2015-09-15 10:45  1907 Dela:

Elevers motivation ökar av verklighetsbaserade uppgifter

Artikel nr 17 2015: Entreprenöriellt lärande med iPad: Vårt företag – ett ämnesövergripande arbetslivsprojekt

LisenPernillastor

Pernilla Selenius och Lisen Bolander har skrivit en utvecklingsartikel om ett projektarbete i åk 7.


Lisen Bolander och Pernilla Selenius har skrivit en artikel om hur de integrerade entreprenörskap i undervisningen i projektet Vårt företag, där elever i årskurs 7 fick prova på hur det är att starta ett eget företag.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det är ett roligt sätt att dela med sig av det man har gjort till andra. Vi tänker att lärare generellt är lite ovana att dela med sig av sitt arbete – det beror kanske på att man är rädd att bli kritiserad och det är därför man tvekar. Vi tycker det är viktigt att dela med sig eftersom det innebär en möjlighet att utvecklas. Framförallt de som inte vågar prova nya saker kan inspireras av det man har gjort. I artikeln ska man både skriva om negativa och positiva erfarenheter – att få ta del av det är ett bra sätt att lära av varandra.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om ett arbete som vi startade i en årskurs 7 när vi hade arbetslivsvecka. Vi tyckte det var viktigt att eleverna skulle få erfarenhet av en verklig situation och få arbeta på det sättet som man gör i arbetslivet. I projektet Vårt företag fick eleverna prova på hur det går till att starta ett eget företag. Elevernas uppgift var att formulera en egen affärsidé som gick ut på att skapa en vara eller en tjänst som någon skulle vilja köpa. De fick även ta del av föreläsningar om olika yrken av föräldrar och göra studiebesök på olika företag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste som vi har sett är att eleverna har fått en förståelse för att skola och arbetsliv hänger ihop. Man går i skolan för att sedan komma ut och jobba och man kan lära sig mycket i skolan som man sedan har stor nytta av i arbetslivet.

– Vi kunde se att elevernas motivation ökade eftersom arbetet hade en anknytning till arbetslivet. Eleverna uppskattade att få arbeta färdigt med något. Vanligtvis har man dem i 40 minuter och sedan ska de iväg till ett annat ämne. Då måste de sluta precis när de har kommit igång. Vi körde en hel vecka med Vårt företag och eleverna upplevde att de hann stöta och blöta olika frågor i lugn och ro – precis som man måste göra om man ska starta ett företag.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Det innebär ett stort förändringsarbete att arbeta ämnesövergripande. I vårt arbetslag försöker vi få eleverna att förstå att de olika ämnena i skolan inte är isolerade från varandra, de går in i varandra.

Hur har ni fört ert arbete vidare på arbetsplatsen?

– Vi har dels berättat om arbetet på vår redovisning av projektet, då skolledningen var inbjuden. Vi har även berättat om vårt projekt för hela kollegiet på vår morgonkonferens. Utöver det så har vi generellt en dela-kultur mellan kollegor, där vi delar dokument på Google Drive.

Åsa Lasson

Lisen Bolander är legitimerad lärare i svenska, engelska och franska i åk 4-9 samt förstelärare i digitala verktyg och arbetar på Myrsjöskolan i Nacka kommun.
E-post: lisen.bolander@nacka.se

Pernilla Selenius är legitimerad lärare i slöjd och spanska i åk 1-9 och arbetar på Myrsjöskolan i Nacka kommun.
E-post: pernilla.selenius@nacka.se

Sidan publicerades 2015-09-15 10:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-18 11:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Entreprenörskap i skolan gav ny form av lärande

Gudrun Svedberg har studerat hur två olika gymnasieprogram på två olika skolor har valt att arbeta med entreprenörskap. Hennes studie visar att båda skolorna förändrade undervisningen på ett sätt som påverkade elevernas möjlighet till lärande, men det var enbart på en av skolorna som eleverna utvecklade en helt ny arbetsform liknande den hos en lärande organisation.

Ämnesöverskridande projekt om hållbar utveckling

Ett ämnesöverskridande projekt om hållbar utveckling stimulerade både läraren Bodil Merkel och hennes elever. "I projektet fick eleverna en större tilltro till möjligheten att påverka sin framtid, vilket är ett av skolans uppdrag. Vi lärde oss om handledarens och lärarrollens betydelse", säger hon.

Skolan tappar tjejernas intresse för programmering

Det är stor skillnad mellan tjejers och killars intresse för programmering på högstadiet. Matematiklärarna Ola Olsson och Fredrik Mårtensson pekar i sin utvecklingsartikel på vikten av att fånga upp tjejerna i programmeringsundervisningen.

Ökad likvärdighet med digitala agenter

Med elever som digitala agenter i klassrummet ökade både engagemanget och likvärdigheten. Det konstaterar Annika Hänsel och Linnea Malmsten som har skrivit en artikel om ett digitalt samarbetsprojekt.

Samverkan viktigt för att främja skolnärvaro

Det går att hitta konstruktiva samarbetsformer trots olika lagar och styrdokument. Det visar Kajsa Nyman och Gabriella Dahlberg som skrivit en utvecklingsartikel om en tvärprofessionell stödinsats i syfte att främja skolnärvaro.

Lika värde för alla med blandade skolformer

Ökad trygghet och acceptans för olikheter men också större möjligheter till variation i arbetssätt. Det är resultatet av ett nära samarbete mellan grund- och grundsärskolan, visar Marie Ellström-Westerlund och Ida Wiik i sin utvecklingsartikel.

Konst som verktyg för egna känslor i förskolan

Konst är ett värdefullt verktyg för att skapa utrymme för barn att uttrycka och berätta om sig själva. Det visar Joakim Pettersson som skrivit en artikel om ett konstprojekt i förskolan.

Goda resultat med japansk struktur i matematik

Majoriteten av eleverna har förbättrat sin problemlösningsförmåga. Det konstaterar matematiklärarna Maria Lindholm och Ann-Sofie Berg som har skrivit en artikel om sin fem-stegsmodell, inspirerad av japansk matematikundervisning.

Projekt kring olikheter stärkte mångfalden i förskolan

Ett projekt kring olika kulturer, religioner och demokrati ökade barnens kunskaper och delaktighet. Det konstaterar Franziska Forssander och Aisha Lundgren Aslla som skrivit en artikel om ett interkulturellt arbete i förskolan.

Mall hjälper elever vid matematiska resonemang

För att få effekt av stödstrukturer krävs tydliga instruktioner. Det understryker matematiklärare Maria Edin som har skrivit en utvecklingsartikel om hur stöd i form av en mall kan hjälpa elever att presentera sina matematiska resonemang.

Ökad medvetenhet med invävd värdegrund i svenska

Emma Wilhelm och it-ansvariga Alexander Hermansson har skrivit en artikel om sitt arbete med att väva in skolans värdegrund i svenskundervisningen och erbjuda eleverna att redovisa via hemsida, twitter och podd.

Förbättrad skolnärvaro med hundassisterad pedagogik

Åsa Sparr och Maria Ståhl har skrivit en artikel om sitt arbete med hundassisterad pedagogik som metod för elever i behov av stöd och omfattande frånvaro.

Lek lockar elever att prata på nybörjarspråk

Enkla lekar som bygger på samarbete lockar eleverna att prata på ett nybörjarspråk. Cajsa Hansen, språklärare på Myrsjöskolan i Nacka har skrivit en artikel om lekens möjligheter i språkundervisningen.

Rutiner ökar inkludering för placerade elever

Tydlig ansvarsfördelning i syfte att stärka inkludering vid elevplaceringar. Specialpedagog Jenny Karlsson i Västerås stad har skrivit en utvecklingsartikel om ett gemensamt aktionsforskningsprojekt mellan skola och särskilda undervisningsgrupper.

Fokus på egen pedagogroll skapar tydlighet vid övergångar

Speciallärare Anna Örjes och processledare Anette Westrin i Säters kommun har skrivit en utvecklingsartikel om hur fokus kan behållas vid aktivitetsbyten i förskolan och skolan, för att minska risken för exkludering.

Uppgifter med ”gap” bidrar till mer prat på spanska

Uppgifter som innehåller en informationslucka stimulerar eleverna att prata och använda språket mer utvecklat. Det visar språklärarna Fredrika Nyström, Stina Säfström och Eva Söderblom som skrivit en utvecklingsartikel om ett projekt i ämnet spanska.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.