Elever saknar verktyg för källkritik

Artikel nr 11 2014: Elevers strategier för att bedöma källors trovärdighet

eljonsson_annelinilsson

Eva-Lena Jonsson och Anneli Nilsson är lärare på Ribbaskolan i Gränna.

Elever i grundskolan bedömer information på internet utifrån vad de själva känner igen. En kvällstidning har därför större trovärdighet än en vetenskaplig artikel. Skolan måste ge eleverna verktyg för att bättre värdera källor, konstaterar Anneli Nilsson och Eva-Lena Jonsson, lärare på Ribbaskolan i Gränna.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Alla lärare här på Ribbaskolan i Gränna ingår i ett forskningsprojekt genom Jönköpings högskola. Vi två har tillsammans studerat just denna fråga och ville genom en utvecklingsartikel sprida våra resultat.

Vad handlar artikeln om?

– I Lgr 11 läggs mer vikt vid att lärare ska kunna bedöma elevens förmåga att källgranska. Vi har i NO-undervisningen filmat elever från fyra olika klasser i årskurs 7 och tittat på vilka strategier de har för att bedöma trovärdigheten i källor de hittar på internet. Vad baserar de sina bedömningar på och hur resonerar de?

Vilka resultat har ni sett?

– Att eleverna nästan uteslutande baserar sin granskning på sin egen auktoritet, alltså om de känner igen källan eller inte. Det här är ett dilemma eftersom barn inte har samma erfarenhet att luta sig mot som en vuxen. Många ansåg exempelvis att kvällstidningar var en betydligt mer tillförlitlig källa än Fass som nästan ingen hade hört talas om.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet?

– Vi insåg att vi måste ge eleverna tydligare verktyg för att bättre kunna bedöma fakta. Att jämföra flera källor är ett sätt. Vi lyfte också Wikipedia som en bra källa, den har tidigare haft ett dåligt rykte men vår efterforskning visar att Wikipedia håller bra kvalitet i dag. På Wikipedia redogörs historiken kring faktatexten som också ständigt uppdateras. Ett annat verktyg är att lära elever skilja på en vetenskaplig tidskrift och en kvällstidning.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Genom diskussioner i våra arbetslag tar vi del av varandras projekt. Det här ämnet är ju ständigt aktuellt, inte bara för att det poängteras i Lgr11. Dagens elever googlar så fort de vill veta något och vi måste hjälpa dem att förhålla sig till all information som de utsätts för.

Susanne Sawander

Eva-Lena Jonsson är utbildad 4-9 lärare och arbetar idag som lärare i matematik, No och teknik på Ribbaskolan i Gränna, Jönköpings kommun.
E-post: Eva-Lena.Jonsson@jonkoping.se

Anneli Nilsson är utbildad 4-9 lärare och arbetar idag som lärare i matematik och No på Ribbaskolan i Gränna, Jönköpings kommun.
E-post: Anneli.Nilsson@jonkoping.se

Sidan publicerades 2014-08-11 19:02 av
Sidan uppdaterades 2014-08-14 13:32 av


Relaterat

Filmning och sambedömning synliggör förmågor

Genom att filma debatter i tre klasser i årskurs 7 och sedan sambedöma dem, synliggjordes elevernas förmågor på ett helt nytt sätt.

Att arbeta ämnesövergripande med Storyline och IKT

Ett ämnesövergripande projekt med Storyline och IKT i svenska och historia ökade elevernas källkritiska kunskaper och förmåga att analysera händelser i historien. Det visar en ny utvecklingsartikel från Nacka kommun.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Kollegialt lärande gör digitaliseringen smartare

Skolledarna måste ta kontroll över digitaliseringen, inkludera lärarna i beslutsprocessen och föra deras talan gentemot förvaltningen. Det menar skolledaren Edward Jensinger, som tillsammans med forskaren Marie Sjöholm skrivit en bok om digitalisering.

Ramstruktur ger lektionerna mål och mening

En tydlig lektionsstruktur kan både underlätta för alla elever och vara ett avgörande stöd för de elever som behöver förutsägbarhet eller har svårigheter med ­exempelvis arbetsminnet. På Nacka Strands skola kallas detta ramstruktur.

Starta tidigt med teckenstöd

På en småbarnsavdelning på Starens förskola i Eskilstuna har arbetslaget ihop med en specialpedagog utvecklat ett förfinat TAKK-system där bilder och teckenspråk får samverka.

Häng med mobila förskolan

Mobila förskolor tar ordet utflykt till en ny nivå. Om det ens handlar om utflykter? ”Jag skulle snarare säga upplevelsebaserat lek- och läräventyr”, säger förskolläraren Kent Störzel på Göteborgs mobila förskola.

Minskad lärarstress efter treårigt forskningsprojekt

Stressen har minskat och tryggheten ökat. Finningeskolan i Strängnäs har hittat nycklarna till en bättre arbetsmiljö sedan besöket från ett forskarteam.