Elever skriver på Wikipedia: Om att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt

Artikel nummer 6 2016: Elever skriver på Wikipedia: Om att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt

Under sex veckor ägnade Gunnel Thydells elever på Nacka gymnasium svensklektionerna åt att producera artiklar för det webbaserade uppslagsverket Wikipedia. Nu har hon skrivit en utvecklingsartikel om projektet, som gav eleverna mersmak.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Jag hade fått till ett bra och lärorikt projekt med Wikipedia och tycker att fler lärare ska få möjligheten att jobba med sajten. Jag gillar den här dela-kulturen som folkbildningstanke. Kunskapen når många.

Vad handlar artikeln om?

– Eleverna fick under sex veckor skriva artiklar om något de var intresserade av. Det enda kravet var att det skulle finnas trovärdiga källor. De kunde välja att skriva helt nya artiklar, utöka befintliga eller fortsätta med så kallade stubbartiklar (ännu inte påbörjade artiklar). De flesta började leta bland stubbartiklar.

Projektet genomfördes på svensklektionerna på naturvetenskapliga programmet i årskurs tre. Gunnel Thydell tog hjälp av två skolbibliotekarier, en utbildningsansvarig på Wikimedia, och en yngre elev på skolan som jobbat aktivt med Wikipedia.

– Jag stöttade eleverna i deras processer, särskilt Wikipedias gränssnitt tog en stund att ta sig in i. Inledningsvis läste eleverna utvalda artiklar på Wikipedia, och vi diskuterade kvaliteter. De läste också forskningsartiklar. Eleverna hjälpte verkligen varandra, det blev som ett stort grupparbete. Och de gillade att de fick respons på Wikipedia, att det var på riktigt.

Vilka resultat har du sett?

– De allra flesta gjorde väldigt bra ifrån sig. En del skrev långa artiklar, andra läste desto mer. Det blev åtta nya artiklar och 58 sidor ny text. Eleverna fick verkligen utveckla det vetenskapliga och källkritiska förhållningssätt som man behöver inför högre studier.

Hur för du arbetet vidare på din arbetsplats?

– Jag har berättat hur jag jobbat. Nu klurar vi på hur vi ska använda Wikipedia när eleverna skriver sina gymnasiearbeten framöver.

Av Hanna Nolin

Gunnel Thydell är gymnasielärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium och arbetar också med skolutveckling i Nacka kommun.

E-post: gunnel.thydell@nacka.se

Sidan publicerades 2016-04-19 07:00 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2018-01-17 16:39 av Hedda Lovén


Relaterat

Teaching and Learning Podcasting through Blogging

Peter Bergström and Krister Lindwall: "Teaching and Learning Podcasting through Blogging".

Elever saknar verktyg för källkritik

Skolan måste ge eleverna verktyg för att bättre värdera källors trovärdighet, visar en ny utvecklingsartikel. Många elever ansåg exempelvis att kvällstidningar var en betydligt mer tillförlitlig källa än Fass, som nästan ingen hade hört talas om.

Ett lyft för språket på fritids

Arbetet med att öka den språkliga medvetenheten på fritids gav tydliga resultat i form av ett stärkt samarbete mellan lärare och fritidspersonal – med språket i fokus. Anneli Björkman och Linda Björkman har dokumenterat sitt utvecklingsarbete med Språklyftet på Boo Gårds skola.

Elever skriver på Wikipedia: Om att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt

Vad kan elever lära sig genom att skriva och publicera artiklar på Wikipedia? Läraren Gunnel Thydell beskriver i denna utvecklingsartikel hur eleverna ökade sin informationskritiska kompetens genom att söka information, läsa vetenskaplig text samt bearbeta och producera egna texter.

Forskningscirkeln blev ett nytt verktyg för skolutveckling

En forskningscirkel gav tre lärare möjlighet att studera vad som hände i skolans korridor i anslutning till lektionsstart. Det blev ett kraftfullt verktyg för att beforska den egna verksamheten, men också för upptäcka områden som behövde utvecklas och stärkas, berättar lärarna Åsa Bellskog, Liselotte Malmberg och Lena Källman.

Muntlig kamratbedömning aktiverade eleverna

Mer aktivitet på lektionerna och bättre kunskapsresultat. Att arbeta med muntlig kamratbedömning i engelska bland tre sjuor gav goda resultat. "Arbetssättet tar tid i början, men det är absolut väl investerad tid", säger läraren Karin Isaksson, Ribbaskolan.

VSL. Visual Self Learning – ett pedagogiskt verktyg för att förbättra elevers lärande

Hur kan pedagoger använda sig av självutvärdering, VSL, för att förbättra och utvärdera sin egen arbetsinsats? Camilla Björkman och Mia Hasselblad beskriver i denna artikel hur de har arbetat med enkla videoanalyser för att förbättra sin undervisning.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?