Elevers motivation ökar av verklighetsbaserade uppgifter

Artikel nr 17 2015: Entreprenöriellt lärande med iPad: Vårt företag – ett ämnesövergripande arbetslivsprojekt

LisenPernillastor

Pernilla Selenius och Lisen Bolander har skrivit en utvecklingsartikel om ett projektarbete i åk 7.


Lisen Bolander och Pernilla Selenius har skrivit en artikel om hur de integrerade entreprenörskap i undervisningen i projektet Vårt företag, där elever i årskurs 7 fick prova på hur det är att starta ett eget företag.

Varför ville ni skriva en utvecklingsartikel?

– Det är ett roligt sätt att dela med sig av det man har gjort till andra. Vi tänker att lärare generellt är lite ovana att dela med sig av sitt arbete – det beror kanske på att man är rädd att bli kritiserad och det är därför man tvekar. Vi tycker det är viktigt att dela med sig eftersom det innebär en möjlighet att utvecklas. Framförallt de som inte vågar prova nya saker kan inspireras av det man har gjort. I artikeln ska man både skriva om negativa och positiva erfarenheter – att få ta del av det är ett bra sätt att lära av varandra.

Vad handlar artikeln om?

– Den handlar om ett arbete som vi startade i en årskurs 7 när vi hade arbetslivsvecka. Vi tyckte det var viktigt att eleverna skulle få erfarenhet av en verklig situation och få arbeta på det sättet som man gör i arbetslivet. I projektet Vårt företag fick eleverna prova på hur det går till att starta ett eget företag. Elevernas uppgift var att formulera en egen affärsidé som gick ut på att skapa en vara eller en tjänst som någon skulle vilja köpa. De fick även ta del av föreläsningar om olika yrken av föräldrar och göra studiebesök på olika företag.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det viktigaste som vi har sett är att eleverna har fått en förståelse för att skola och arbetsliv hänger ihop. Man går i skolan för att sedan komma ut och jobba och man kan lära sig mycket i skolan som man sedan har stor nytta av i arbetslivet.

– Vi kunde se att elevernas motivation ökade eftersom arbetet hade en anknytning till arbetslivet. Eleverna uppskattade att få arbeta färdigt med något. Vanligtvis har man dem i 40 minuter och sedan ska de iväg till ett annat ämne. Då måste de sluta precis när de har kommit igång. Vi körde en hel vecka med Vårt företag och eleverna upplevde att de hann stöta och blöta olika frågor i lugn och ro – precis som man måste göra om man ska starta ett företag.

Hur har ert arbete förändrats av projektet?

– Det innebär ett stort förändringsarbete att arbeta ämnesövergripande. I vårt arbetslag försöker vi få eleverna att förstå att de olika ämnena i skolan inte är isolerade från varandra, de går in i varandra.

Hur har ni fört ert arbete vidare på arbetsplatsen?

– Vi har dels berättat om arbetet på vår redovisning av projektet, då skolledningen var inbjuden. Vi har även berättat om vårt projekt för hela kollegiet på vår morgonkonferens. Utöver det så har vi generellt en dela-kultur mellan kollegor, där vi delar dokument på Google Drive.

Åsa Lasson

Lisen Bolander är legitimerad lärare i svenska, engelska och franska i åk 4-9 samt förstelärare i digitala verktyg och arbetar på Myrsjöskolan i Nacka kommun.
E-post: lisen.bolander@nacka.se

Pernilla Selenius är legitimerad lärare i slöjd och spanska i åk 1-9 och arbetar på Myrsjöskolan i Nacka kommun.
E-post: pernilla.selenius@nacka.se

Sidan publicerades 2015-09-15 10:45 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-09-18 11:10 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Entreprenörskap i skolan gav ny form av lärande

Gudrun Svedberg har studerat hur två olika gymnasieprogram på två olika skolor har valt att arbeta med entreprenörskap. Hennes studie visar att båda skolorna förändrade undervisningen på ett sätt som påverkade elevernas möjlighet till lärande, men det var enbart på en av skolorna som eleverna utvecklade en helt ny arbetsform liknande den hos en lärande organisation.

Ämnesöverskridande projekt om hållbar utveckling

Ett ämnesöverskridande projekt om hållbar utveckling stimulerade både läraren Bodil Merkel och hennes elever. "I projektet fick eleverna en större tilltro till möjligheten att påverka sin framtid, vilket är ett av skolans uppdrag. Vi lärde oss om handledarens och lärarrollens betydelse", säger hon.

Elever positiva till veckovisa tester i matematik

Gymnasieelever upplever att de lär sig mer med veckovisa tester i matematik istället för få men större prov. Men några resultat på betygsnivå går inte att se, konstaterar Monica Andersson som skrivit en utvecklingsartikel i ämnet.

Klassrum med ämnesfokus gynnar både elever och lärare

En avskalad lärmiljö med ett tydligt ämnesfokus skapar lugn och tydlighet för eleverna. Det visar lärarna Hanna Klug och Ulrika Hansén som skrivit en utvecklingsartikel om klassrumsmiljöer på lågstadiet i Neglinge skola i Nacka.

Ökat lärande med veckovisa läxförhör i matematik

Veckovisa avstämningar istället för ett färre antal större matteprov per termin ledde till att eleverna lärde sig mer och räknade fler uppgifter. Det visar Helena Kvarnsell i sin utvecklingsartikel.

Individuellt val av bok stimulerar läsundervisningen

Ökad läslust och förståelsen av innehållet. Det är effekterna av individuellt val av böcker i läsundervisningen, visar lärarna Sonja Schmitz Gustafsson och Emma Söderholm i sin utvecklingsartikel om sin läsundervisning.

Fjärrundervisning gynnade elevernas lärande i SO

Fjärrundervisningen i SO bidrog till att öka elevernas lärande. Men det var inte fjärrundervisningen i sig som gynnade inlärningen, utan snarare att undervisningen följde samma struktur som i det fysiska klassrummet, visar Fanny Bergquist i sin utvecklingsartikel.

Fritids outnyttjad specialpedagogisk resurs

Trots att fritidshemmet utgör en bra miljö för elever som behöver stöd, involveras inte fritidshemslärare i skolans specialpedagogiska arbete. Det visar Karin Jansson Bredins utvecklingsartikel i ämnet.

Dokument för lektionsplanering underlättar elevers studier

Mindre stress och bättre översikt för eleverna. Det blev resultatet när lärare använder ett gemensamt planeringsdokument. Biträdande rektor Ylva Broman har skrivit en artikel om ett förändringsarbete kring lektionsplanering vid YBC gymnasieskola i Nacka.

Mer genomtänkta val i slöjden med samarbete

Med kooperativa metoder och strukturerade övningar ökade elevernas förmåga att göra genomtänkta val i ämnet slöjd. Det visar slöjdlärarna Hanna Skarelius, Louisa Asplund och Marita Olsson-Hvid i sin utvecklingsartikel.

Dialog i fokus i rektorers utvecklingsarbete i förskolan

Rektorer använder dialog som verktyg vid undervisningsutveckling i förskolan. Det visar Christina Agewall som har skrivit en utvecklingsartikel om rektorers ledning i förskolan.

Programmering i idrott och hälsa gav oväntade resultat

Genom att skapa en stegräknare blev undervisningen både konkret och praktisk. Lärarna Christer Sjöberg och Dylan Roberts på Sigfridsborgsskolan i Nacka har skrivit en utvecklingsartikel om ett ämnesövergripande projekt inom programmering.

Handledaren – lärarens förlängda arm vid fjärrundervisning

God kommunikation och transparens är grundläggande för att handledare ska kunna stötta både elever och lärare vid fjärrundervisning. Det visar Fredrik Freud, lärare vid Värmdö skärgårdsskolor, i sin utvecklingsartikel.

Fler bilder i matematiken ökar elevernas förståelse

När eleverna fick mer visuellt stöd ökade deras förståelse för algebra. Det visar Tavga Abdulla, matematiklärare på introduktionsprogrammet vid gymnasieskolan YBC i Nacka.

Nytt schema skapar tid för friluftsliv

Idrottslärarna Ove Axelsson och Johan Söderström på Järla skola i Nacka har skrivit en artikel om en rockad i schemaläggningen som skapar utrymme för regelbunden undervisning i friluftsliv.

Stödstrukturer omarbetas av elever på distansgymnasium

Lärarnas lektionsplanering utnyttjas väl av distansgymnasiets elever. Men de dekonstruerar dem och anpassar stödet efter sin egen livssituation, visar Tommy Palmèr i sin utvecklingsartikel.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

Undervisning i ett fritidshem för alla?

I en ny studie problematiseras fritidshemslärares perspektiv på stöd till elever i fritidshem. Artikeln av Marina Wernholm har skrivits inom ramen för Ifous FoU-program Fritidshemmets pedagogiska uppdrag.

Sömnbrist bland tonåringar – hur kan skolan stötta?

En ny forskningsstudie visar att mer än varannan tonåring sover mindre än åtta timmar per natt. För skolan och elevhälsan är det viktigt att uppmärksamma sömnvanornas betydelse för ungdomars hälsa, menar Malin Jakobsson, som är forskare vid Högskolan i Borås och tidigare varit verksam som skolsköterska.

Skolornas intagning segregerar eleverna

Olika intagningsregler till gymnasieskolan påverkar segregationen bland eleverna. Effekten är mindre än för andra faktorer, men ändå tydlig. Det visar en ny studie skriven av forskare vid Linköpings universitet.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!