Elevers motivation ökar av verklighetsbaserade uppgifter

Artikel nr 17 2015: Entreprenöriellt lärande med iPad: Vårt företag – ett ämnesövergripande arbetslivsprojekt

LisenPernillastor

Pernilla Selenius och Lisen Bolander har skrivit en utvecklingsartikel om ett projektarbete i åk 7.


Lisen Bolander och Pernilla Selenius har skrivit en artikel om hur de integrerade entreprenörskap i undervisningen i projektet Vårt företag, där elever i årskurs 7 fick prova på hur det är att starta ett eget företag.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det är ett roligt sätt att dela med sig av det man har gjort till andra. Vi tänker att lärare generellt är lite ovana att dela med sig av sitt arbete – det beror kanske på att man är rädd att bli kritiserad och det är därför man tvekar. Vi tycker det är viktigt att dela med sig eftersom det innebär en möjlighet att utvecklas. Framförallt de som inte vågar prova nya saker kan inspireras av det man har gjort. I artikeln ska man både skriva om negativa och positiva erfarenheter – att få ta del av det är ett bra sätt att lära av varandra.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om ett arbete som vi startade i en årskurs 7 när vi hade arbetslivsvecka. Vi tyckte det var viktigt att eleverna skulle få erfarenhet av en verklig situation och få arbeta på det sättet som man gör i arbetslivet. I projektet Vårt företag fick eleverna prova på hur det går till att starta ett eget företag. Elevernas uppgift var att formulera en egen affärsidé som gick ut på att skapa en vara eller en tjänst som någon skulle vilja köpa. De fick även ta del av föreläsningar om olika yrken av föräldrar och göra studiebesök på olika företag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste som vi har sett är att eleverna har fått en förståelse för att skola och arbetsliv hänger ihop. Man går i skolan för att sedan komma ut och jobba och man kan lära sig mycket i skolan som man sedan har stor nytta av i arbetslivet.

– Vi kunde se att elevernas motivation ökade eftersom arbetet hade en anknytning till arbetslivet. Eleverna uppskattade att få arbeta färdigt med något. Vanligtvis har man dem i 40 minuter och sedan ska de iväg till ett annat ämne. Då måste de sluta precis när de har kommit igång. Vi körde en hel vecka med Vårt företag och eleverna upplevde att de hann stöta och blöta olika frågor i lugn och ro – precis som man måste göra om man ska starta ett företag.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Det innebär ett stort förändringsarbete att arbeta ämnesövergripande. I vårt arbetslag försöker vi få eleverna att förstå att de olika ämnena i skolan inte är isolerade från varandra, de går in i varandra.

Hur har ni fört ert arbete vidare på arbetsplatsen?

– Vi har dels berättat om arbetet på vår redovisning av projektet, då skolledningen var inbjuden. Vi har även berättat om vårt projekt för hela kollegiet på vår morgonkonferens. Utöver det så har vi generellt en dela-kultur mellan kollegor, där vi delar dokument på Google Drive.

Åsa Lasson

Lisen Bolander är legitimerad lärare i svenska, engelska och franska i åk 4-9 samt förstelärare i digitala verktyg och arbetar på Myrsjöskolan i Nacka kommun.
E-post: lisen.bolander@nacka.se

Pernilla Selenius är legitimerad lärare i slöjd och spanska i åk 1-9 och arbetar på Myrsjöskolan i Nacka kommun.
E-post: pernilla.selenius@nacka.se

Sidan publicerades 2015-09-15 10:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-18 11:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Entreprenörskap i skolan gav ny form av lärande

Gudrun Svedberg har studerat hur två olika gymnasieprogram på två olika skolor har valt att arbeta med entreprenörskap. Hennes studie visar att båda skolorna förändrade undervisningen på ett sätt som påverkade elevernas möjlighet till lärande, men det var enbart på en av skolorna som eleverna utvecklade en helt ny arbetsform liknande den hos en lärande organisation.

Ämnesöverskridande projekt om hållbar utveckling

Ett ämnesöverskridande projekt om hållbar utveckling stimulerade både läraren Bodil Merkel och hennes elever. "I projektet fick eleverna en större tilltro till möjligheten att påverka sin framtid, vilket är ett av skolans uppdrag. Vi lärde oss om handledarens och lärarrollens betydelse", säger hon.

Samlad läsdag stärker elevers läsförmåga

Cecilia Jalkebo har undersökt hur elevernas läsförmåga och motivation till läsning utvecklas av att en svensklektion i veckan helt ägnas åt läsning och be­arbetning av gemensamma skönlitterära böcker.

Relationellt lärande bäst för högpresterande matteelev

Linda Lie har skrivit en utvecklingsartikel om hur matematikundervisning även kan utmana särbegåvade och högpresterande elever.

Utvecklad undervisning med kollegialt lärande

Att tillsammans med kollegor få utveckla, designa och utvärdera den egna undervisningen fyller ett stort behov hos sfi-lärare. Det visar Leonora Lippig-Singewald och Philippa Börjesson som skrivit en utvecklingsartikel om effekten av Ifous FoU-program ”Språkutvecklande arbetssätt inom Sfi”.

Ökad arbetsro och motivation med struktur och tydlighet

För vissa elever är en tydlig lärmiljö helt nödvändig för att skolan ska fungera. Det visar Jeanette W Schönfeldt och Johanna Lindström som har skrivit en utvecklingsartikel inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, om effekten av struktur och tydlighet och hur det kan främja inkludering.

Viktigt med undervisning även för förskolans yngsta

Förskollärare har en positiv syn på undervisning för de yngsta barnen men konstaterar att läroplanen fokuserar på de äldre barnen. Det visar Karin Isaksson Iliev som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares erfarenhet av undervisning för förskolans yngsta.

Förskollärare osäkra på hur musik kan användas

Det råder stor osäkerhet bland förskollärare kring hur musik kan användas i förskolans undervisning. Det konstaterar My Nilsson och Oskar Nilsson som skrivit en utvecklingsartikel om förskollärares uppfattning av musik som en del i förskolans undervisning.

Gemensamma träffar stärker elever med NPF-diagnos

Gemensamma träffar för elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer minskar känslan av utanförskap. Det visar speciallärarna Helena Pålsson och Lovisa Östberg som skrivit en artikel om sitt arbete med att stärka elever med NPF.

Omsorg och undervisning vävs samman i förskolan

Genom blickar, tal, tystnad, kroppsspråk och atmosfär väver förskollärare samman omsorg med förskolans undervisning. Det visar Christina Jarvis och Helena Bergman i sin utvecklingsartikel.

Bedömning – laddat och motsägelsefullt bland förskollärare

Bedömning är fortfarande ett laddat och motsägelsefullt begrepp bland förskollärare. Det visar Maria Lindström Fogelberg som skrivit en utvecklingsartikel om professionell bedömningskompetens i förskolan.

Förskolepedagoger önskar mer samsyn

Förskolepedagoger efterlyser mer samsyn om hur dagliga situationer i förskolan bäst hanteras utifrån ett inkluderande perspektiv. Det visar Pernilla Andersson och Christina Borrespång som skrivit en utvecklingsartikel om anpassning, samsyn och inkludering i förskolan.

Ökad förståelse när teori och praktik varvas i kemiundervisningen

Elevernas förståelse om kemiska bindningar ökade när den teoretiska undervisningen varvades med kortare experiment. Det visar kemilärarna Anna Stiby och Daina Lezdins på Nacka gymnasium som skrivit en artikel om hur de utvecklat sin undervisning.

Hela arbetslaget ansvarar för förskolans undervisning

Hela arbetslaget har ansvar för förskolans undervisning. Den slutsatsen drar förskollärarna Bushra Khadum och Varvara Koselkova i sin utvecklingsartikel om hur förskollärare uppfattar begreppet undervisning.

Struktur och mer tid i förskolan med sambedömning

Sambedömning bidrar till djupare reflektioner kring både undervisningen, barnens utveckling och hur man som pedagog påverkar en undervisningssituation. Det konstaterar förskollärarna Åsa Cederholm, Annhild Edlund och Åsa Hagelin i Jönköping i sin utvecklingsartikel om sambedömning som verktyg i förskolans undervisning.

Forskningsprogram stärker förskolans ledarskap

Ett stärkt professionellt språk och fördjupat kollegialt samarbete. Edita Sabanovic har skrivit en utvecklingsartikel om hur ledarskapet påverkats av ett utvecklingsprogram i förskolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Hur kan fritidshemmet motverka utanförskap?

Arbetet med elevernas relationer tas lite för givet, trots att det är inskrivet i fritidshemmets uppdrag. Det menar Lina Lago, forskare vid Linköpings universitet som tillsammans med Helene Elvstrand skrivit den nya boken Sociala relationer i fritidshem.

Spelar det någon roll om vi ses i skolan? Om att ha skolkamrater med invandrarbakgrund

En ny IFAU-rapport tar sin utgångspunkt i kontakthypotesen och finner att de som i början av 1990-talet gått i skolan tillsammans med elever med bakgrund utanför västvärlden oftare bildar familj med personer med invandrarbakgrund. Sambandet gäller för kvinnor.

Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Psykiska problem som ung risk för utanförskap som vuxen

Tonåringar som upplever psykiska problem i högstadiet har större risk att varken vara i arbete eller utbildning som unga vuxna, jämfört med dem som har få eller inga symtom på psykisk ohälsa.

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.