Elever saknar verktyg för källkritik

Artikel nr 11 2014: Elevers strategier för att bedöma källors trovärdighet

eljonsson_annelinilsson

Eva-Lena Jonsson och Anneli Nilsson är lärare på Ribbaskolan i Gränna.

Elever i grundskolan bedömer information på internet utifrån vad de själva känner igen. En kvällstidning har därför större trovärdighet än en vetenskaplig artikel. Skolan måste ge eleverna verktyg för att bättre värdera källor, konstaterar Anneli Nilsson och Eva-Lena Jonsson, lärare på Ribbaskolan i Gränna.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Alla lärare här på Ribbaskolan i Gränna ingår i ett forskningsprojekt genom Jönköpings högskola. Vi två har tillsammans studerat just denna fråga och ville genom en utvecklingsartikel sprida våra resultat.

Vad handlar artikeln om?

– I Lgr 11 läggs mer vikt vid att lärare ska kunna bedöma elevens förmåga att källgranska. Vi har i NO-undervisningen filmat elever från fyra olika klasser i årskurs 7 och tittat på vilka strategier de har för att bedöma trovärdigheten i källor de hittar på internet. Vad baserar de sina bedömningar på och hur resonerar de?

Vilka resultat har ni sett?

– Att eleverna nästan uteslutande baserar sin granskning på sin egen auktoritet, alltså om de känner igen källan eller inte. Det här är ett dilemma eftersom barn inte har samma erfarenhet att luta sig mot som en vuxen. Många ansåg exempelvis att kvällstidningar var en betydligt mer tillförlitlig källa än Fass som nästan ingen hade hört talas om.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Vi insåg att vi måste ge eleverna tydligare verktyg för att bättre kunna bedöma fakta. Att jämföra flera källor är ett sätt. Vi lyfte också Wikipedia som en bra källa, den har tidigare haft ett dåligt rykte men vår efterforskning visar att Wikipedia håller bra kvalitet i dag. På Wikipedia redogörs historiken kring faktatexten som också ständigt uppdateras. Ett annat verktyg är att lära elever skilja på en vetenskaplig tidskrift och en kvällstidning.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Genom diskussioner i våra arbetslag tar vi del av varandras projekt. Det här ämnet är ju ständigt aktuellt, inte bara för att det poängteras i Lgr11. Dagens elever googlar så fort de vill veta något och vi måste hjälpa dem att förhålla sig till all information som de utsätts för.

Susanne Sawander

Eva-Lena Jonsson är utbildad 4-9 lärare och arbetar idag som lärare i matematik, No och teknik på Ribbaskolan i Gränna, Jönköpings kommun.
E-post: Eva-Lena.Jonsson@jonkoping.se

Anneli Nilsson är utbildad 4-9 lärare och arbetar idag som lärare i matematik och No på Ribbaskolan i Gränna, Jönköpings kommun.
E-post: Anneli.Nilsson@jonkoping.se

Sidan publicerades 2014-08-11 19:02 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2014-08-14 13:32 av Hedda Lovén


Relaterat

Filmning och sambedömning synliggör förmågor

Genom att filma debatter i tre klasser i årskurs 7 och sedan sambedöma dem, synliggjordes elevernas förmågor på ett helt nytt sätt.

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Intervjuprojekt skapar motivation och integration

Ökad inre motivation men också integration på skolan. Det är resultatet av ett årligt återkommande intervjuprojekt med elever på Nacka gymnasium, visar lärarna Linda Uddenfeldt och Veronica Wirström.

Studier blev norm i stället för stök

Hur bryter man en negativ trend i två stökiga klasser? Lärarna Lisa Pettersson och Katarina Åkerman Gustafsson har skapat en metod för att få ett gott klassklimat med en god studiekultur.

Programmering på fritids gav bättre samarbete och nya kompisrelationer

Eleverna som deltog i ett programmeringsprojekt på fritids lärde sig att samarbeta och lösa problem tillsammans. Dessutom uppstod nya kamratrelationer utifrån det gemensamma intresset. Det konstaterar lärarna Stina Hedlund på Björknässkolan och Linnea Malmsten på Sågtorpsskolan.

Gemensam grundsyn gav ökad pedagogisk närvaro

Hur kan man öka förskollärarnas medvetenhet om att vara pedagogiskt närvarande vid utevistelsen på förskolan? Malin Åkerberg och Annica Gustavsson har skrivit en utvecklingsartikel om ett lyckat projekt kring förskolans utomhusarbete.

Med nya frågor ökade barnens inflytande

Med konkreta frågeställningar och ett vardagsnära fokus fick förskolans barnråd inflytande på riktigt. Ingrid Wiberg har skrivit en utvecklingsartikel om hur förskolan kan öka barnrådets möjlighet att påverka verksamheten.

Medveten måltidspedagogik ökar både matlust och ordförråd

Att under lekfulla former få smaka, känna och dofta på olika slags livsmedel ökar inte bara matlusten – det utvecklar också barnens språk. Förskollärare Ingela Karlsson på Trollskogens förskola i Kvidinge har skrivit en utvecklingsartikel om framgångsrik måltidspedagogik.

Förskollärarnas val av undervisningsmodell påverkade barnens lek

När pedagogerna på förskolan använde ett mer pluralistisk undervisningsupplägg fick barnen en möjlighet att utveckla innehållet i leken. Det ökade också barnens förståelse för att saker kan göras på olika sätt. Det visar Johanna Sturesson och Karin Monie i sin artikel.

Bildprojicering skapar röd tråd i förskolans undervisning

Genom att visa bilder på väggen skapas gemensamt fokus, sammanhang och röd tråd i förskolans undervisning. Dessutom blir barnen mer delaktiga. Det visar förskollärare Jenny Henriksson som skrivit en utvecklingsartikel om bildprojicering som verktyg i förskolan. 

Läsning gynnas av målstyrd undervisning i förskolan

Kan målstyrd undervisning av språklig och fonologisk medvetenhet i förskolan gynna tidig läsinlärning? Ja, visar Erika Frangini och Christina Holmberg som undersökt ämnet. Men begreppet undervisning i förskolan väcker starka känslor bland pedagoger, konstaterar de.

Sokratiska boksamtal i förskolan kräver övning

Det krävs övning för att leda ett sokratiskt boksamtal med barn i förskolan. Utmaningen ligger i att inte styra barnen i en viss riktning utan att i stället vara öppen för deras olika tolkningar. Det konstaterar Anna Eklund, Åsa Ahlqvist Johansson och Anette Ranbäck på Marielunds förskola i Strängnäs.

Daglig fysisk aktivitet för elever med NPF ger ökad koncentration och ork

Med dagliga, korta fysiska rörelsepass i klassrummet ökade både energin och glädjen bland eleverna med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Det visar lärarna Katarina Löf Hagström och Daniel Carlberg samt motorikpedagog Maria Ståhl på Eklidens skola i Nacka. 

Entreprenörskap på riktigt tillsammans med näringslivet

Genom att involvera det lokala näringslivet blev kursen entreprenörskap och företagande både roligare och mer verklighetsförankrad. Det konstaterar ekonomilärarna Carl-Petter Bergh. Magnus Klang och Lars Vimre på Nacka gymnasium.

Ökat politiskt engagemang med upplevelsebaserat lärande

Den kommunalpolitiska processen undervisas bäst genom upplevelsebaserat lärande. Det konstaterar gymnasielärarna Peter Djerv och Mats Johansson på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de väckte eleverna politiska engagemang.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.