Elevernas läshastighet och läsförståelse ökade med intensiv lästräning

I stort sett alla elever i årskurs 2–6 som deltog i en insats med intensiv lästräning ökade både sin läshastighet och läsförståelse. Det visar Björn Kindenberg, lektor på Grimstaskolan i Vällingby, i sin utvecklingsartikel.

Varför ville du skriva en utvecklingsartikel?

– Det är ett bra sätt att dokumentera ett utvecklingsprojekt av den här typen. Jag har en tjänst som lektor på skolan där jag jobbar, och har tid avsatt för utvecklingsarbete och för att dokumentera.

Vad handlar artikeln om?

– Om genomförandet av en intensivläsningsinsats, ett färdigt koncept med lärarhandledning och material, i årskurserna 2–6 på vår skola där eleverna till övervägande del talar svenska som andraspråk. Insatsen går ut på att öka elevers läshastighet genom läsning av enskilda ord, i kombination med läsning av skönlitteratur. I projektet mäter man läshastighet, men även läsmotivation och läsförståelse, och om det sker några förändringar inom de områdena under en sexveckorsperiod.

– Vi inledde arbetet med ett förtest i läshastighet och läsförståelse för de olika årskurserna som deltog. Vi gjorde också tester med en kontrollgrupp i årskurs 7, som inte deltog i insatsen, för att se vad det blev för förändring hos de eleverna. Läsmotivationen undersökte vi i form av en enkät i början och slutet av projektet. Vi gjorde också observationer och intervjuer med eleverna

Läshastigheten ökade enormt hos i stort sett alla elever, men det gjorde den även i gruppen som inte deltog i den specifika insatsen.

Vilka resultat har du sett?

– Vi kunde se att läshastigheten ökade enormt hos i stort sett alla elever, men det gjorde den även i gruppen som inte deltog i den specifika insatsen. Jag tror, vilket jag diskuterar i artikeln, att det är svårt att veta om det beror på insatsen i sig eller om det är för att eleverna anstränger sig för att de ville förbättra sina resultat mot slutet av insatsen. Men jag tycker att det är ganska självklart att man blir bättre på att läsa ord och man tränar på att läsa ord. Så det är inte ett så häpnadsväckande resultat. Det är mer intressant att titta på om läsförståelse och läsmotivation påverkas. Vi kunde se att läsförståelsen hos eleverna ökade, även om det var en ganska blygsam ökning. Men när det gäller läsmotivationen så såg vi ingen ökning alls. Det är väldigt svårt att säga vad det beror på, om det handlar om att eleverna fick sitta och läsa de här listorna med ord eller om den övriga undervisningen inte lyckades motivera dem.

– I elevintervjuerna och lärarenkäterna fick vi däremot se många positiva effekter, som att eleverna blev väldigt motiverade när de fick veta hur många procent de hade ökat sin läshastighet. Alla elever ökade och de tyckte det var roligt, eftersom många trodde att det inte gick att påverka sin läshastighet. Att vissa helt enkelt läser bra och andra dåligt. Men nu blev de peppade av att det faktiskt går att påverka sin läsning. Andra positiva saker som lärarna har lyft är att de fick genomföra en gemensam insats där alla kollegor i de olika årskurserna gjorde samma sak, och därmed fick en gemensam erfarenhet att prata kring. Insatsen är också ganska lätthanterlig. Det handlar om tio minuter per dag, så det är inte omöjligt att genomföra. Men det innebär också en del utmaningar att genomföra insatsen. Eleverna gör läsningarna i par, och eftersom läraren inte kan administrera allt så får eleverna kontrollera varandras läsförståelse. Sen gör läraren en slutkontroll med hjälp av eleverna. Vi kunde konstatera att det blev lite ojämnt med kvalitetskontrollen bland eleverna. En slutsats är att det finns ett stort värde i att göra det här gemensamt med alla elever. Men ur en undervisningssynvinkel kom vi fram till att vi bör rikta den här typen av insats mer mot elever som har särskilda behov.

Hur har ditt arbete förändrats av projektet? 

– Eftersom vi inte såg några stora förändringar i läsförståelse och ingen förändring i läsmotivation, funderade vi över vilka ändringar vi skulle göra i undervisningen. Det har mynnat ut i ett projekt med högläsning, som vi kallar aktiv läsning, som vi genomför under detta läsår över alla årskurser. Vi har tagit inspiration av modellen i intensivläsningsprojektet och kör korta pass, tio till tjugo minuter per dag, under en begränsad period, men nu med avkodningsträningen utbytt mot högläsning och reflekterande samtal. Vi har också tagit med oss det som fungerade bra i intensivläsningsinsatsen rent organisatoriskt, där lärarna fick utbyta erfarenheter med varandra. När alla läser tillsammans kan vi dra nytta av att vi är flera i kollegiet som jobbar med samma material och kan hjälpa varandra.

Hur för du ditt arbete vidare på din arbetsplats?

– Vi för vidare arbetet genom att vi har tagit den yttre ramen för intensivläsningsprojektet och stöpt om innehållet så att det blir mer inriktat på läsning, förståelse och skönlitteratur, i vårt projekt aktiv läsning.