Sawander

Eva-Lena Jonsson är utbildad 4-9 lärare och arbetar idag som lärare i matematik, No och teknik på Ribbaskolan i Gränna, Jönköpings kommun.
E-post: Eva-Lena.Jonsson@jonkoping.se

Anneli Nilsson är utbildad 4-9 lärare och arbetar idag som lärare i matematik och No på Ribbaskolan i Gränna, Jönköpings kommun.
E-post: Anneli.Nilsson@jonkoping.se

Sidan publicerades 2014-08-11 19:02 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2014-08-14 13:32 av Hedda Lovén


Relaterat

Filmning och sambedömning synliggör förmågor

Genom att filma debatter i tre klasser i årskurs 7 och sedan sambedöma dem, synliggjordes elevernas förmågor på ett helt nytt sätt.

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Resa på schemat ökar motivation

Kan en studieresa sista året i gymnasiet förbättra studietrötta elevers sviktande motivation? Absolut, säger gymnasielärarna Jenny Segerberg och Kari Mailniemi, som knöt ämneskurser och gymnasiearbetet till resan, och tog med sig eleverna till Uganda.

Fokus på avsluten förbättrade elevtexterna

Hur lär man eleverna att skriva berättande texter med väl fungerande avslut? Läraren Johanna Adellian kan konstatera att eleverna måste få tillgång till en repertoar av olika avslutstyper, något hon beskriver i sin utvecklingsartikel i Skolportens serie Leda & Lära.

Musikprojektet ökade elevernas känsla av sammanhang

Musikläraren Anders Kedhammar har dokumenterat sitt utvecklingsarbete om hälsofrämjande skolutveckling - ett projekt som syftade till att minska elevernas stress och förbättra gemenskapen. I formen av ett musikprojekt fick eleverna en utökad känsla av mening och sammanhang i skolan.

Retorik med pratlekar, research och tillåtande stämning

Att utveckla sitt språk, tala inför grupp och samtidigt känna sig bekväm. Det var målet med det retorikprojekt som Monika Ölander, lärare på Boo Gårds skola i Nacka, startade i sin klass.

Minecraft får elever att ställa frågor och söka kunskap

Försteläraren Åsa Girgensohn har skrivit en utvecklingsartikel om att använda Minecraft i undervisningen. "Dataspel används ofta för att checka av elevernas kunskaper, snarare än att utveckla deras lärande, men jag visar med tydliga exempel utifrån kunskapskraven hur datorspel kan stötta lärandet", säger hon.

Projektet om Daidalos utvecklade barnens inflytande och lärande

Kan barns inflytande och lärande på förskolan utvecklas genom ett inlyssnande arbetssätt och en medveten innemiljö? Det menar förskolläraren Jenny Kullnes, som har dokumenterat sitt utvecklingsarbete "Daidalosprojektet".

3D-skrivare – snabbt ett självklart redskap i slöjden

Digital teknik utökar antalet formgivningssätt att arbeta med i slöjden. För eleverna blev 3D-skrivaren snabbt lika självklar som broderi- och symaskinen, konstaterar slöjdläraren Mikaela Assmundsson.

Kodning på schemat väcker mersmak hos eleverna

Under ett läsår avsatte matematikläraren Jenny Wickholm och IT-administratören Alexander Hermansson tid för programmering i en klass fyra i Nacka. Resultaten visar att eleverna både fick större förståelse för geometri och blev bättre på problemlösning genom att lära sig felsöka i sin kod.

Är muntlig framställning en tidlös kompetens?

Muntlig framställning är en tidlös kompetens som alla elever behöver få med sig ut i livet, resonerade läraren Ann Harmon. Därför beslutade hon att arbeta fokuserat med just detta under två terminer – och det gav tydliga resultat i betygen.

Musiken gav nyanlända bättre språkförståelse och självkänsla

Med hjälp av musikterapi fick nyanlända elever en djupare språkförståelse och lättare att klara av andra ämnen. Ulrica Roald berättar i den här artikeln om hur eleverna kan lära sig det svenska språket via musiken, till exempel genom att sjunga ord eller olika stavelser och arbeta med att få in rätt språkrytm.

Konkreta matriser effektivt verktyg i svenska

Konkreta lärandematriser, med tydliga nivåskillnader och kriterier för kamratbedömning, har blivit självklara verktyg i svenskundervisningen för lärarna Anna-Karin Lundblad och Jakob Tham i Nacka.

Böcker viktigt även för de allra yngsta

Hur kan man arbeta med läs- och skriftspråksutveckling för de yngsta barnen i förskolan? Förskollärarna Åse Olin Henrysson och Zoi Kiriaki Nilsson visar i sitt projekt hur viktigt det är att skapa en tillåtande miljö där även de allra yngsta barnen kan få utforska böcker på sitt sätt, när och hur de vill.

Metakommunikation och visuellt stöd hjälper barn med hörselnedsättning

Vilka lärandestrategier utvecklar språket för barn med hörselnedsättning? Johanna Fredman, Emma Haddadi Ederyd samt fritidspedagog Johanna Melin på Alviksskolans hörselklasser fick syn på vad som verkligen fungerar.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?